Våra tjänstemöten
VECKAN EFTER 1 OKTOBER
Tema: Tro med gärningar. — Jak. 2:26.
10 min.: Sång 24 och pålysningar.
15 min.: ”Visa en levande tro”. (Behandlas av tillsyningsmannen för tjänsten på fältet.) Om nödvändigt träffas de äldste i förväg för att ordna med tider för tjänst på fältet i oktober, så att förkunnarna kan informeras vid detta möte. Frågor och svar. Slå upp och dryfta skriftställena. Låt förkunnare vara beredda att berätta hur ett schema kan ordnas, så att det blir mera tid till tjänst på fältet under oktober. Om några är hjälppionjärer, låt dem då helt kort berätta hur de kan planera sin tid. Informera alla om möten för tjänst på fältet som är planerade för tider som är praktiska för pionjärer, hjälppionjärer och förkunnare.
15 min.: Känn din tidskrift. (Uppmuntra alla att ta med sig Vakna! för 8 oktober.) Gå igenom intressanta huvudpunkter, illustrationer och sådant som förkunnarna kan använda i tjänsten.
15 min.: ”Hur man bär fram de goda nyheterna — Genom att erbjuda Vakna! för 8 oktober”. Gå igenom framställningarna med åhörarna och demonstrera dem därefter var och en. I förbindelse med varje framställning kan förkunnarna få tala om vad som tilltalar dem. Gör det praktiskt och nyttigt. Vi vill vara effektiva i vårt trosuppbyggande arbete.
5 min.: Sång 76 och bön.
VECKAN EFTER 8 OKTOBER
Tema: Vår plats för tillbedjan.
10 min.: Sång 5. Brevet från avdelningskontoret.
20 min.: Vi understöder den sanna tillbedjans hus. Tal och skriftenligt dryftande med åhörarna.
1. Jehovas folks församlingar i vår tid ser Rikets sal som ett hus för sann tillbedjan. Byggnaden betraktas inte som helig, men ges ändå en särskild ställning och visas aktning på grund av att den används i Jehovas tillbedjan. Alla behöver stödja Rikets sal på olika sätt. Den forntida judiska nationen är ett exempel.
2. Tabernaklet byggdes i öknen år 1512 f.v.t. Krävdes material; israeliterna gav frivilligt mer än nog. — 2 Mos. 36:3, 6, 7.
3. Tabernaklet ersattes längre fram av templet i Jerusalem. Kung David gav av sin personliga förmögenhet till tempelbyggnadsarbetet under Salomos tillsyn. — 1 Krön. 22:14; 29:3—7.
4. Det behövdes mera än att templet uppfördes. Tid efter annan behövde det repareras och renas. (2 Krön. 29:3, 15, 16) Det behövdes ett oavlåtligt stöd åt tillbedjan i templet. — Neh. 13:9—14.
5. De som gav stöd åt Guds hus fick Guds välsignelse. (Mal. 3:10) Krävdes tid, ansträngning, penningbidrag, men allt gick till stöd åt den sanna tillbedjan av Jehova Gud för att upphöja hans namn. Alla i församlingarna i vår tid bör vara villiga arbetare, alldeles som de trogna israeliterna var. Våra Rikets salar bör vara brännpunkten för den sanna tillbedjan i varje samhälle. Vi bör alla understödja detta hus för den sanna tillbedjan. Hur? Inte bara genom att vara närvarande vid mötena, utan också genom att bidra med vår tid. våra krafter, våra ekonomiska tillgångar och våra färdigheter och förmågor för att hålla våra Rikets salar i presentabelt skick. Varje Rikets sal bör vara väl underhållen inuti och utanpå och således vara ett tyst vittnesbörd för Jehovas namn. Vi bör vara stolta över våra Rikets salar, lyckliga över att kunna inbjuda människor att komma dit för kristet umgänge och bibelstudium. Jehova kommer att välsigna oss, när vi ger ”förstlingen” för att understödja tillbedjan av honom i vår tid. — Ords. 3:9, 10.
15 min.: ”Är din Rikets sal i presentabelt skick?” (Av presiderande tillsyningsmannen.) Frågor och svar med tillämpning av punkterna alltefter behoven i församlingens Rikets sal.
10 min.: ”Vad vår Rikets sal behöver”. Tal av äldste. En del Rikets salar kan behöva målning eller ganska omfattande arbete som kommer att ta en vecka eller två eller längre tid. Förklara vad de äldste dryftat och föreslagit för att göra Rikets sal mera tilltalande. (Sällskapet förmedlar för närvarande inte lån till Rikets salar. Kostnaderna för reparationerna måste finansieras lokalt.)
Somliga församlingar har en relativt ny lokal, som kanske behöver enbart en grundlig rengöring och översyn. Det kan hända att en närbelägen församling har mycket att göra för att förbättra sin lokal. Varför inte analysera omständigheterna för att utröna om ni kan hjälpa till? Äldstekretsarna kan samarbeta med varandra för att utarbeta detaljerna och ordna med hjälp som organiseras genom de äldste. Om det är möjligt, skulle det då inte vara bra att organisera för arbete på Rikets sal denna månad eller följande?
Om några skulle använda avsevärd tid till arbete på Rikets sal, uppmuntra då andra att mera helt och fullt ta del i tjänsten på fältet för att uppväga den tid somliga avsätter till arbete på Rikets sal.
5 min.: Sång 8 och bön.
VECKAN EFTER 15 OKTOBER
Tema: Använd tidskrifterna i evangeliseringsarbetet.
15 min.: Sång 4 och pålysningar. Därpå kort dryftande för att visa hur angeläget det är att människor får lära sig sanningen för att ta itu med problem i familjen och äktenskapet. Guds ord visar grundorsaken till problemen och dessutom det rätta botemedlet. (Ords. 3:5, 6) Våra tidskrifter hjälper till att visa människor hän till Guds ord och Guds botemedel för familjeproblem. (Ordföranden kan här intervjua två eller tre förberedda förkunnare. Fråga: Vilka punkter i senare nummer har ni funnit vara praktiska och till nytta i tjänsten på fältet?) Avsluta genom att visa vilka artiklar som är praktiska och nyttiga för tjänsten på fältet. Uppmuntra till användning av tidskrifterna i alla grenar av vårt evangeliseringsarbete.
13 min.: ”Har du försökt med en tidskriftsrutt?” Frågor och svar.
15 min.: Hur tidskriftsrutter upparbetas. Gå igenom följande med åhörarna och uppmuntra dem att svara:
1. Anteckningar från dörr till dörr. Varför bör vi använda blanketten för att anteckna intresse och tidskriftsplaceringar?
2. Vad bör vi säga om ett nytt besök hos någon som tar tidskrifterna? (Få fram praktiska förslag angående att lägga grunden till framtida besök. Ett nytt nummer av tidskrifterna kommer varje vecka med intressanta, tankeväckande artiklar.)
3. När vi går tillbaka med nya nummer, vilken metod kan då vara till nytta för att bygga upp en rutt? (Framhåll betydelsen av att känna tidskrifterna väl, läsa dem själv först. Ta fram flera punkter att använda. Försök avgöra vad som kan vara tilltalande för vissa människor på distriktet.)
4. När bör vi gå på en tidskriftsrutt? (Låt åhörarna ge förslag. Somliga kan gå på lördagen eller söndagen efter den reguljära tjänsten. Andra föredrar sena eftermiddagar eller kvällar när de finner flera hemma. Somliga förkunnare går på rutter när de färdas eller promenerar till eller från församlingens möten.) Ordföranden kan framhålla värdet av regelbunden kontakt med människor på distriktet genom besök på en tidskriftsrutt. Sedan kan han avsluta punkten.
12 min.: Intervjua förkunnare som har god framgång i tjänsten och är effektiva med att placera lösnummer. (Ta med en eller två äldste som ger en god ledning i tjänsten.) Vad finner de tilltalar människor på distriktet? På vilka olika andra sätt än genom direkta besök kan man placera lösnummer, t. ex. vid informellt vittnande? Menar de äldste att tidskrifterna är till nytta i deras evangeliseringsarbete? Hur? Har de yngre förkunnarna funnit artiklar i tidskrifterna vara till nytta när de talar med andra elever eller med lärare? Har några studier satts i gång som en direkt följd av tidskriftsplaceringar? (Uppmuntra detta sätt att göra lärjungar!) Avsluta genom att uppmuntra alla att tänka på sitt personliga schema för evangeliseringsarbete och möjligheterna att ordna med mera tid till att hjälpa människor på distriktet att vinna kunskap om sanningen.
5 min.: Sång 10 och bön.
VECKAN EFTER 22 OKTOBER
Tema: Vi granskar vår personliga samhörighet med Jehova.
10 min.: Sång 35 och lokala pålysningar. Nämn helt kort mötets tema och hur varje punkt står i samband med det.
20 min.: Vår samhörighet med Jehova. Frågor och svar. Uppmuntra åhörarna att ta fram vad de ser i exemplen som kan hjälpa oss att stärka vår samhörighet med Jehova och göra vår tjänst för honom till en källa till glädje och välsignelse.
1. Begrunda Ordspråksboken 17:17. Varför utvecklas somliga vänskapsförhållanden med tiden, medan andra bara tynar bort? En god samhörighet är inte statisk; det krävs ständig ansträngning för att bevara den.
2. Vilken riktning har din personliga samhörighet med Jehova tagit sedan du överlämnade dig? (Hebr. 10:9) Många tycker att saker och ting har blivit rutinmässiga — görs enbart av plikt eller vana. Vad kan vi göra för att stärka och förbättra vår samhörighet med Jehova och återuppväcka den värme och nitälskan vi hade för honom? — Hebr. 10:32—34.
3. Vad förskaffade Abraham privilegiet att kallas ”Jehovas vän”? Begrunda Jakob 2:21—23. Abraham nöjde sig inte med att göra det han visste att han borde göra; han var mottaglig för varje anvisning från Jehova, sökte alltid efter tillfällen att visa sin villighet och lydnad, och på så sätt strävade han efter att behaga Gud. — Hebr. 11:8—10, 14—17.
4. Abrahams insikt om Jehovas synsätt och att han återspeglade det i sitt eget sätt att handla med andra bidrog ytterligare till hans goda samhörighet med Jehova. Begrunda 1 Moseboken 18:22—33. Abraham förstod klart Jehovas vägar, hans rättvisa och medkänsla, hans villighet att lyssna till oansenliga, ofullkomliga skapelser. Första Moseboken 13:8, 9 visar hur Abraham återspeglade samma egenskaper när han avgjorde dispyten med Lot. Det är tydligt att hans handlingssätt behagade Jehova och således stärkte samhörigheten mellan dem. — 1 Mos. 13:14—17.
5. Läs och dryfta Mika 7:18—20. När vi låter vårt liv och vår verksamhet kretsa kring vår samhörighet med Jehova, kommer vi att känna och erfara fullheten i Jehovas kärleksfulla omtanke och barmhärtighet. Vilket storslaget privilegium att ha en sådan samhörighet med Jehova Gud! — Ps. 84:11.
25 min.: Dra nytta av Abrahams föredöme. Tal och dryftande med åhörarna grundat på mötets tema och stoffet i förra punkten. Bör behandlas av en kvalificerad äldste som först går igenom kretstillsyningsmannens kommentarer i rapporten över hans senaste besök i församlingen under det avsnitt som har att göra med församlingens andliga tillstånd och behov.
Alldeles som Abraham fick många anvisningar från Jehova och troget fullgjorde dem, så har vi befallningen att predika de ”goda nyheterna” och göra lärjungar, att ”hålla fast vid den offentliga bekännelsen av vårt hopp utan att vackla” och att ”tänka på varandra för att sporra till kärlek och förträffliga gärningar, i det vi inte underlåter att själva församlas”. (Matt. 28:19, 20; Hebr. 10:23—25) Betraktar vi sådana anvisningar från Jehova på samma sätt som Abraham gjorde — som möjligheter att visa vår kärlek till Jehova och hängivenhet för honom och på så sätt stärka vår samhörighet med honom? Eller har de blivit en börda, enbart en förpliktelse, för oss? I så fall — analysera vilka hindren är och vad som kan göras för att övervinna dem. Hur kan de äldste hjälpa till? Känner vi oss på liknande sätt entusiastiska för att ta del i möten och aktivt bidra till dem? Vad kan hjälpa oss att göra det? Hur kan de äldste och andra som har punkter på mötena ge hjälp? Vi kan efterlikna Abraham och gripa varje möjlighet som våra omständigheter ger att fullgöra det som vi vet är välbehagligt för Jehova. — Ef. 5:15—17; Ps. 26:12; 66:13; 122:1.
Vi kan också ha nytta av Abrahams föredöme genom att återspegla Jehovas egenskaper i våra dagliga handlingar och i det vi har med andra att göra och på så sätt komma närmare honom. Världens ande går ut på att tävla och vinna och få det bästa för sig själv på andras bekostnad. (Gal. 5:26) De som följer ett sådant handlingssätt utestänger sig själva från Gud och blir hans fiender i stället för hans vänner. (Kol. 1:21) Vi måste motstå alla sådana tendenser hos oss. En annan faktor som lätt kan undergräva vår samhörighet med Jehova är den anda av oberoende som förmådde Adam och Eva att slå in på den upproriska kurs som ledde till synd och död för hela den mänskliga familjen. (Rom. 5:12) Särskilt på områden där vårt kristna samvete är inbegripet kommer vårt gensvar och det vi gör att direkt påverka vår samhörighet med Gud. (1 Tim. 1:19; 1 Petr. 2:19, 20) Uppmana åhörarna att ge kommentarer till hur och på vilka områden vi kan efterlikna Abraham i fråga om att återspegla Jehovas egenskaper i vårt dagliga liv och i det vi har med andra att göra.
Avsluta genom att uppmuntra alla att sätta värde på vår personliga samhörighet med Jehova Gud och göra uppriktiga ansträngningar att stärka och förbättra den.
5 min.: Avsluta mötet med sång 91 och bön. (Dela ut ett exemplar av den nya traktaten till var och en. Uppmuntra alla att läsa den och ta med den till nästa möte.)
VECKAN EFTER 29 OKTOBER
Tema: Befrielse från påfrestningar — Hur?
10 min.: Sång 21 och pålysningar. (Under sången kan traktater delas ut till dem som inte har något exemplar.)
15 min.: Påfrestningar på människor i vår tid. Tal och dryftande med åhörarna av traktatens framsida och sidan 2. Ställ frågor och låt åhörarna kommentera olika påfrestningar som människor i allmänhet måste uthärda. Gå igenom varje punkt som är illustrerad och tillämpa detta på lokala omständigheter. Vilka fakta visar verkan av påfrestningarna? Vilka påfrestningar måste vi personligen möta? Tycks påfrestningarna bli större?
30 min.: Befrielse från påfrestningar. (Tidsberäkningen är ungefärlig och kan varieras.)
(10 min.:) Dryfta, slå upp och tillämpa skriftställen. Paulus var övertygad om värdet i sin tjänst. Han insåg att den kunde leda till liv för andra. (2 Kor. 4:1, 2) Det krävdes ansträngning och uppoffringar från hans sida. Att han uppskattade det Gud hade gjort för honom förmådde honom att av hjärtat tala med andra, alldeles som psalmisten, som han citerade. (Ps. 116:10; 2 Kor. 4:13) Gud har hjälpt var och en av oss genom många påfrestande omständigheter, och vi kan lita på att han skall hjälpa oss i framtiden. Drivna av ett hjärta fyllt av uppskattning kommer vi att tala med andra och hjälpa dem att förstå att bibeln har lösningarna på de problem som uppkommer genom påfrestningarna.
(10 min.:) Dryfta sidorna 3 och 4. Sidan 3 är avsedd att visa hur studium av bibeln och tillämpning av dess principer kan hjälpa en att ta itu med påfrestningarna nu, och sidan 4 visar att bibeln har lösningarna när det gäller varaktig befrielse från påfrestningar. Studium av bibeln och tillämpning av dess principer leder till sinnesfrid. (Ps. 37:11) Traktaten erbjuder kostnadsfritt andligt bistånd.
(10 min.:) Dryfta följande framställning med åhörarna. Låt sedan en förberedd förkunnare demonstrera den. ”Jag skulle vilja ge dig det här vikbladet, som tar upp något som påverkar alla människor — olika slag av påfrestningar. [Läs traktatens titel.] Tror du att vi någonsin skall finna befrielse från påfrestningar? [Ge tid till ett svar.] Några av de påfrestningar vi möter varje dag är: [Visa sidan 2 och dryfta vad som är lämpligt på platsen eller för den besökte.] Visste du att påfrestningarna i en del länder har gjort att ungefär var tredje människa har mentala problem? [Ge tid för ett svar.] Bibeln hjälper många människor att ta itu med påfrestningar. Här är några exempel. [Beroende på vilken den besökte är kan man rikta uppmärksamheten på någon av erfarenheterna eller nämna hur bibelstudium har hjälpt en själv.] [Visa sidan 4.] Bibeln erbjuder ett hopp om varaktig befrielse från påfrestningar. Den förutsäger en tid då det inte skall finnas någon brottslighet, då sjukdomar skall upphöra, då älskade anhöriga i graven skall uppväckas till liv och då det skall vara överflöd för alla.” (Låt fingret löpa med längs punkterna när de nämns.) Sätt om möjligt i gång ett studium i bibeln eller i boken Sanningen. Om ett studium inte sätts i gång men det intresse som visas motiverar det, kan man komma överens om ett återbesök. Hela tiden kommer vi att tänka på hur vi skall kunna hjälpa människor, inte enbart placera litteratur. Försök få den besökte med i ett samtal om traktaten för att visa hur bibeln har lösningen när det gäller att ge befrielse från påfrestningar.
5 min.: Sång 58 och bön.