Visa personligt intresse – genom att vara opartisk i förkunnartjänsten
1 I en syn fick aposteln Johannes se en ängel flyga i midhimlen och förkunna eviga goda nyheter för människor av ”varje nation och stam och språk och folk”. (Upp. 14:6) Följer vi ängelns exempel och är opartiska när vi förkunnar? Vi skulle omedvetet kunna ha en fördomsfull inställning. Vår inställning till människor vi möter kan påverka vårt sätt att lägga fram de goda nyheterna för dem. Vi behöver därför visa äkta, kärleksfullt intresse när vi förkunnar för människor som har en annan bakgrund.
2 Hur ser det ut på ditt distrikt? Bor det invandrare eller flyktingar på ditt distrikt? De skulle lätt kunna bli förbisedda. Ta kontakt med dem, och försök att lära känna dem lite bättre. Vad har de för behov, bekymmer, intressen, sympatier, antipatier och fördomar? Försök att anpassa din framställning av budskapet om Guds kungarike efter det du får reda på. (1 Kor. 9:19–23) Precis som aposteln Paulus bör vi känna det som en skyldighet att förkunna de goda nyheterna för alla på vårt distrikt, däribland dem som kommer från ett annat land, dem som har en annan kultur, dem som talar ett annat språk och dem som är förmögna. (Rom. 1:14, fotnoten)
3 Hur kan du då vittna för någon som talar ett annat språk? Använd dig av broschyren Goda nyheter för människor av alla nationer. Du kan också ha med dig några traktater eller broschyrer på de språk som är vanligast på ditt distrikt. (Se Tjänsten för Guds kungarike för juli 2003, sidan 4, paragraferna 2 och 3.) En del förkunnare har gjort ansträngningar för att lära sig en hälsningsfras och en enkel framställning på andra språk. De besökta blir ofta imponerade när de hör att någon försöker säga något på deras eget språk, även om det är väldigt lite, och det kan få dem att lyssna till de goda nyheterna.
4 Efterlikna Jehova. Genom att tala med människor som har en annan bakgrund än vi själva efterliknar vi vår opartiske Gud, Jehova, ”vars vilja är att alla slags människor skall bli räddade och komma till exakt kunskap om sanningen”. (1 Tim. 2:3, 4)