Blick på världen
Farliga missförstånd
År 1977 hade ett missförstånd som inbegrep betydelsen hos ett litet ord en del i världens värsta flygolycka, rapporterar tidningen The European. Den holländske piloten på en Boeing 747 meddelade i radion att han var vid startplatsen (på engelska: ”at take-off”), vilket trafikledaren på Tenerife (Kanarieöarna) uppfattade som att planet stod stilla. Piloten menade emellertid att hans plan accelererade på den dimhöljda startbanan och just skulle lyfta. Följden blev att planet kolliderade med en annan Boeing 747, och 583 människor dog. Likaså var dåliga språkkunskaper en bidragande faktor vid en kollision i luften år 1996 nära Delhi i Indien, då 349 människor dog. Även om allvarliga misstag är sällsynta och flygbesättningar får grundlig träning i engelska standarduttryck som används vid flygning, känner somliga av flygpersonalen bara till speciella uttryck som har med flygning att göra. I en nödsituation kan deras språkkunskaper helt svika dem. Experter rekommenderar att man använder förarkabinens datautrustning för att försäkra sig om korrekt kommunicerande.
Har lutande tornet i Pisa stabiliserats?
Efter att ha lutat i flera hundra år och varit på väg mot vad som tycktes vara ett oundvikligt fall verkar lutande tornet i Pisa slutligen ha blivit stabiliserat — tack vare en motvikt på sammanlagt tusen ton blytackor vid tornets fundament. Detta meddelade professor Michele Jamialcowsky, ordförande för en internationell kommission för tornets bevarande. ”Problemet med tornets stabilitet förblir ändå allvarligt, eftersom avvikelsen på fem meter från lodlinjen som uppstått under sju hundra års existens verkligen har kommit till en kritisk punkt”, sägs det i den italienska tidningen La Stampa.
Narkotikamissbruk — ett världsvitt problem
Narkotika svarar för så mycket som 8 procent av all avkastning på internationell handel och produktion, vilket motsvarar ungefär 3.000 miljarder kronor per år, framkommer det i en FN-rapport. Den 332-sidiga rapporten är den första uttömmande undersökningen av de världsvida verkningarna av narkotika. Den visar att nästan 2,5 procent av världens befolkning — omkring 140 miljoner människor — röker marijuana eller dess derivat hasch. Trettio miljoner använder amfetamin eller liknande stimulantia, 13 miljoner använder någon form av kokain, och 8 miljoner använder heroin. Medan lagens representanter har beslagtagit tusentals ton marijuana, kokain, heroin och morfin har mycket större mängder undgått upptäckt. Andelen beslagtaget kokain uppgår till omkring 30 procent men bara till 10–15 procent när det gäller heroin, sägs det i rapporten. Den internationella narkotikahandeln är mycket komplicerad. ”Problemet har antagit sådana globala proportioner att det inte kan bekämpas av enstaka länder”, säger Giorgio Giacomelli, generaldirektör för FN:s program för narkotikabekämpning.
Infektionssjukdomar på frammarsch
”Under de senaste 20 åren har 30 helt nya och mycket smittsamma sjukdomar framträtt”, rapporterar den tyska tidningen Nassauische Neue Presse. För de flesta av dessa sjukdomar — såsom ebola, aids och hepatit C — finns det inget botemedel. Dessutom ökar sådana infektionssjukdomar som malaria, kolera och tuberkulos. Hur kommer det sig? Enligt WHO ”kommer många sjukdomar tillbaka därför att fler och fler virus blir resistenta mot allt fler slag av antibiotika. Färre nya slag av antibiotika utvecklas, eftersom det är mycket dyrt.” I en ansträngning att ändra den trenden har WHO vädjat till regeringar och läkemedelsföretag att ”investera mera i utvecklandet av nya antibiotika och av förbättrade metoder för att upptäcka bärare av smittsamma sjukdomar”. Över hela världen dog omkring 55 miljoner människor i infektionssjukdomar under 1996.
”Pöbelvälde”
Under denna rubrik berättar Haim Shapiro, en medlem av redaktionen på tidningen The Jerusalem Post, om incidenter i mars månad där Jehovas vittnen blev attackerade med stenar och tegelstenar. Man bröt sig också in i och förstörde deras Rikets sal och brände upp deras litteratur. Han kommenterade: ”När en katolsk kyrka i Jaffa attackerades förra året, blev det en omedelbar — och rättmätig — våg av protester både i Israel och utomlands. När Rikets sal i Lod attackerades, blev det knappast alls uppmärksammat.” Även om Shapiro personligen ”ogillar och tar avstånd” från Jehovas vittnen, påminner han sig ändå att de ”var en av de grupper som förföljdes och blev satta i koncentrationsläger i Nazisttyskland”. Han skriver vidare: ”Att tänka sig att någon ostraffat kan attackera sådana människor, förstöra deras plats för gudsdyrkan och bränna upp deras böcker orsakar mardrömmar och frammanar de mest ohyggliga historiska paralleller.”
Den avtagande hängivenheten för en ”helig stad”
Även om staden Rom kallas helig och har katolska kyrkans överhuvud som sin biskop, är den inte alls så religiös som man kanske tror. Enligt en landsomfattande undersökning som utfördes av ett universitet i Rom påstod omkring 10 procent av italienarna att de ”inte alls” är intresserade av kristendom, men i Rom ökade den andelen till 19 procent. Ytterligare 21 procent av invånarna i Rom har bara ett ”svagt” intresse för katolska kyrkan, konstaterar tidningen La Repubblica. Och bara 10 procent av stadens invånare är mycket intresserade av religion. Enligt sociologen Roberto Cipriani följer bara var fjärde invånare i Rom noggrant kyrkans påbud angående attityder och uppförande.
Övning och läsförståelse
I en undersökning för Linköpings universitet fick 123 elever som gick i nionde klass göra om det läsförståelseprov som de fick göra när de började i sjunde klass. Man var intresserad av hur det gått för de svaga eleverna, och det visade sig att de fick bättre resultat. Stödundervisningen hade haft verkan. Men en alarmerande upptäckt var det oväntade resultatet att 25 procent av eleverna klarade provet sämre. De från början duktiga eleverna hade blivit sämre. En av orsakerna sades vara att dagens ungdomar läser betydligt mindre än tidigare generationer. Det är lättare att se på video. En slutsats är att duktiga elever inte är självgående — också de behöver stimulans. — Eskilstuna-Kuriren, 25 september 1997.
En bra råtta?
”De flesta råttor har ett dåligt rykte”, konstaterar tidningen The Wall Street Journal. ”De är trolösa skeppskamrater, och de bor i sophögar.” Men det är annorlunda med Rattie, en laboratorieråtta som tillhör biofysikern Judy Reavis. Rattie har hjälpt till med att dra hundratals meter datakablar i skolor i samband med installering av datanätverk. ”Med tänderna hårt ihopbitna runt ett snöre tar sig Rattie fram mellan balkar och rörledningar i väggar, under golv och längs med innertak”, förklarar tidningen. ”Hon lockas till ett bestämt ställe genom ett knackande ljud och en tallrik med god kattmat. När hon kommer fram, används snöret som hon tagit med sig till att dra datakablar längs hennes slingrande väg.” Rattie har blivit något av en kändis, och hon har en egen spalt och en sång på Internet. Om hon plötsligt skulle dö, ”kommer vi att öva upp en annan råtta”, säger dr Reavis. ”När allt kommer omkring är det ju bara en råtta.”
Problemen med kvinnlig omskärelse och tonårsgraviditeter
”Varje år blir cirka 2 miljoner flickor omskurna”, konstaterar 1996 års upplaga av The Progress of Nations, en publikation från FN:s barnfond som behandlar hälsa, livsmedelsförsörjning och utbildning när det gäller barn. ”Egypten, Etiopien, Kenya, Nigeria, Somalia och Sudan svarar för 75% av alla fall. I Djibouti och Somalia blir 98% av flickorna omskurna.” Förutom smärtan kan behandlingen orsaka infektion, utdragna blödningar, sterilitet och död. ”Ingen religion kräver omskärelse. Det är en tradition som kommit till för att bevara jungfrudomen, säkerställa ett framtida äktenskap och tygla sexualiteten”, konstaterar man i rapporten. Grupper och organisationer som verkar för kvinnors rätt och barns välfärd utövar påtryckningar på regeringar och myndigheter för att göra behandlingen olaglig.
En annan rapport visar att tonårsgraviditeter är ett ihållande problem i många länder. USA har till exempel den högsta andelen bland industriländerna med 64 födslar per 1.000 tonårsflickor varje år. Japan har den lägsta andelen med fyra födslar per år. Tonårsgraviditeter påverkar inte bara unga kvinnors utveckling, utbildning och framtidsmöjligheter, utan de kan också föra med sig problem för barnen, såsom bristande omvårdnad, fattigdom och en otrygg uppväxtmiljö.