Frågor från läsekretsen
Varför lyder Ordspråksboken 27:6 i Nya Världens översättning så här: ”Sår som tillfogas av en som älskar äro trofasta, men kyssar av en som hatar äro ting som skola bönfallas om”? Olika översättningar på olika språk säger att sådana kyssar är överflödande, frikostiga, falska, bedrägliga, ymniga, rikliga osv. — M. F., USA.
Det är riktigt att många andra engelska översättningar såväl som översättningar till andra språk inte lyder så som Nya Världens översättning gör i huvudtexten i Ordspråksboken 27:6 beträffande kyssarna av en som hatar. Men Nya Världens översättning av de hebreiska skrifterna, band III (1957 års upplaga), innehåller en fotnot till Ordspråksboken 27:6, som lyder: ”Genom ändringar i den hebreiska texten kan det här heta: ’äro omåttliga’, eller: ’äro fördärvade’.”
En del översättare har alltså valt att ändra det hebreiska ord det här är fråga om. Dessa översättare godtog inte det ursprungliga hebreiska ordet utan ersatte det med ett hebreiskt particip, som såg ut som det ursprungliga ordet, och de ansåg att detta måste ha varit den ursprungliga formuleringen. Lexicon for the Old Testament Books av L. Koehler och W. Baumgartner föreslår till exempel ersättningsordet ra‛a‛ i reflexiv form. Det hebreiska ordet ra‛a‛ betyder att vara dålig, värdelös och följaktligen bedräglig.
Nu är frågan den: skall man använda detta ersättningsord i huvudtexten i en översättning av den Heliga skrift, eller skall man hålla sig till originalet? Det ursprungliga hebreiska ordet i den massoretiska texten är det reflexiva participet av verbet atar, och enligt den tidigare nämnda ordboken betyder detta ord ”bönfallas om”. Nya Världens översättning håller alltså fast vid det ursprungliga ordet och återger det ”bönfallas om”.
En annan översättning som i grund och botten håller fast vid det ursprungliga ordet är The Soncino Books of the Bible, som återger Ordspråksboken 27:6 så här: ”Trofasta äro en väns sår; men en fiendes kyssar äro enträgna.” Ordet ”enträgen” förmedlar ju tanken på någon som frågar om och om igen eller någon som ideligen bönfaller om något. Samma översättning har också en fotnot till Ordspråksboken 27:6, som vittnar om det problem översättarna ställs inför: ”Enträgna. Det är ovisst vad [översättaren] avser med denna översättning. AV har bedrägliga och RV överflödande. ... Nutida kommentatorer emenderar texten för att få fram ett mera vanligt ord, som betyder ’bedräglig’, såsom kontrast till trofast; men Eitan och Ehrlich vidhåller att det hebreiska ordet har den innebörden [dvs.: enträgen] i likhet med [den besläktade] arabiskan, även om var och en av dem förbinder det med en skiljaktig arabisk rot.”
Här har vi alltså ett fall, där bibelöversättarna, som inte har förstått vad skribenten avsett, har gjort ändringar i texten, för att den skulle få en sådan lydelse, att denna fick någon mening för dem. Men tanken tycks vara den att en som älskar tillfogar en annan ett sår på ett trofast sätt för att göra denne gott. Å andra sidan är det så, att om någon vill att en som hatar honom skall göra något vänligt och gott mot honom, så måste han bönfalla härom, ty hatarens hat sporrar honom inte på ett naturligt sätt till att ge kyssar åt det föremål han hatar. I stället vill han uppträda grymt. Man måste alltså vara enträgen mot den som hatar en, ja, bönfalla honom, om han skall göra en något gott. Man kan till och med behöva bönfalla en likgiltig människa. I liknelsen om änkan och domaren talade Jesus Kristus om en domare som inte fruktade Gud eller hade försyn för människor. Bara därför att änkan höll i med att bönfalla domaren, lyssnade denne slutligen till hennes vädjan och såg till att hon fick den upprättelse, som hon med all rätt skulle ha. (Luk. 18:1—5) För domaren var detta ingen hjärtesak. Så är det också med en som hatar. Om han gör en något gott, därför att man bönfaller honom om detta, är det ingen hjärtesak för honom, och han gör det kanske bara därför att han vill slippa undan den bönfallandes vädjanden. En människa behöver inte bönfalla den som hatar henne om att såra henne; men det är en helt annan sak med något så vänligt som en kyss. En människa som älskar och som tillfogar någon trofasta sår gör emellertid detta därför att hon hyser kärlek i sitt hjärta, och hon gör det utan att man behöver bönfalla henne om det.