Jästcellen är oerhört komplex. Den har en välorganiserad kärna med DNA och mikroskopiska ”maskiner” som sorterar, transporterar och modifierar molekyler, något som är helt nödvändigt för cellens överlevnad.
Vad allt liv säger oss
Överallt omkring oss finns det levande varelser som växer, rör sig och förökar sig. De bidrar till den variation och skönhet som gör vår planet unik. Och i dag har vi mer kunskap än någonsin om allt levande. Vad säger det här oss om livets uppkomst? Fundera på följande fakta.
Komplexiteten tyder på en konstruktör. Celler brukar beskrivas som livets byggstenar. De är som små fabriker, där det utförs tusentals extremt komplicerade uppgifter i syfte att uppehålla och reproducera liv. Den här komplexiteten hittar vi även hos enklare livsformer. Tänk till exempel på helt vanlig jäst, som är en encellig organism. Jämfört med den mänskliga cellen kan jästcellen verka enkel. Men den är oerhört komplex. Jästcellen har en välorganiserad kärna med DNA och mikroskopiska ”maskiner” som sorterar, transporterar och modifierar molekyler, något som är helt nödvändigt för cellens överlevnad. När en jästcell inte har tillgång till näring startar en avancerad kemisk process som får cellen att gå på sparlåga. Det här gör att man kan förvara den slumrande jästen hemma och sedan aktivera den när det är dags att baka.
Forskare har studerat jästceller i årtionden för att bättre förstå den mänskliga cellen. Men de har fortfarande mycket kvar att lära. ”Det finns helt enkelt inte tillräckligt många biologer som kan utföra alla de experiment som behövs för att vi ska kunna förstå hur ens jäst fungerar”, säger Ross King, professor i maskinintelligens vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Vad tror du? Kan jästcellens häpnadsväckande komplexitet ha kommit till av sig själv? Eller är det rimligt att tro att det finns en konstruktör?
Liv kan bara uppstå ur liv. DNA består av molekyler som kallas nukleotider. Varje mänsklig cell har 3,2 miljarder nukleotider. De är placerade i ett exakt mönster som gör att cellen kan tillverka enzymer och proteiner.
Sannolikheten att ens den enklaste nukleotidkedja spontant skulle få rätt mönster beräknas vara 1 på 10150 (en etta följt av 150 nollor). Det är alltså praktiskt taget en omöjlighet.
Faktum är att inga vetenskapliga experiment har kunnat visa att liv kan uppstå spontant ur död materia.
Människan är unik. Vi människor har förmågor och egenskaper som gör att vi kan njuta av livet fullt ut, på sätt som andra levande varelser inte kan. Vi har avancerade kreativa och sociala förmågor och känslor. Vi kan ta in och njuta av smaker, dofter, ljud, färger och vyer. Vi planerar för framtiden och vill känna mening med livet.
Vad tror du? Har vi utvecklat de här egenskaperna för att de var nödvändiga för vår överlevnad och fortplantning? Eller tyder de på att livet är en gåva från en kärleksfull skapare?