Blick på världen
Vad rockmusiken går ut på
● Det har ibland sagts att rockmusiken har ett budskap om revolt och uppror i positiv mening, att den skulle stå för frihet, individualism och kollektivism såväl som radikalt sanningssägande. I Dagens Nyheter för 17 maj 1985 finns en recension av en bok som framhåller att detta till största delen är oriktigt. Boken heter I Hate Rock & Roll och är skriven av en f. d. redaktör vid en musiktidning. I recensionen framhålls det att rockmusiken nu för tiden är ”industrialiserad massunderhållning”, och det kan naturligtvis inte finnas någon frihet i det som måste böja sig för kommersiella intressen. Friheten är också begränsad i själva musikformen, som är ”bunden till en förutbestämd och futtig handfull ackord och en evig fyrtaktsrytm”. Musiken blir också mindre mänsklig genom att musikutövarna i viss mån kan ersättas med maskiner, vilket är lönsamt för ”en profithungrig industri”. Det finns t. ex. trummaskiner i stället för trumslagare. För att ge mänsklig färg har man en särskild knapp som får maskinen att göra en del fel så att det ”låter rätt”. För att en artist eller grupp eller skiva skall ”sälja” behövs kraftig exponering i media, framför allt TV. Åtskilliga personer är därför ivrigt verksamma med att manipulera media och publik på olika sätt för att profitintressena skall få sitt.
Terrorismens arv
● ”De politiska ledarna i världen finner det mer och mer nödvändigt att vidta rigorösa mått och steg för att skydda sig mot terrorister och lönnmördare”, rapporteras det i The New York Times. Myndighetspersoner, som förr rörde sig fritt bland sitt folk, finner det nu nödvändigt att söka skydd i pansarbilar, genom beväpnade vakter och inom fordonshindrande barrikader. Stränga åtgärder vidtas för att skydda dignitärer, som färdas utomlands, och offentliga framträdanden blir ofta föremål för inskränkning. Till och med påven, Johannes Paulus II, är nu för det mesta tvungen att vinka åt människorna från sitt skottsäkra plast- eller glasskydd i stället för att få personlig kontakt med dem på sina färder genom till trängsel fyllda gator. ”Det är ofrånkomligen så att stränga förebyggande säkerhetsåtgärder betyder större avstånd mellan dem som styr och dem som blir styrda”, heter det i Times.
Bot för rökning
● Hur övertygar man en havande kvinna om att hon skall sluta röka? ”Engelska läkare har funnit [att] ett sätt att förmå havande kvinnor att sluta röka är att låta dem få lyssna på sina ofödda barns hjärtfrekvens och -rörelser sedan mödrarna dragit några bloss”, konstateras det i The Toronto Star. ”Många av kvinnorna slutade röka, sedan de lyssnat till de förändringar rökningen frambringat hos deras ofödda barn.”
Frid och godvilja?
● ”Ett slagsmål uppstod i torsdags mellan grekisk-ortodoxa och armeniska präster, som höll på att rengöra födelsekyrkan i Betlehem, den plats där enligt traditionen Kristus föddes”, heter det i ett meddelande som trycktes i Asahi Evening News i Japan kort efter jul. Vilket skäl angavs? ”Därför att en grupp började torka en vägg i kyrkan som enligt vad den andra hävdade stod under dess jurisdiktion.” Kyrkan ägs av tre grupper: den armeniska kyrkan, den grekisk-ortodoxa kyrkan och Franciskanerorden, vilka var och en ”svartsjukt bevakar sin myndighet över det område av kyrkan som tilldelats den”. Deras större ceremonier under året, vid jultiden, pågår i nästan en månad. En präst uppges ha blivit skadad.
Aldrig ett dåligt intryck
● Efter en artikel om nya religiösa rörelsers nedbrytande verksamhet omnämndes i den österrikiska tidningen Wien Süd Journal helt kort religiösa organisationer som ofta avfärdas såsom varande ”sekter”. Beträffande Jehovas vittnen hette det: ”Jehovas vittnen har aldrig gjort ett dåligt intryck, de främjar familjetraditionen, och de har rykte om sig att vara allvarligt religiöst sinnade.”
Bedrar sina konsumenter
● Brittiska läkarsällskapet har gått till angrepp mot tobaksindustrin för dess vilseledande främjande av rökning, rapporteras det i torontotidningen The Journal i Canada. ”Varje dag vi dröjer med att förbjuda denna industris reklamverksamhet inträffar ytterligare 274 fall av förtidig död”, har Brittiska läkarsällskapets sekreterare, John Havard, sagt. ”Annonsering, stöd åt sport och konst, tävlingar, kläder med märkesreklam och ferier ingår alltsammans i industrins försök att bedra sina konsumenter till att tro att rökningen är glamorös, oskadlig för hälsan och önskvärd”, säger han och tillägger att ”just dessa konsumenter är våra patienter”. Varje år dör uppskattningsvis ett hundra tusen engelsmän i förtid på grund av rökning.
FN:s ”maratondebatt”
● ”En tre månader lång årlig rit, som nu avslutas i New York, har gått nästan obemärkt förbi”, heter det i The Economist med syftning på Förenta nationernas generalförsamlings sessioner för 1984, vilka hölls under tiden september till december. Efter att ha konstaterat att de flesta av världens stater sänder representanter ”för att hålla tal och gräla angående resolutioner” påpekas det i rapporten att ”med mycket få undantag sjunker dessa resolutioner ner i omedelbar glömska. Varje session pumpar ut gott och väl 200 sådana med sammanlagt omkring en kvarts million ord. Det mesta av detta ordflöde är fåfäng upprepning, år efter år.” I rapporten kallas Förenta nationernas generalförsamling ”en bild av en långtråkig, ofruktbar och dyrbar maratondebatt”, och den hävdar att om den ”skure ner sin årliga produktion till låt oss säga 50 resolutioner, kanske hälften av dem skulle göra något verkligt intryck”.
Inga ”krig” sedan 1941
● ”Att formellt förklara krig är inte längre på modet”, heter det i The Globe and Mail i Toronto i Canada. ”Sista gången det förekom var den 11 december 1941, när Japans allierade, Tyskland och Italien, efter Japans angrepp på Pearl Harbor förklarade Förenta staterna krig.” Med ignorerande av formaliteterna har det utkämpats omkring 150—220 krig sedan andra världskriget. År 1984 pågick omkring tio krig, även om inga nya krig bröt ut under det året. ”Liksom år 1983 utkämpades världens alla krig år 1984 i länder i tredje världen. Som en följd därav har en del länder, som hade det relativt bra ställt eller hade en lovande framtid, blivit ruinerade. I andra har utvecklingen hejdats”, heter det i artikeln.
Verksam hjärna
● ”Det är mycket troligare att människor som håller hjärnan sysselsatt med fritidsverksamhet, till exempel korsord, under medelåldern kommer att bevara sina mentala förmågor under senare år än de som har lättjefulla sinnen”, heter det i The Vancouver Sun i en redogörelse för en studie utgiven av Pennsylvania State University. Forskningen, som började år 1956, var grundad på undersökningar som gjordes vart sjunde år beträffande 400 människor och på grundval av upplysningar som de tillhandahöll beträffande sina sysselsättningar, inkomster, sin fritidsverksamhet och sina reseerfarenheter. ”De människor som inte levde särdeles stimulerande liv visade en markant nedgång”, sade Warner Schaie, en professor som sysslar med mänsklig utveckling och psykologi och som anses vara en auktoritet på åldrande. I studien tar man hänsyn till ärftlighetens roll och psykologiska faktorer, när man bedömer vad en äldre person uträttar mentalt. Men undersökningen vederlägger föreställningen att människor inte har någon kontroll över de mentala förmågornas tillbakagång när de åldras, säger Schaie.
Fiske med hjälp av satellit
● Fiskeriindustrin vänder sig till vädersatelliter för att finna de bästa fiskeplatserna, rapporteras det i Asahi Evening News i Japan. Hur går det till? Den amerikanska satelliten NOAA, som täcker världens alla oceaner, sänder med vissa timmars mellanrum data för infraröda bilder för någon bestämd plats till jorden. En mottagningsanordning på specialutrustade fiskebåtar analyserar data, så att fiskarna kan utröna havstemperaturen genom att använda 16 olika färger på en videomonitor. Av bilden på bildskärmen kan de avgöra var havsströmmarna möts, vilket ofta är goda fiskeområden. I ett tidigt prov fångade flera fiskebåtar tio ton av ett slags makrillfisk genom att använda denna teknik. Hittills har 20 båtar blivit utrustade med denna anordning.
Hotade djur
● Amerikanska inrikesdepartementets avdelning för fiske- och naturvård har fogat till eller föreslagit att man skall foga till 46 inhemska och utländska växt- och djurarter på listan över hotade arter. Bland de senaste djur som man fört upp på listan är skogsibisen, den amerikanska skogsrenen och jättepandan i Kina. Men, heter det i The New York Times, ”det finns fortfarande en stor eftersläpning av mer än 1.000 ’kandidater’ för beskydd”, som ännu inte förts upp på listan. Intressant nog har det varit på förslag att man skulle stryka den bruna pelikanen från listan över hotade djur. Om förslaget genomförs, ”skulle det vara första gången en art hade blivit avförd från listan på grund av att ... [den] inte längre hotades av utrotning”, heter det i rapporten. ”Vanligtvis avlägsnas en art från listan sedan den har dött ut.”