”En fredsepidemi”?

”EN FREDSEPIDEMI.” ”O, vilken fridfull värld.” ”Fred håller på att bryta ut överallt.” Dessa och liknande tidningsrubriker har på senaste tiden fått läsarna att spärra upp ögonen. Världen över har nyheterna kännetecknats av en förvånansvärd förändring från undergångsstämning till optimism. Vad är det som har hänt?

Det är intressant att lägga märke till att en lång rad allvarliga konflikter nyligen upphört eller avmattats inom några få månader. I Afrika ”utbröt” fred i Angola. I Centralasien drog Sovjetunionen tillbaka sina styrkor från Afghanistan. I Nicaragua i Centralamerika bedarrade stridigheterna mellan regeringsstyrkorna och contras. I Sydostasien gick vietnameserna med på att dra sig tillbaka från Kampuchea. Denna ”fredsepidemi” nådde till och med Mellersta Östern, där det blodiga kriget mellan Iran och Irak äntligen fick ett slut.

Något som kanske är ännu mer anmärkningsvärt är den nya atmosfär som uppstått supermakterna emellan. Efter 40 års kallt krig var det svårt att tro på de försonande gester, de uttalanden om gemensamma intressen och de konkreta fredssträvanden som gjorts av Sovjetunionen och Förenta staterna. Dessutom har Europa enligt tidningen The Economist nu upplevt den längsta sammanhängande fredsperioden i hela sin historia. Ja, freden har blivit dagens nyhetsstoff.

Vad innebär det? Är politikerna nära att åstadkomma ”fred för vår tid”? Detta uttryck myntades för 51 år sedan av den brittiske premiärministern Neville Chamberlain. Det klingade fruktansvärt ironiskt när andra världskriget bröt ut kort tid efteråt. Kommer det nu äntligen att besannas?