Tillämpning av förslagen i Vakttornet hjälper oss att återuppliva vårt nit
1 Kristus Jesus är det fullkomliga exemplet på en nitisk förkunnare av de goda nyheterna. Hans uppriktiga önskan att göra sin Faders vilja och hans levande intresse för människor fick honom att visa personligt intresse för andra. Hans tjänst var full av liv, och han fick resultat. Tjänsten vederkvickte honom, och han betraktade den som ”mat” som uppehöll honom. (Joh. 4:34) Han delgav andra frälsningens ord, när han utförde det arbete som hans Fader hade gett honom i uppdrag att utföra. Detta gav hans liv mål och mening.
2 Apostlarna och andra av Kristi Jesu efterföljare under det första århundradet efterliknade hans nit för tjänsten. Även om de ibland blev svårt förföljda, kunde deras nit inte dämpas. (Apg. 5:28—32; 8:1, 4) Det är likadant i våra dagar. De goda nyheterna predikas nu i praktiskt taget varje vrå av jorden av dem som följer Jesu Kristi exempel. Som Jehovas vittnen är de alltid nitiska ”i fråga om förträffliga gärningar”. — Tit. 2:14.
3 Om vi saknar nit, blir vårt arbete slentrianmässigt och vårt personliga engagemang ytligt. Detta kan leda till att vi inte längre finner glädje i tjänsten. Om vi befinner oss i den situationen, måste vi söka utvägar att återuppliva vårt nit och acceptera de utmaningar som tjänsten på fältet erbjuder. Artikeln ”Ge ständigt akt på din undervisning” i Vakttornet för 15 juli 1988 innehöll praktiska förslag, som kan hjälpa oss att stärka eller återuppliva vårt nit i Rikets tjänst.
UTMANINGAR VI STÄLLS INFÖR
4 På många håll utöver jorden finns det mycket lite nytt eller sällan bearbetat distrikt. I storstadsområden är det inte ovanligt att församlingar bearbetar sitt distrikt en gång i månaden eller rentav en gång i veckan. Detta kan utgöra en utmaning, eftersom många av dem vi besöker redan vet vilka vi är och ofta försöker stoppa samtalet innan vi ens kan framföra vårt ärende. De kanske beklagar sig och säger att det var ett vittne här så sent som i förra veckan. Många människor är inte hemma, eller också kanske vi finner att människor på vårt distrikt är likgiltiga. Allt detta kan vara nedslående. Men har du tillämpat de förslag som framfördes i paragraferna 4—7 i den ovannämnda artikeln i Vakttornet?
5 Miljontals människor har redan församlats in i den ”stora skaran” av ”andra får”, och miljoner fler fortsätter att ge gensvar till de goda nyheterna om Riket. (Upp. 7:9; Joh. 10:16) Men det som tidigare var framgångsrikt kanske inte längre väcker intresse. Vi måste vara vakna för vad det är vi säger och hur effektivt och verkningsfullt vårt sätt att framföra budskapet är och vara redo att göra de förändringar som behövs.
6 I artikeln om detta ämne gav Vakttornet några intressanta förslag om hur man kan förbättra sin tjänst. Vi fick förslag om hur man kan avge ett grundligt vittnesbörd för människor som är likgiltiga, för människor på ofta bearbetade distrikt och för människor som klagar över våra besök. Tillämpar vi dessa förslag, och anpassar vi det vi säger till behoven på vårt distrikt? Utnyttjar vid de redskap vi har tillgång till för att göra detta? Att vi följer de förslag som ges kommer att hjälpa oss att bli mer personligt engagerade i vår tjänst. När vi medvetet arbetar in de förslag som getts, blir vi mentalt stimulerade och engagerade i vår tjänst. På så sätt återupplivas och stärks vårt nit.
7 Med tanke på de nuvarande världsförhållandena är det helt klart att den stora vedermödan kommer allt närmare. Detta understryker vikten av vårt budskap och behovet av att lysa som ett ”världens ljus”. (Matt. 5:14, 16) Låt oss vara flitiga i att tillämpa de förslag vi har fått och därigenom stärka vårt nit för tjänsten.