Blick på världen
Fler olyckor att vänta
”På grund av miljöförstöringen”, rapporterar den tyska dagstidningen Schweinfurter Tagblatt efter ett uttalande av WHO (Världshälsoorganisationen), ”kommer antalet naturkatastrofer att ha ökat avsevärt år 2000.” Enligt WHO ”förekommer det nu fler och fler ekologiska olyckor som människan själv vållat”. De kemiska miljökatastroferna i Bhopal (Indien) och Séveso (Italien), kärnreaktorolyckan i Tjernobyl (Sovjet), oljekatastrofen utanför kusten i Alaska och de brinnande oljefälten i Kuwait gavs som exempel. ”Föroreningen av luft, vatten och jord, såväl som förtunningen av ozonlagret och drivhuseffekten, visar att den industriella utvecklingen är förödande”, heter det vidare. ”Mer än 50 miljoner människor har förlorat sina hem genom naturkatastrofer sedan början av vårt århundrade.”
Den ständigt stigande kostnaden för rättvisa
Kanadensarna pungade ut med ”mer än den rekordhöga summan 7,7 miljarder kanadensiska dollar i fjol på polis, domstolar, fängelser och rättshjälp”, rapporterar The Toronto Star. Detta betyder att varje kanadensare gav ut 295 dollar på ett år för att stödja rättssystemet. Trots det stora penningutlägget ”ökade brottsligheten med 32 procent”, heter det i tidningen. Antalet fängelseinterner ökade med 37 procent mellan 1981 och 1987. På tal om den höga kostnaden för rättvisa sade verkställande direktören för John Howard-sällskapet i Toronto, Sherry Kulman: ”Sju miljarder är väldigt mycket pengar, och jag är verkligen förvånad över att människor inte säger ’stopp ett ögonblick, vad är det som pågår här?’” Hon tillfogade: ”Är det inte på tiden att folk inser att den här ordningen inte fungerar?”
Stulna fordon söks med satellit
Kapningar och stölder av bilar har blivit ett mycket allvarligt problem i Sydafrika. Den senaste metoden i en rad uppfinningar för att spåra upp sådana fordon är satellitsökning. The Star, en tidning i Johannesburg, förklarar att när en förare har detta system installerat behöver han bara aktivera en sändare, ifall bilen skulle bli kapad eller stulen. Fordonet spåras sedan av en satellit, och dess position anges på en dataskärm i ett kontrollrum, ”där man ser det som en signal på en karta”. Från kontrollrummet larmas sedan en helikopter eller en markpatrull, som letar upp fordonet. I rapporten sägs det vidare: ”Pilottester har hittills visat att ett fordon kan lokaliseras ... inom cirka 15 minuter, och andelen återbördade fordon är 95 procent.”
Narkotika i skolorna
Hur kommer ungdomar i kontakt med narkotika i skolan? ”Narkotika når inte skolorna genom främlingars hand, utan genom eleverna själva”, säger en polischef i Rio Grande do Sul i Brasilien, Abílio Pereira. ”Ingen tar emot narkotika från någon som han inte är bekant med.” Han tillägger: ”Jag brukade hitta narkotika hos 17-åriga pojkar. Nu har vi problem med 12-åriga och även med 10-åriga pojkar.” Till att börja med kan narkotikan erbjudas fritt, men när väl begär efter den har uppstått hos ungdomarna, tar narkotikalangarna betalt för narkotikan. ”Det finns ingen skola som narkotika inte kommer in i”, påstår en polischef för ett område i São Paulo, Alberto Corazza. I tidskriften Veja heter det: ”Aldrig har det varit så lätt att köpa narkotika i skolorna, aldrig har försäljarnas nätverk varit så vidsträckt bland eleverna, och aldrig har det varit så svårt att kontrollera denna kommers.”
Behandlingsformer jämförda
Patienter med dödlig cancer som behandlas med vedertagen terapi blir varken bättre eller sämre än de som behandlas med icke vedertagna metoder, sägs det i en studie publicerad i The New England Journal of Medicine. Studien omfattade mer än 150 cancerpatienter med en beräknad återstående livslängd av ett år eller mindre. Hälften fick traditionell behandling, till exempel kemoterapi och strålning, under det att den andra hälften behandlades med vegetarisk kost, kaffelavemang och vacciner som är avsedda att stimulera immunsystemet. Patienterna hade lungcancer, grovtarmscancer, cancer i bukspottkörteln eller melanom i framskridet stadium. Efter ett år var mer än hälften av patienterna i varje grupp vid liv, och 15 procent efter två år. ”Resultaten visar tydligt att våra behandlingsmetoder förmodligen inte förlänger livet för patienter med framskriden cancer”, sade dr Barrie Cassileth, artikelns författare. ”Vi måste fråga oss hur vi kan göra det behagligast för dessa människor, och i en del fall kan det betyda att inte ge någon behandling alls.”
Alltför rent?
När oljetankern Exxon Valdez gick på grund utanför kusten i Alaska, resulterade oljeutsläppet i att ett stort antal djur dödades, enligt senaste beräkningen omkring 580.000 fåglar, 5.500 havsuttrar och 22 valar. Trots att det talades om bestående skada, är detta inte sant, säger National Oceanic and Atmospheric Administration, och de flesta arter bör vara tillbaka i full utsträckning inom cirka fem år. ”Återhämtningen skulle kanske ha gått snabbare om inte somliga stränder hade blivit fördärvade genom hetvattenstrålar som ett sätt att lugna allmänhetens protester”, rapporterar tidskriften Fortune. ”Studier visar att fler små organismer dör genom hett vatten än genom olja.” Enligt chefsbiologen Sylvia Earle förhåller det sig så att ”det bästa och ironiskt nog det svåraste att göra i samband med en ekologisk katastrof ibland är att inte göra någonting alls”.
Fler kaserner än sjukhus
Regeringarna runt om i världen ger ut 5,4 procent av sin bruttonationalprodukt på militär verksamhet men bara 4,2 procent på hälsovård, rapporterar Demos, en bulletin som utges av holländska Inter University Demographic Institute. Förhållandet i utvecklingsländerna är ännu mera snett: 5,6 procent till försvar men bara 1,4 procent till medicinsk vård. Staterna i Sydostasien ligger högst upp på listan genom att ge ut sju gånger mer på det militära än på hälsan, konstaterar Demos.
Problem med luftfuktare
”Sådana akuta problem som luftfuktarfeber, en influensaliknande sjukdom som påverkar vissa grupper som arbetar på kontor, kan förbindas med kompakta luftfuktare där vatten får stå stilla och lagra organismer”, heter det i den kanadensiska tidskriften The Medical Post. Det finns liknande risker med luftfuktare i hem, då bakterier och svampar får föröka sig i stillastående vatten och senare sprutas ut i luften. I The Medical Post föreslog en expert att man, när man av medicinska skäl måste hålla luften fuktig, bör tänka på att ge patienter ”ånggenererad fuktighet i rummet, bland annat genom ett så enkelt medel som att hålla en kastrull med vatten kokande på spisen”.
Elektroniska biblar i pocketformat
”Nu för tiden är det lilla vackert i den elektroniska världen”, rapporterar Newsweek. Bland det senaste som tillhandahålls är tre bibelöversättningar à 400 dollar, bland dem Reviderade standardöversättningen och Konung Jakobs översättning, utgivna av en firma i New Jersey i USA. ”Varför ge ut 400 dollar för en bibel?” frågar Newsweek. ”Därför att den har skrivmaskinsliknande tangenter och en viss intelligens.” Man kan hitta bortglömda skriftställen genom att helt enkelt skriva ner några nyckelord, som man kan minnas. Firman ”tycks ha upptäckt att den kan sälja denna artikel till präster som inte kan minnas bibelställena”, heter det i artikeln. ”Den har redan sålt 50.000 elektroniska biblar på sex månader.”
Pinsam feldatering
För elva år sedan imiterade en konstnärlig kvinna, Joan Ahrens i Sydafrika, bushmännens traditionella konst och målade några fina målningar på stora stenar. Senare hittades en av hennes målade stenar på grässlätten i närheten av hennes tidigare hem i staden Pietermaritzburg. Den hamnade så småningom hos intendenten för stadens museum, och intendenten, som inte kände till varifrån stenmålningen kom, lät den dateras enligt C-14-metoden vid universitetet i Oxford. Experter beräknade att målningen var 1.200 år gammal! Varför en så pinsam feldatering? Enligt en rapport i den sydafrikanska tidningen Sunday Times har det senare fastslagits ”att den oljefärg som använts av Mrs. Ahrens innehöll naturliga oljor, som innehöll kol — det enda ämne som daterades av Oxford”.
Priset för bedrägeri och anlagda bränder
Bedrägerier med kreditkort kostar banker och kreditinstitut i England 75 miljoner pund (omkring 800 miljoner kronor) om året, enligt londontidningen The Times. Denna summa är dock blygsam i jämförelse med den beräknade kostnaden för anlagda bränder: 5 miljarder kronor enbart under år 1990, då de sammanlagda förlusterna på grund av bränder nådde den rekordhöga siffran 10 miljarder kronor. Även om vandalism av pojkar och män mellan 10 och 25 år är den vanligaste orsaken till sådana bränder, är upp till 20 procent av dem knutna till bedrägerier — för att kunna kassera in försäkringspengar förstör man med berått mod affärslokaler, bilar och bostäder. The Times rapporterar att siffrorna från Britain’s Home Office också avslöjar att år 1988 skadades eller förstördes 1.008 skolor med berått mod genom anlagda bränder.