Dörren är ännu öppen!

¹ Ett av dramerna vid områdessammankomsterna i somras påminde oss om att Jehova på Noas tid tydligt visade när möjligheten för andra att vinna frälsning i arken hade upphört. Det var inte Noa som stängde dörren. Sedan Noa och hans familj, jämte de olika arterna av fåglar och djur, vid den bestämda tiden hade gått in i arken, heter det i bibeln: ”Därefter stängde Jehova dörren bakom honom.” — 1 Mos. 7:16, NW.

² Hur är det då i våra dagar? Det är nu det andliga paradiset som är den motbildliga arken, Jehovas anordning för att låta människor överleva. Även om den smorda klassen en gång i tiden inte insåg att en ”stor skara” människor, som hoppades få leva för evigt på jorden, skulle församlas till denna trygga plats, är det just ett sådant insamlande som nu äger rum. (Jes. 55:5) Ända fram till denna dag har stora skaror av sådana människor vunnit inträde i det andliga paradiset. Enbart under det senaste tjänsteåret blev här i Sverige 1.337 personer döpta till symbol av att de överlämnat sig åt Jehova genom Jesus Kristus, den större Noa. Det är tydligt att dörren ännu är öppen!

³ Hur otillbörligt skulle det inte vara, om någon av oss faktiskt försökte dra igen den dörren i förtid genom att upphöra med att predika de goda nyheterna! Det är Guds vilja att ”människor av alla slag skall bli frälsta och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Tim. 2:3, 4, NW) Det insamlande som skett under de senaste månaderna visar att det ännu finns arbete kvar att utföra. Vi får del av välsignelser när vi lever vårt liv i samklang med Guds uppsåt. Och vi har tillfälle att göra detta under november genom att i tjänsten på fältet erbjuda en bok, som dryftar hur Gud har utvecklat och genomfört sitt uppsåt under mänsklighetens hela historia och hur detta uppsåt nu nalkas en storslagen triumf till välsignelse för alla, som nu tar de nödvändiga stegen för att komma med bland dem som får överleva den ”stora vedermödan”. Detta är den nya boken Guds ”eviga uppsåt” triumferar nu till människans bästa. Låt oss vara entusiastiska när vi erbjuder den åt andra.

⁴ Vi nöjer oss naturligtvis inte med att bara uppmuntra de intresserade att blicka in i det andliga paradiset. Det är sant att det är ljuvligt att läsa om det. Det är vederkvickande att vara med vid mötena i Rikets sal och få vara tillsammans med människor som frambringar den frukt som är kännetecknande för detta paradis. Men för att verkligen bosätta sig i detta andliga paradis måste de fatta ståndpunkt och erkänna: ”Frälsning har vi vår Gud att tacka för, honom som sitter på tronen, och Lammet.” (Upp. 7:10, NW; se även Upp. 7 verserna 16, 17.) Detta inbegriper att man överlämnar sig och offentligt symboliserar detta genom dop i vatten. Har du fattat ståndpunkt på detta sätt? Det är nu inte tid att skjuta upp att göra ett sådant överlämnande åt Jehova Gud. — Matt. 28:19, 20.

⁵ När vi en gång kommit in, måste vi se till att vi stannar kvar där. Detta inbegriper att vi underordnar oss det andliga paradisets konung, Jesus Kristus, och arbetar i verklig harmoni med andra som vistas där. För att leva vårt liv i samklang med Guds uppsåt måste vi helt enkelt göra detta. (Ef. 1:9, 10; Ps. 133:1) Äkta osjälviskt samarbete bör känneteckna alla våra mellanhavanden med varandra. Detta gäller inte bara inom de enskilda församlingarna, utan också i vårt förhållande till andra församlingar. Denna frikostiga ande bör vara uppenbar, när flera församlingar som delar Rikets sal kommer överens om mötestiderna, när man bestrider utgifterna för underhåll av salen, ja, till och med när man hjälper en annan församling, personligen eller som församling, att bygga en ny Rikets sal, som vi kanske personligen inte kommer att använda. Vi bör skilja oss från världen genom att inte vara angelägna om att söka fördelar åt oss själva, utan helhjärtat arbeta för att bygga upp det andliga paradiset. (1 Kor. 10:24; Fil. 2:1—4) Så känner vi det, när vi inser att vi är en enda församling under Jesus Kristus.

⁶ Må vi allesammans genom att personligen frambringa gudaktig frukt, också genom att vara nitiska i att predika och göra lärjungar, hjälpa så många som möjligt att komma in i den motbildliga arken medan tillfället ännu står öppet.

[Infälld text på sidan 1]

Må vi leva vårt liv i samklang med Guds uppsåt.