Konsten att lyssna
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Canada
NÄR den unge pojken rusade ut genom bakdörren till sin farmors hus, hejdades han plötsligt av hennes höga tillrop:
”VÄNTA ETT ÖGONBLICK!”
”Ja, vad är det, farmor?”
”Vad är det nu du skall köpa åt mig?”
”Bröd, ... och, hm ... ett halvt kilo kaffe.”
”Ja, ... och ... ?”
”Hm ... jag har glömt det!”
Pojken hade glömt en sak därför att han, även om han hade hört vad det var, just då hade slutat lyssna, slutat upp att vara uppmärksam.
Farmors vänliga påminnelse hjälpte sonsonen att slutligen komma ihåg den tredje saken — smör. På sitt eget vänliga och enkla sätt gav farmor sin sonson en urgammal lärdom: Behovet av att verkligen lyssna om man skall komma ihåg viktiga saker. Hon visste att för att få saker och ting väl utförda var det viktigt att vara uppmärksam.
Under normala omständigheter brukar man höra utan ansträngning. Att lyssna måste däremot betraktas som en färdighet som måste uppodlas och praktiseras. Att lyssna betyder därför ”att höra med stor uppmärksamhet”. Från denna synpunkt sett är det en konst att lyssna!
Av värde i affärslivet
Den moderna industrin vet nu vad farmor visste. ”Ett av de mest framträdande problemen inom affärslivet i dag är att människor inte lyssnar”, säger verkställande chefen för Sperry Corporation i Förenta staterna. ”Affärslivet är beroende av att man samtalar med varandra”, förklarade han, ”och när kommunicerandet bryter samman, kan misstagen bli dyra.”
Det sägs att människors ”lyssnareffektivitet” på arbetsplatser är mindre än 50 procent. Om vi omskriver detta till vad som händer på ett arbete, betyder det att varje dag mindre än hälften av det som muntligen förmedlas behandlas på rätt sätt.
Men att lyssna är inte något som bara arbetarna gör på arbetsplatsen i våra dagar. Företagsledningen får mer och mer lära sig att lyssna till arbetarna. De anställda är nöjdare och arbetar bättre och är mindre benägna för att strejka när de känner att chefen lyssnar till deras rättmätiga klagomål.
Arbetare visar ibland att de är precis lika kunniga i att lösa problem och förbättra produktiviteten som deras arbetsgivare. I en fabrik för framställning av apparater för luftkonditionering av rum kom de anställda fram till en lösning på ett problem med ett läckage som krävde svetsning och som företagsledningen inte hade kunnat lösa, och på så sätt ”sparade företaget tiotusentals kronor varje år”, heter det i en rapport.
Omkring 100 företag i Nordamerika använder sig nu av principerna för ”kvalitetsgrupper”, som de kallas. De utvecklades från början i Japan, och mellan 2.000 och 3.000 sådana fungerar nu i Förenta staterna. Dessa ”grupper” kallar företagsledningen och arbetarna samman till möten för att lösa problem. Somliga företag påstår att de har sparat många millioner kronor genom att använda sig av arbetarnas förslag.
Värdet av att du lyssnar
Om förhållandena förbättras för så många genom att man inte försummar konsten att lyssna på arbetsplatsen, skulle det då inte också förbättra situationen i familjen, i samhället och bland nationerna? Jo, det skulle det helt visst göra. Är inte den så kallade generationsklyftan i själva verket en klyfta på grund av att man inte samtalar med varandra? Anklagar inte ofta föräldrar sina barn för att inte lyssna när de talar? Och klagar inte ungdomarna i dag över att deras föräldrar inte lyssnar när de försöker samtala om personliga problem? Man skyller ofta äktenskapsproblemen på ”att parterna inte samtalar med varandra”. ”Du lyssnar inte på mig!” är välkända ord i många familjegräl.
Lyssnar du uppmärksamt när din hustru talar till dig? Eller när din man, dina föräldrar eller dina barn talar till dig? Gör du verkligen det? Eller är du fullt upptagen av att tänka ut ett svar? Är vederläggningens anda ett utmärkande drag som du visar när du lyssnar, eller är det en anda av rättvisa och öppenhet gentemot den som talar? Du har hört hans argument förut — ”slog du dövörat till” denna gång också? Om du gjorde så, kanske du missade nya upplysningar som skulle ha kunnat vara av värde och som nu skulle kunna rättfärdiga att du ändrade dig. Många mänskliga problem skulle kunna lösas bara genom att människor samtalar med varandra. Att lyssna är en nödvändig del av det.
Olika sätt att utveckla konsten att lyssna
Att aktivt lyssna betyder först och främst att man ägnar uppmärksamhet åt och koncentrerar sig på vad som sägs. Men hur förhåller det sig om den som talar är en tråkig talare? (Lyssnade du verkligen? Lösningen är det som just nämndes: ”Koncentrera dig på vad som sägs.”) Även om talaren saknar en del förfining och även utbildning, bör du lyssna efter fakta som är användbara, praktiska och värdefulla. Glöm för tillfället talarens sätt eller utseende. Är vad han säger sanningsenligt och till nytta? Visa inte samma arrogans som en kvinna som sade till två besökare: ”Jag samtalar inte om sådana saker med någon som inte åtminstone har filosofie magister-examen!”
Eftersom du dessutom kan lyssna fyra gånger snabbare än en person talar, bör du använda den tiden till att sortera ut och klassificera upplysningarna. Sammanställ dem med vad du redan vet. Tänk ut resultaten av att tillämpa upplysningarna. Men dra inga slutsatser. Lyssna på talaren till slut. Behärska dina fördomar, så att du inte svarar känslomässigt. ”Tänk på vilken källa det kommer ifrån”, är inte alltid ett gott råd att följa. Den förståndige känner igen sanningen vem som än talar den. Lyssna tillräckligt länge, så att du sedan kan dra värdefulla slutsatser. De flesta talare ger dig tillräcklig tid till att göra detta. Det är därför lämpligt att följa rådet av en förståndig företagsledare, som sade till en grupp vid ett möte: ”Lyssna nu sakta.”
Undvik tendensen att ögonblickligen svara med motbevis. Bibeln varnar oss för att det kan bli till skam och förödmjukelse att försöka svara på en sak förrän man hört färdigt. (Ordspråksboken 18:13) Vem vet i själva verket allting? Kom ihåg att de uppfattningar du nu har formades av upplysningar som du fick någon tid tillbaka. Du har inte alltid haft dessa uppfattningar. Håll ditt sinne vaket nu. Människor som vet att det finns mer att lära är förståndiga.
Slutligen: förbered dig på att handla enligt vad du hör. Det blir mycket lite utfört om man inte tillämpar den vägledning eller de råd som ges. Alldeles som det sades till de anställda vid Sperry i ett övningsprogram: ”Att lyssna effektivt ... bör ske i fyra steg — uppfatta (höra budskapet), förstå (tolka det), värdera (uppskatta det) och ge gensvar (göra någonting åt det).”
När börjar du?
Varför inte börja med dig själv nu med en gång? Att förbättra konsten att lyssna är helt enkelt ytterligare ett sätt att älska sin nästa såsom sig själv. Belöningarna är många: du får ett bättre minne för namn, du blir känd som en som kommer ihåg viktiga avtal och åtaganden, och du får ett bättre rykte om dig att se detaljer och utföra tilldelat arbete grundligt — bara för att nämna några få fördelar.
Börja tidigt med att öva dina barn i konsten att lyssna. Hur tidigt? ”Från vaggan”, säger somliga forskare. När du inser, som en undervisare sade, att ”åren från födelsen till tre år är en viktig tid för barnet att lära”, kan du förstå behovet av att börja tidigt. Att läsa för spädbarn och små barn ger dem övning i att lyssna och får dem att bli vana vid ord och böcker och att sätta samman tankar. Många föräldrar har förundrat sig över unga sinnens förmåga att komma ihåg många olika detaljer med förvånansvärd exakthet och lätthet.
Att utveckla konsten att lyssna kräver, liksom varje annan konst — även om man har talang — träning, övning och tålamod. Det kan betyda hårt arbete. Det kan kräva beslutsamhet från din sida. Men liksom på andra områden kan konsten att lyssna — om den är väl skärpt — skänka dig och andra tillfredsställelse och göra mycket för att förbättra de produktiva mänskliga relationerna på många områden i livet.
[Bild på sidan 13]
Lyssnar du uppmärksamt när din hustru talar till dig?
[Bild på sidan 14]
Det kan bli till skam och förödmjukelse att försöka svara på en sak förrän man hört färdigt