Del 5

Vetenskapen — människans fortsatta sökande efter sanning

Hur 1900-talets ”under” uppnåtts

DET som på 1800-talet föreföll vara omöjliga ”under” har på 1900-talet blivit verklighet. Från att ha kört en T-Ford har folk inom bara en generation kommit därhän att de på färg-TV kunnat se människor gå omkring på månen. Vetenskapligt framställda ”under” betraktas i dag långt ifrån som något exceptionellt, utan tas i stor utsträckning för självklara.

”De vetenskapliga bedrifterna under första delen av 1900-talet är alltför omfattande för att ens kunna katalogiseras”, påpekar The New Encyclopædia Britannica. Den omnämner ”ett allmänt mönster av framsteg” men säger att ”inom varje större fält byggde framstegen på 1800-talets framgångsrika beskrivande arbete”. Detta understryker det faktum att vetenskapen är ett fortsatt sökande efter sanning.

Grupper tar vid

Vetenskapliga sällskap, dvs. grupper av forskare som träffades för att utbyta tankar och upplysningar, bildades i Europa så tidigt som på 1600-talet. För att kunna offentliggöra de senaste rönen började dessa sällskap också publicera sina egna tidskrifter. Detta ledde till ett stort utbyte av information som tjänade till att befästa den grundval på vilken ytterligare vetenskapliga framsteg kunde göras.

På 1800-talet hade universiteten blivit djupt engagerade i vetenskaplig forskning, och under de följande åren gjordes viktiga upptäckter i deras laboratorier.a I början av 1900-talet inrättade också affärsföretag forskningslaboratorier, vilka med tiden utvecklade nya mediciner, syntetiska material (som plast) och andra produkter. Dessa saker har allmänheten haft nytta av, och företag som ägnat sig åt forskning har tjänat miljontals kronor i vinster.

Bildandet av sådana laboratorier och forskargrupper tydde på en utveckling mot organiserad forskning i motsats till individuella ansträngningar. En del forskare undrade om det verkligen var den bästa metoden. År 1939 framkastade John D. Bernal, irländsk fysiker och röntgenkristallograf, frågan: ”Skall vetenskapliga framsteg bygga på slumpvis samordning av begåvade individers arbete, vilka följer sitt inre ljus, eller av grupper eller lag av arbetare som ömsesidigt bistår varandra och organiserar sitt arbete enligt någon förutbestämd men ändå flexibel plan?”

Eftersom forskningen är så komplex och så dyr, argumenterade Bernal för arbete i grupper och sade att problemet helt enkelt bestod i hur verksamheten skulle organiseras på rätt sätt. Han förutsade: ”Lagarbetet kommer ännu mer att utvecklas till att bli den vetenskapliga forskningens arbetssätt.” Nu, mer än ett halvt sekel senare, är det uppenbart att Bernal hade rätt. Utvecklingen har fortsatt och påskyndat processen att uppnå 1900-talets ”under”.

”Vad gör icke Gud!”

Den 24 maj 1844 lyckades Samuel Morse, morsealfabetets uppfinnare, telegrafera detta utrop över en sträcka på mer än 50 kilometer. I och med det hade 1800-talets rötter till 1900-talets ”telekommunikationsunder” planterats.

Omkring 30 år senare, år 1876, förberedde sig Alexander Graham Bell att testa en sändare tillsammans med Thomas Watson, sin assistent, när Bell spillde ut lite syra. Hans rop: ”Watson, kom hit. Jag behöver er”, visade sig vara mer än bara ett rop på hjälp. Watson, som var i ett annat rum, hörde budskapet, uppfattade det som den första fullt begripliga meningen som någonsin överförts med hjälp av telefon och skyndade sig att besvara ropet. Ända sedan dess har ringande telefoner fortsatt att få folk att skynda sig att svara.

Under de 93 senaste åren har vetenskaplig kunskap, kombinerad med tekniskt kunnande, gett allt fler människor en levnadsstandard som aldrig tidigare uppnåtts. Världen har krympt avsevärt. ”Omöjliga” saker har blivit vardagsmat. Ja, telefoner, TV-apparater, bilar och flygplan — och alla tänkbara ”1900-talsunder” — är i så stor utsträckning en del av vår värld att vi lätt glömmer att människan klarat sig utan dem under större delen av sin existens.

The New Encyclopædia Britannica påpekar att när seklet inleddes ”verkade vetenskapens triumfer utlova kunskap och makt i stort överflöd”. Men de tekniska framsteg som gjorts sedan dess har inte kommit alla till del i lika mån, och inte heller kan alla betecknas som enbart nyttiga. Uppslagsverket tillägger att ”få människor kunde förutse de problem som dessa framgångar skulle komma att medföra för deras sociala och naturliga miljö”.

Vad orsakade problemen?

Det finns inget att anmärka mot vetenskapliga fakta som hjälper oss att förstå universum bättre och inte heller mot teknik som på ett praktiskt sätt utnyttjar dessa till människans bästa.

Dessa två — vetenskap och teknik — har under lång tid gått hand i hand. Men enligt boken Science and the Rise of Technology Since 1800 blev ”deras nära samhörighet, som vi nu känner väl till, inte helt befäst förrän ganska nyligen”. Det fanns uppenbarligen inget nära samband mellan dem ens i början av den industriella revolutionen. Den nyförvärvade vetenskapliga kunskapen bidrog till utvecklandet av nya produkter, men det gjorde också hantverksskicklighet, händighet och kunskap i mekanik.

Men efter det att den industriella revolutionen hade börjat hopades vetenskaplig kunskap i allt snabbare takt, vilket skapade en bredare bas som tekniken kunde bygga på. Med denna nya kunskap satte tekniken i gång med att uppfinna sätt att underlätta tungt arbete, förbättra hälsan och utveckla en bättre och lyckligare värld.

Men tekniken kan inte vara bättre än den vetenskapliga kunskap som den bygger på. Om den vetenskapliga kunskapen är bristfällig, kommer all teknisk utveckling som bygger på den också att ha sina svagheter. Ofta visar sig biverkningar först sedan stora skador har åstadkommits. Vem kunde till exempel ha förutsett att införandet av aerosolsprejer med klorfluorkarboner, eller freoner, en vacker dag skulle hota jordens skyddande ozonlager?

Något annat är också inbegripet — motiv. En hängiven vetenskapsman kan vara intresserad av kunskapen som sådan och vara villig att ägna tiotals år av sitt liv åt forskning. Men en affärsman, som kanske är mer intresserad av att göra vinst, är ivrig att göra omedelbart bruk av kunskapen. Och vilken politiker kommer tålmodigt att vänta flera årtionden innan han gör bruk av teknik som han tror kan ge honom politiskt inflytande, om den används med en gång?

Fysikern Albert Einstein satte fingret på problemet, när han sade: ”Den lösgjorda kraften i atomen har förändrat allt utom vårt tänkesätt, och därför är vi på väg mot en katastrof utan motstycke.” Ja, många av problemen som skapats av 1900-talets ”under” har uppstått inte bara på grund av bristfällig vetenskaplig kunskap, utan också på grund av okontrollerad teknisk utveckling som motiverats av själviska intressen.

Vi kan ta ett typiskt exempel: Vetenskapen upptäckte att ljud och bilder kunde sändas till avlägsna platser — television. Tekniken utvecklade det nödvändiga kunnandet för att göra det. Men det var ett felaktigt tänkesätt hos girigt affärsfolk och krävande konsumenter som gjorde att man utnyttjade denna speciella kunskap och teknik för att sända pornografiska bilder och våldspräglade och bloddrypande scener in i fridfulla vardagsrum.

Vetenskapen upptäckte också att materia kunde omvandlas till energi. Tekniken utvecklade det nödvändiga kunnandet för att göra det. Men det var ett felaktigt tänkesätt hos nationalistiska politiker som gjorde att man utnyttjade denna kunskap och teknik för att konstruera atombomber, som fortfarande hänger som ett damoklessvärd ovanför huvudet på vårt världssamhälle.

Att hålla vetenskapen på dess rätta plats

Ytterligare ett felaktigt tänkesätt uppenbaras, om människor låter de av tekniken framställda redskap som är avsedda att vara tjänare bli herrar. Tidskriften Time varnade för denna fara år 1983, när den i stället för att som vanligt kora ”årets man” utsåg ”årets maskin”, datorn.

Time resonerade: ”När människor litar på att datorn skall göra saker som de brukat göra i huvudet, vad händer då med deras huvuden? ... Om man med hjälp av en ordbok som lagrats i datorns minne enkelt kan rätta till alla stavfel, varför skall man då lära sig att stava? Och om sinnet befrias från intellektuellt rutingöra, kommer det då att rusa i väg på jakt efter viktiga tankar eller lättjefullt ägna tid åt fler videospel? ... Stimulerar datorn verkligen hjärnans aktivitet, eller låter den sinnet förslöas genom att göra så mycket av dess arbete?”

Trots detta är vissa människor så imponerade av vetenskapliga bedrifter att de upphöjer vetenskapen till en gud. Forskaren Anthony Standen tog upp detta i sin bok Science Is a Sacred Cow (Vetenskapen är en helig ko) år 1950. Även om vi tar hänsyn till att Standen kanske överdrev något, ligger det något i följande uttalande: ”När en vetenskapsman i sin vita rock ... gör några uttalanden för allmänheten, kan det hända att han inte blir förstådd, men han kan vara säker på att han blir trodd. ... Statsmän, industrimän, religiösa och politiska ledare, filosofer, alla dras de under debatt och blir kritiserade, men vetenskapsmän — aldrig. Vetenskapsmän är upphöjda varelser, som befinner sig på själva toppunkten i allmänhetens aktning, för de har monopol på formeln: ’Det har blivit vetenskapligt bevisat ...’, en formel som synbarligen utesluter all möjlighet till meningsskiljaktighet.”

På grund av detta felaktiga tänkesätt betraktar en del människor skenbara motsägelser mellan vetenskapen och Bibeln som bevis för vetenskaplig ”vishet” i motsats till religiös ”vidskepelse”. Somliga ser till och med i dessa så kallade motsägelser ett bevis för att Gud inte existerar. Men i verkligheten är det inte Gud som inte existerar, utan snarare de inbillade motsägelser som prästerna gett upphov åt genom att misstolka Guds ord. De förolämpar därigenom Bibelns gudomlige författare och gör samtidigt människans fortsatta sökande efter vetenskaplig sanning en otjänst.

Genom att dessa religiösa ledare inte lär sina församlingsmedlemmar att utöva Guds andes frukter uppammar de en anda av själviskhet som får folk att mest tänka på sina egna önskningar om bekvämlighet. Det sker ofta på bekostnad av andra och går till och med så långt att man missbrukar vetenskaplig kunskap för att slakta sina medmänniskor. — Galaterna 5:19—23.

Falsk religion, ofullkomlig mänsklig politik och girig kommersialism har format människor till det de är i dag, ”egenkära, ... otacksamma, ... utan självbehärskning”, egoister som drivs av ett felaktigt tänkesätt. — 2 Timoteus 3:1—3.

Det är de här människorna och organisationerna som har skapat de 2000-talets utmaningar som vetenskapen nu är tvungen att klara av. Kommer den att lyckas? Läs svaret i sista delen av denna serie i nästa nummer.

[Fotnot]

[Infälld text på sidan 20]

Om den vetenskapliga kunskapen är bristfällig, kommer all teknisk utveckling som bygger på den också att ha sina svagheter

[Infälld text på sidan 22]

Inte alla vetenskapliga bedrifter är nyttiga

[Bildkällor på sidan 19]

Från samlingarna i Henry Ford Museum & Greenfield Village

Foto: NASA