En granskning av fasetter hos Guds ovärderliga ädelsten — bibeln!

ÅR 1867 såg en sydafrikansk lantbrukare vid namn Schalk van Niekerk några barn leka med några stenar. En sten var särskilt ljus och vacker, och den fångade hans blick. ”Du kan få den om du vill”, sade barnens mor. Men van Niekerk sände stenen till en mineralog för undersökning. Föga anade barnen att de hade lekt med en stor diamant värd 500 pund!

Är det möjligt att du också äger en ovärderlig ädelsten utan att veta om det? Många äger till exempel en bibel, eftersom den är den mest sålda boken i världen och finns helt eller delvis på mer än 1.900 språk. Men de flesta har inte läst den och vet därför inte så mycket om vad den innehåller.

Bibeln gör anspråk på att vara ”inspirerad av Gud” och därmed vara Guds ord. (2 Timoteus 3:16; jämför 1 Tessalonikerna 2:13.) Bibeln är det värdefullaste människor äger. Genom den får vi lära oss hur vi kan få ut det bästa av livet nu och hur vi kan vinna evigt liv, vilket är ännu viktigare! (Johannes 17:3, 17) Kan det finnas något som är mer värt än det?

Men för att kunna uppskatta denna ädelsten med alla dess fasetter måste man bli väl insatt i den. Vid första påseendet kan den verka ganska svår. Bibeln består ju av en samling böcker, 66 till antalet. Vad innehåller dessa böcker? Står de i någon bestämd ordning? Och om de gör det, hur kan man då hitta vissa bestämda skriftställen i den?

Det är inte helt lätt att bli hemmastadd i bibeln. Men i likhet med en verklig ädelsten finns det symmetri och en viss ordning i bibeln. Det kan vi se om vi helt kort tittar på dess innehåll.

De hebreiska skrifterna — pekar fram mot Kristus

Bibeln är vanligtvis uppdelad i ”Gamla testamentet” och ”Nya testamentet”. Men dessa oriktiga benämningar ger det intrycket att ”Gamla testamentet” är föråldrat och av föga värde. Ett lämpligare namn på denna del av bibeln är De hebreiska skrifterna, eftersom denna del ursprungligen skrevs främst på hebreiska. ”Nya testamentet” skrevs på grekiska under första århundradet v.t., och därför är det mer passande att kalla det för De kristna grekiska skrifterna.

Den första boken i bibeln, Första Moseboken eller Genesis, inleds med vad som hände för eoner sedan och börjar med att Gud skapar himmel och jord och senare bereder jorden för människor. Det första människoparet skapas fullkomligt, men de väljer att synda, vilket får tragiska följder för deras barn. Men i likhet med en ädelsten i svagt ljus ger bibeln en gnista av hopp för den fallna mänskligheten: en ”säd” som så småningom skall ta bort verkningarna av synd och död. (1 Moseboken 3:15) Vem kommer denna säd att vara? I Första Moseboken börjar den här kommande Sädens släktlinje att kunna spåras, och blicken riktas mot några av Sädens trogna förfäders liv, till exempel Abrahams, Isaks och Jakobs.

I Andra Moseboken eller Exodus skildras Mose födelse. Mose liv förebildar på många olika sätt den kommande Sädens liv. Efter tio plågor börjar Israel ett stort uttåg ur Egypten och blir Guds utvalda nation vid berget Sinai. I Tredje Moseboken eller Leviticus framläggs Guds regler för det levitiska prästerskapet i Israel. I Fjärde Moseboken eller Numeri skildras de tillfällen då israeliterna räknades (genom folkräkning) och händelser under Israels vistelse i vildmarken. Och nu när Israel är redo att gå in i det utlovade landet får nationen slutliga förmaningar av Mose. Vad dessa förmaningar gäller behandlas i Femte Moseboken eller Deuteronomium. Mose pekar fram mot den kommande Säden och uppmanar nationen att lyssna till en profet som Gud skall resa upp. — 5 Moseboken 18:15.

Sedan kommer de historiska böckerna. De står till största delen i kronologisk ordning. I Josua beskrivs intagandet och uppdelningen av det utlovade landet. I Domarboken berättas det om de dramatiska händelserna under de följande åren då Israel styrs av en rad domare. I Rut berättas det om en gudfruktig kvinna som lever under domartiden och som har privilegiet att bli anmoder till Jesus Kristus.

Domartiden tar emellertid slut. I Första Samuelsboken berättas det om Israels förste kungs, Sauls, tragiska styre, sett med profeten Samuels ögon. I Andra Samuelsboken beskrivs Davids, Sauls efterträdares, framgångsrika regering. Första och Andra Kungaboken tar oss sedan från den underbara tid då Salomo regerar till den sorgliga tid då nationen Israel förs i fångenskap till Babylon år 607 f.v.t. I Första och Andra Krönikeboken sammanfattas denna historia sedd från den strategiska ställning nationen har sedan den återvänt från fångenskapen i Babylon. I Esra, Nehemja och Ester skildras till sist hur israeliterna får komma tillbaka till sitt hemland och dessutom lite av deras historia tiden därefter.

Sedan kommer de poetiska böckerna, som innehåller något av den vackraste poesi som någonsin skrivits. I Job ges en gripande skildring av en mans ostrafflighet under lidande och den belöning han får. Psaltaren innehåller sånger till lovprisning av Jehova och böner om barmhärtighet och hjälp. Dessa har tröstat oräkneliga tjänare åt Gud. Psaltaren innehåller dessutom en mängd profetior som ytterligare upplyser oss om den kommande Messias. I Ordspråksboken och Predikaren uppenbaras fasetter av Guds vishet genom kärnfulla ordspråk och andra uttalanden, medan Höga Visan är en enastående kärleksdikt med djup profetisk innebörd.

De 17 följande böckerna — från Jesaja till Malaki — är i huvudsak profetiska. Alla dessa böcker, sånär som på Klagovisorna, bär skribentens namn. Många av dessa profetior har redan på ett märkligt sätt uppfyllts. De pekar också fram emot storslagna händelser i vår tid och i den nära framtiden.

De hebreiska skrifterna uppvisar således en häpnadsväckande variation i fråga om form och stil. Men ändå har de alla ett gemensamt tema. Deras profetior, släktregister och dramatiska händelser gnistrar av praktisk vishet och profetisk innebörd.

De kristna grekiska skrifterna — Säden framträder

Fyra tusen år har gått sedan människan föll i synd. Plötsligt framträder då den länge väntade Säden, Messias, Jesus, på den jordiska scenen! I de kristna grekiska skrifterna skildras den tjänst som utfördes av denna nyckelgestalt i människans historia, och det görs i fyra olika men kompletterande böcker som kallas evangelier, nämligen Matteus, Markus, Lukas och Johannes.

Hur värdefulla är inte dessa fyra evangelieskildringar för de kristna! I dem skildras Jesu häpnadsväckande underverk, hans meningsfulla liknelser, hans bergspredikan, hans föredömliga ödmjukhet, hans medkänsla och obetingade lydnad för sin Fader, hans kärlek till sina ”får” och slutligen hans offerdöd och härliga uppståndelse. Om vi studerar evangelierna byggs en djup kärlek till Guds Son upp i oss. Och framför allt dras vi närmare den som sände Kristus — Jehova Gud. Dessa skildringar är värda att läsas om och om igen.

Apostlagärningarna börjar där evangelierna slutar. Där skildras de första åren i den kristna församlingens historia från pingsten år 33 v.t. till Paulus’ fängslande i Rom år 61 v.t. I den här boken läser vi om Stefanus, den förste kristne martyren, omvändelsen av Saul, som senare blev aposteln Paulus, de första icke-judarnas omvändelse och Paulus’ intressanta missionsresor. Dessa skildringar är både spännande och trosuppbyggande.

Sedan kommer tjugoen brev eller epistlar. De fjorton första, skrivna av Paulus, bär namn efter de kristna eller de församlingar som de är adresserade till. De övriga bär namn efter skribenterna — Jakob, Petrus, Johannes och Judas. Vilken rikedom av förmaningar och uppmuntran dessa brev innehåller! I dessa behandlas lärofrågor och uppfyllelsen av profetior. De hjälper de kristna att hålla sig avskilda från den onda omgivning i vilken de måste leva. De framhåller vikten och behovet av att uppodla broderlig kärlek och andra gudaktiga egenskaper. De anger mönstret för hur församlingen rätt skall organiseras under ledning av andligt sett äldre män.

De grekiska skrifterna slutar med en profetisk framställning, precis som de hebreiska skrifterna. I Uppenbarelseboken, som skrevs av aposteln Johannes omkring år 96 v.t., dras trådarna i profetiorna och bibelns huvudtema — helgandet av Jehovas namn genom hans messianska rike — samman. En rad syner framställer målande förintelsen av de religiösa, militära och politiska krafterna i Satans korrumperade ordning. Dessa ersätts med Kristi regeringsstad, som ägnar uppmärksamheten åt att sköta jordens angelägenheter. Gud lovar att under detta rikes styre ”torka bort varje tår ... , och döden skall inte vara mer”. — Uppenbarelseboken 21:4.

Råder det något tvivel om att bibeln är en fulländad ädelsten som återkastar gudomligt ljus? Om du inte har läst igenom bibeln, varför då inte börja göra det nu? Du kommer att attraheras av dess symmetri, upplysas av dess strålglans, röras av dess skönhet och fängslas av dess budskap. Bibeln är verkligen en ”fullkomlig skänk ... från himlaljusens Fader”. — Jakob 1:17.

[Tabell på sidorna 28, 29]

TABELL ÖVER BIBELNS BÖCKER

Anger skribenten, platsen där de skrevs, tidpunkten för deras fullbordan och den tid som varje boks händelser omfattar.

Namnen på skribenterna till en del av böckerna och på en del av platserna där de skrevs är ovissa. Många årtal är endast ungefärliga, varvid beteckningen e. betyder ”efter”, f. betyder ”före” och o. betyder ”omkring”.

De hebreiska skrifternas böcker (f.v.t.)

2 Moseboken Mose Öknen 1512 1657—1512

3 Moseboken Mose Öknen 1512 1 månad (1512)

Josua Josua Kanaan o. 1450 1473—o.1450

Domarboken Samuel Israel o. 1100 o. 1450—o. 1120

2 Samuelsboken Gad; Natan Israel o. 1040 1077—o. 1040

1 Kungaboken Jeremia Jerusalem/Juda 580 o. 1040—911

2 Krönikeboken Esra Jerusalem(?) o. 460 1037—537

Esra Esra Jerusalem o. 460 537—o. 467

Nehemja Nehemja Jerusalem e. 443 456—e. 443

Ester Mordokai Susan i Elam o. 475 493—o. 475

Predikaren Salomo Jerusalem f. 1000

Höga Visan Salomo Jerusalem o. 1020

Jesaja Jesaja Jerusalem e. 732 o. 778—e. 732

Jeremia Jeremia Juda/Egypten 580 647—580

Hesekiel Hesekiel Babylon o. 591 613—o. 591

Daniel Daniel Babylon o. 536 618—o. 536

Hosea Hosea Samarien e. 745 f. 804—e. 745

Joel Joel Juda o. 820 (?)

Amos Amos Juda o. 804

Obadja Obadja Juda o. 607

Jona Jona Juda o. 844

Mika Mika Juda f. 717 o. 777—717

Nahum Nahum Juda f. 632

Habackuk Habackuk Juda o. 628 (?)

Sefanja Sefanja Juda f. 648

Haggai Haggai Jerusalem 520 112 dagar (520)

Sakarja Sakarja Jerusalem 518 520—518

Malaki Malaki Jerusalem e. 443

De kristna grekiska skrifternas böcker (v.t.)

Markus Markus Rom o. 60—65 29—33 v.t.

Romarna Paulus Korint o. 56

1 Korintierna Paulus Efesus o. 55

2 Korintierna Paulus Macedonien o. 55

Efesierna Paulus Rom o. 60—61

Filipperna Paulus Rom o. 60—61

Kolosserna Paulus Rom o. 60—61

1 Timoteus Paulus Macedonien o. 61—64

2 Timoteus Paulus Rom o. 65

Titus Paulus Macedonien(?)o. 61—64

Filemon Paulus Rom o. 60—61

Hebréerna Paulus Rom o. 61

1 Petrus Petrus Babylon o. 62—64

2 Petrus Petrus Babylon (?) o. 64