Är du en balanserad pionjär?
PAPPANS ögon strålar när han med öppna armar väntar på att hans dotter skall ta sina första stapplande steg. Plötsligt ramlar hon, men då uppmuntrar han henne att försöka igen. Han vet att hon snart kommer att lära sig att hålla balansen och vara stark nog.
På liknande sätt kan en som nyligen börjat tjäna som pionjär behöva tid och uppmuntran innan han eller hon lär sig att uppnå den balans som behövs för att få framgång som förkunnare av Guds kungarike på heltid. Många pionjärer fortsätter att tjäna med glädje i årtionden. Några tappar balansen på grund av oväntade förändringar i sina omständigheter. Det är till och med en del som förlorar glädjen. I ett land slutar 20 procent av dem som börjar som pionjärer sin pionjärtjänst innan de fullbordat de två första åren. Vad kan göra att en pionjär lämnar denna högst glädjefulla tjänst? Kan man göra något för att undvika sådana här bakslag?
Bräcklig hälsa, ekonomiska omständigheter och familjeansvar kan göra att någon måste lämna heltidstjänsten. Men en del har misslyckats när det gäller att bevara en god balans mellan olika kristna förpliktelser, och detta har då ”satt käppar i hjulet” för dem. Balans har avseende på ”ett tillstånd, där ingen enda beståndsdel, komponent, faktor eller påverkande kraft tynger mer än någon annan eller står i ett oproportionerligt förhållande till de övriga”.
Jesus Kristus visade sina lärjungar hur arbetet med att predika och göra lärjungar skulle utföras. I sin egen tjänst gav han också exempel på hur balansen kan bevaras. Jesus visade att de judiska religiösa ledarna saknade balans, när han sade till dem: ”Ni ger tiondelen av myntan och dillen och spiskumminen men [har] inte ... brytt er om de viktigare tingen i Lagen, nämligen rättvisan och barmhärtigheten och troheten. Dessa ting var det tvunget att göra men ändå inte lämna de andra därhän.” — Matteus 23:23.
Den här principen är lika tillämplig i vår tid, i synnerhet på pionjärtjänsten. Påverkade av entusiasm och goda föresatser har somliga börjat som pionjärer utan att förbereda sig tillräckligt för det eller utan att överväga allt som är inbegripet. (Lukas 14:27, 28) Andra har blivit så uppslukade av tjänsten på fältet att de har försummat andra viktiga delar av en kristens liv. Hur skall dessa kunna uppnå och bevara balans?
Håll dig andligt stark!
Jesus försummade aldrig sin andlighet. Fastän folkskarorna, som kom för att lyssna på honom och bli botade, krävde ovanligt mycket av hans tid, avsatte han ändå tid till meditativ bön. (Markus 1:35; Lukas 6:12) En balanserad pionjärtjänst i våra dagar kräver också att man gör flitigt bruk av alla de anordningar som finns för att vi skall kunna hålla oss andligt starka. Paulus frågade: ”Lär du då inte dig själv, du som undervisar en annan?” (Romarna 2:21) Det skulle verkligen vara ett misstag att låta all sin tid gå åt till att predika för andra, om man samtidigt underlät att avsätta tid till passande personligt studium och regelbunden bön.
Kumiko har varit pionjär i tjugo år. Fastän hon har tre barn och en icke troende man, har hon genom erfarenhet funnit att den bästa tiden för henne att läsa och studera Bibeln är strax innan hon lägger sig för att sova. När hon studerar lägger hon särskilt märke till tankar som hon kan använda i tjänsten på fältet. Därmed kan hon bevara tjänsten uppfriskande och intressant varje dag. Andra framgångsrika pionjärer går upp tidigt, före den övriga familjen, för att njuta av en andlig ”uppladdning” under de lugna morgontimmarna. Du har kanske avsatt andra lämpliga tider till att förbereda mötena och för att hålla dig à jour med de senaste kristna publikationerna. Personligt studium är inget du kan rusa igenom eller försumma, om du vill behålla glädjen i tjänsten.
Att balansera familjeförpliktelser
Föräldrar som är pionjärer behöver också komma ihåg att en framträdande del av ”Jehovas vilja” för dem inbegriper att de sörjer för sin egen familjs fysiska, känslomässiga och andliga behov. (Efesierna 5:17; 6:1—4; 1 Timoteus 5:8) Ibland kan också en troende äktenskapspartner och familjen i övrigt oroa sig för att de inte kommer att få samma omsorg och stöd från hustrun och modern, ifall hon skulle börja som pionjär. Sådana känslor leder till att dessa familjemedlemmar inte är så entusiastiska till hennes önskan att bli pionjär. Men med god planering och framförhållning kan balansen bevaras.
Många pionjärer försöker utföra allt sitt predikoarbete när familjemedlemmarna inte är hemma. Kumiko, som nämndes tidigare, är hemma tillsammans med sin familj när de äter frukost och tar adjö av mannen och barnen när de ger sig av på morgonen. Hon ser sedan till att hon är hemma igen innan de kommer hem. På måndagarna brukar hon laga till flera olika måltider i förväg, så att hon kan koppla av och äta tillsammans med familjen utan att behöva vara alltför upptagen i köket. Att hon passar på att göra mer än en sak samtidigt, som att utföra en del annat hushållsarbete under tiden hon förbereder måltiderna, är också en hjälp. På så sätt kan Kumiko till och med få tid att bjuda in sina barns kamrater och göra något extra för dem.
När barnen kommer upp i tonåren, behöver de ofta mer av sina föräldrars uppmärksamhet medan de kämpar med alla nya känslor, begär, tvivel och farhågor som väller in över dem. En förälder som är pionjär behöver vara vaken för detta och anpassa sitt schema efter det. Hisako, som är mor till tre barn, kan tjäna som exempel. Vad gjorde hon när hennes äldsta dotter på grund av trycket från världsliga skolkamrater började röja en minskande glädje och entusiasm inför kristna möten och tjänst på fältet? Vad hennes dotter verkligen behövde var att göra sanningen till sin egen, och hon behövde bli fullständigt övertygad om att avskildhet från världen är den bästa kursen. — Jakob 4:4.
Hisako berättar: ”Jag beslutade att dagligen studera de grundläggande lärorna med henne igen med hjälp av boken Leva för evigt. I början kunde vi bara studera några få minuter, och min dotter klagade ofta över att hon hade väldigt ont i magen eller huvudvärk just när vi skulle studera. Men jag höll studiet regelbundet. Efter några månader hade hennes inställning blivit mycket mera positiv, och det ledde till att hon efter en kort tid överlämnade sig och blev döpt.” Nu gläder sig Hisako åt heltidstjänsten tillsammans med sin dotter.
Fäder som är pionjärer behöver också vara försiktiga, så att de inte blir så uppslukade av att ta hand om nyintresserade ute på fältet och av sina uppgifter i församlingen att de underlåter att ge sina uppväxande barn det starka känslomässiga stöd och den vägledning de förtjänar. Detta är inte något som en man bör överlåta åt sin hustru. En mycket upptagen kristen äldstebroder, som varit pionjär länge och som också driver en mindre affärsrörelse, tar sig tid till att studera med vart och ett av sina fyra barn för sig. (Efesierna 6:4) Förutom att han gör detta, förbereder han sig för mötena varje vecka tillsammans med sin familj. Balanserade pionjärer försummar inte sina familjer, vare sig i materiellt eller andligt avseende.
Balans när det gäller ekonomi
Ytterligare ett område där pionjärer bör sträva efter att bevara en god balans har att göra med en rätt syn på våra dagliga behov. Här kan vi återigen lära mycket av Jesu fina exempel och råd. Han varnade för att vara överdrivet bekymrad över materiella ting. I stället uppmuntrade han sina lärjungar att sätta Guds kungarike främst, och han lovade att Gud skulle dra försorg om dem på samma sätt som han gör med den övriga delen av sin skapelse. (Matteus 6:25—34) Många pionjärer har genom att följa detta goda råd kunnat vara kvar i heltidstjänsten i åratal, och Jehova har välsignat deras ansträngningar att skaffa sig bröd för varje dag. — Matteus 6:11.
Aposteln Paulus gav medkristna rådet att låta sin ”resonlighet bli känd för alla människor”. (Filipperna 4:5) Resonlighet innebär helt visst att vi vårdar vår hälsa på lämpligt sätt. Balanserade pionjärer gör allt de kan för att visa resonlighet i sitt sätt att leva och i sin inställning till materiella ting. De vet att andra ger akt på deras uppförande. — Jämför 1 Korinthierna 4:9.
Ungdomar som börjar i pionjärtjänsten bör undvika att dra otillbörliga fördelar av sina föräldrars generositet. Om ungdomar bor hemma hos sina föräldrar, skulle det vara ett uttryck för god balans och uppskattning att de hjälper till med hushållsarbetet och har ett deltidsarbete som gör det möjligt att bidra till att täcka de kostnader familjen har i hushållet. — 2 Thessalonikerna 3:10.
Balanserade pionjärer är en välsignelse
Du kanske är en pionjär som kämpar hårt för att hålla balansen. Var lugn. Ett litet barn behöver tid för att lära sig att hålla balansen och kunna gå. Många mogna pionjärer säger att det på liknande sätt tog tid för dem att uppnå den rätta balansen i att sköta alla sina plikter.
Att ägna sig åt personligt studium, att ta hand om sina familjemedlemmar och att dra försorg om sina materiella behov är några av de områden där pionjärer strävar efter att uppnå balans. Rapporter visar att många pionjärer fullgör sina förpliktelser på ett enastående sätt. De är verkligen en välsignelse för samhället och en tillgång för Jehova och hans organisation.