KOLOSSERNA
Studienoter – kapitel 2
Laodikeia: En rik stad i västra Mindre Asien (i närheten av det nutida Denizli i Turkiet), omkring 18 km från Kolossai och omkring 150 km från Efesos. (Se Tillägg B13.) Staden låg i den bördiga Lykosdalen, där viktiga handelsvägar korsade varandra. Den här versen visar att Paulus inte hade predikat de goda nyheterna i Laodikeia. Men budskapet om riket hade ändå nått området (Apg 19:10), och det hade bildats en församling både i Laodikeia och i grannstäderna Kolossai och Hierapolis (Kol 4:13, 15, 16). I Bibeln nämns Laodikeia bara i Kolosserna och i Uppenbarelseboken. (Upp 1:11; 3:14)
träffat mig personligen: Eller ”mött mig ansikte mot ansikte”. Ordagrant ”sett mitt ansikte i köttet”. (Se studienot till Rom 3:20.)
Guds heliga hemlighet, det vill säga Kristus: Guds heliga hemlighet handlar i första hand om det Paulus kallar ”den heliga hemligheten om Kristus”. (Kol 4:3) Men den här heliga hemligheten har många aspekter. (Se studienoter till Mt 13:11; 1Kor 2:7; Ef 1:9.)
I honom är … omsorgsfullt dolda: Eftersom Jehova har gett sin son en så viktig roll när det gäller att förverkliga sina avsikter kan man säga att alla vishetens och kunskapens skatter är dolda i honom. Även om det står att de är ”dolda”, betyder inte det att det är omöjligt för människor att förstå den här dyrbara visheten och kunskapen. Men man måste visa att man tror på Jesus Kristus och att han är Guds son för att förstå den verkliga innebörden i Bibeln. (Mt 13:11) Jesus lärde sina efterföljare underbara sanningar som man tidigare inte kunde förstå, bland annat hur hans liv och tjänst uppfyllde bibliska profetior. (Lu 24:25–27, 32) Han uppenbarade också Jehova på ett sådant sätt att människor kunde lära känna honom bättre än någonsin tidigare. (Lu 10:22) Eftersom Jesus är Guds förstfödde son känner han sin Far bättre än någon annan. (Kol 1:15, 16, 18)
Bli rotade: I den här versen använder Paulus tre olika bildspråk för att beskriva hur de kristna ska ”fortsätta att vandra förenade med” Kristus. (Kol 2:6) Med det första bildspråket lyfter han fram att de kristna måste vara lika stabila som träd med djupa, starka rötter. (Se studienot till Ef 3:17.)
uppbyggda i honom: Dvs. i Jesus Kristus. Med det här bildspråket lyfter Paulus fram att de kristna måste vara lika stabila som en byggnad som står på en stadig grund. (Se studienot till Ef 3:17.)
fasta i tron: Det här är det tredje uttrycket Paulus använder för att beskriva hur de kristna måste ”fortsätta att vandra förenade med” Kristus. (Kol 2:6) Först hämtade han bildspråk från jordbruket (”bli rotade”) och från byggnadskonsten (”uppbyggda”), men här övergår han till att låna formuleringar från affärsvärlden och rättsväsendet. Det grekiska ordet för ”fasta” har juridiska kopplingar och kan också översättas med ”bekräfta”, ”göra stark”, ”garantera”. (Rom 15:8; 1Kor 1:8; 2Kor 1:21) En ordbok återger det här uttrycket med ”befästa i tron”. Paulus använder ett besläktat grekiskt ord i brevet till de kristna i Filippi när han talar om att ”juridiskt befästa” de goda nyheterna. (Flp 1:7) Vartefter som de kristna får ingående kunskap om Gud blir de mer och mer övertygade om att deras tro på honom är välgrundad.
fångar er: Eller ”för bort er som sitt byte”. En ordbok ger den här definitionen av det grekiska ordet: ”ta kontrollen genom att föra bort som byte; tillfångata”. Den tillägger: ”ett bildligt uttryck för att föra bort någon från sanningen och in i villfarelsens slaveri”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature)
filosofi: Det här är enda gången det grekiska ordet filosofịa förekommer i de kristna grekiska skrifterna, och det betyder ordagrant ”kärlek till vishet”. På Paulus tid hade ordet en bred betydelse. Det användes om många olika livsuppfattningar och ideologier, även religiösa. I den enda nedtecknade dialogen mellan Paulus och grekiska filosofer handlade resonemanget om religiösa frågor. (Apg 17:18–31) Det fanns olika filosofiska riktningar i östra delen av romarriket, där Kolossai låg. Både sammanhanget och den grammatiska konstruktionen i Kol 2:8 tyder på att Paulus var särskilt bekymrad över judaisterna. De förespråkade att man skulle hålla den mosaiska lagen, däribland att man skulle hålla fast vid omskärelsen, fira vissa högtider och avstå från vissa sorters mat. (Kol 2:11, 16, 17)
det tomma bedrägeri: Eller ”den tomma förförelse”. Det grekiska ordet för ”bedrägeri” återges även med ”förrädiska” (Mt 13:22), ”makt att förleda” (Heb 3:13) och ”vilseledande läror” (2Pe 2:13).
världens elementära idéer: Eller ”världens elementära normer (värderingar)”. Paulus använder samma uttryck i sitt brev till galaterna. (Se studienot till Gal 4:3.)
som inte stämmer med Kristus: Den filosofi Paulus nämnde hade sitt ursprung hos människor. Han var inte emot sann kunskap, för han bad till Gud om att de kristna i Kolossai skulle ”fyllas av den sanna kunskapen om hans vilja”. Men som Paulus visade måste man förstå Jesus Kristus uppgift när det gäller Guds avsikt för att kunna få sann kunskap och sann vishet. (Kol 1:9, 10; 2:2, 3)
i honom är den gudomliga naturen fullständigt förkroppsligad: Sammanhanget visar att Jesus gudomliga natur inte gör honom jämställd med den allsmäktige Guden, som en del menar. I det förra kapitlet säger Paulus: ”Gud ville att hela fullheten skulle bo i honom”, dvs. Kristus. (Kol 1:19) Det var alltså Gud som såg till att ”den gudomliga naturen” blev ”fullständigt förkroppsligad” i Jesus. I Kol 1:15 säger Paulus att Jesus är ”den osynlige Gudens avbild”, inte Gud själv. I Kol 1:19–22 sägs det att Gud åstadkom försoning genom Kristus, och Kol 2:12 visar att Gud uppväckte honom från döden. Dessutom säger Paulus längre fram att ”Kristus sitter på Guds högra sida”. (Kol 3:1) Dessa uttalanden visar att Jesus inte är identisk med den allsmäktige Guden, även om ”den gudomliga naturen” är ”fullständigt förkroppsligad” i honom.
den gudomliga naturen: Eller ”gudomligheten”, ”gudomen”. ”Den gudomliga naturen” inbegriper alla enastående egenskaper som Jesus himmelske Far och Gud har, och Jesus har samma egenskaper. Det här är enda gången det grekiska ordet (theọtēs) förekommer i de kristna grekiska skrifterna. Det kommer från det grekiska ordet för ”gud”, theọs, men har en annan betydelse. Många ordböcker definierar det som ”gudomlig karaktär”, ”gudomlig natur”, ”gudomlighet”. Forntida grekiska skribenter använde ordet för att beskriva en egenskap eller ett tillstånd som man kunde uppnå eller förlora på grund av hur man uppförde sig. Det är därför tydligt att det här ordet även användes om skapelser och inte bara om den allsmäktige och evige Guden, Jehova. Det finns alltså goda skäl att återge theọtēs så att det syftar på en gudomlig natur och inte på Gud själv.
med hjälp av honom … har ni gjorts fullständiga: Innebörden av det här uttalandet framgår av sammanhanget. Det står att ”alla vishetens och kunskapens skatter [är] omsorgsfullt dolda” i Kristus. Han gav sina efterföljare allt de behövde för att kunna vara ”uppbyggda i honom och fasta i tron”. (Kol 2:3, 6, 7) Dessutom förklarar Kol 2:13–15 att Kristus befriade de kristna från lagförbundet. De behöver inte lagen, och de behöver inte heller mänsklig filosofi och tradition. (Kol 2:8) De har allt de behöver, för de har gjorts ”fullständiga” med hjälp av Kristus. (Kol 2:10–12)
omskurna, men inte av människor: Se studienot till Rom 2:29.
döda på grund av era synder: I Bibeln kan död och liv användas i en bildlig, eller andlig, betydelse. (Se studienot till Ef 2:1.) Paulus säger att de kristna i Kolossai tidigare hade levt på ett sätt som gjorde att de var ”döda på grund av … [sina] synder”. Men han visar att Jehova hade gjort dessa smorda kristna levande tillsammans med Kristus. Eftersom de hade ångrat sitt syndiga levnadssätt kunde Gud visa generös omtanke och förlåta alla deras synder med Jesus lösenoffer som grund. (Ef 2:5; jämför studienoter till Lu 9:60; Joh 5:24, 25.)
utplånade: Eller ”suddade ut”. (Se studienot till Apg 3:19.)
det handskrivna dokumentet: Dvs. den mosaiska lagen. När Gud tog emot värdet av Jesus offerblod ”utplånade [han] det handskrivna dokumentet”. Han upphävde med andra ord lagförbundet med alla offer. Han spikade bildligt talat fast detta dokument, eller kontrakt, på den påle som Jesus dog på. I Kol 2:16 nämner Paulus några av de förordningar som utplånades. Han säger: ”Låt därför ingen annan bestämma vad ni ska äta eller dricka eller om ni ska fira en högtid, nymånefest eller sabbat.” I Ef 2:15 använder han en liknande formulering: ”Med hjälp av sin kropp utplånade han [dvs. Jesus] grunden till fiendskapen, han upphävde lagen med dess bud och föreskrifter.”
tortyrpålen: Eller ”avrättningspålen”. (Se Ordförklaringar.)
Med hjälp av den: Dvs. med hjälp av ”tortyrpålen” som nämns i förra versen. Kristus död på tortyrpålen utgjorde grunden för att utplåna ”det handskrivna dokumentet”, men det gjorde det också möjligt för de kristna att befrias från slaveriet under Satans mörka makter. (Kol 2:14) Det är också möjligt att återge uttrycket ”Med hjälp av honom”, dvs. Jesus Kristus.
har han avväpnat regeringarna och myndigheterna: Eller ”har han avklätt regeringarna och myndigheterna”. I det här bildspråket liknar Paulus regeringarna och myndigheterna under Satan vid dömda fångar som fördes fram i ett romerskt triumftåg. (Jämför Ef 6:12.) Fångarna blev fråntagna sina rustningar och vapen, och folkskarorna som följde efter hånade dem. Forntida källor säger att en del fångar, däribland kungar, hellre begick självmord än att förödmjukas i ett sådant triumftåg. I den här metaforen som Paulus använder är det Jehova som är segerherren och som avväpnar sina fiender och visar upp dem offentligt som besegrade. Paulus använder metaforen ”triumftåg” på ett annat sätt här än han gör i 2Kor 2:14–16. (Se studienot till 2Kor 2:14.)
fira en högtid, nymånefest eller sabbat: Under den tid Moses lag gällde behövde Guds folk hålla de här särskilda högtiderna. (Se studienot till Gal 4:10 och Ordförklaringar under ”Invigningshögtiden”, ”Lövhyddohögtiden”, ”Nymåne, nymånedag”, ”Osyrade brödets högtid”, ”Pingsten” och ”Sabbat”.) Somliga hävdade att alla kristna måste fortsätta fira de här högtiderna, men Paulus uppmanade sina medkristna att inte bry sig om sådana påståenden. De skulle inte låta någon döma dem för att de inte firade högtider som var påbjudna i Moses lag, eftersom den lagen då var föråldrad.
en skugga av det som skulle komma: Den skugga som ett föremål kastar kan ge en viss bild av föremålets form och utseende. Men skuggan är kortvarig och flyktig i jämförelse med själva föremålet eller den verklighet som den representerar. I det här sammanhanget förklarar Paulus att lagen med dess högtider, tälthelgedom och offer var en skugga som representerade något större som skulle komma. (Heb 8:5; 9:23–28; 10:1)
som spelar ödmjuk: Paulus varnar här för falska lärare som tyckte om att ge intryck av att vara ödmjuka. En del av dem menade tydligen att man måste ägna sig åt självpåtagna former av avhållsamhet för att bli godkänd av Gud. De menade att man bland annat måste avstå från materiella saker och viss typ av mat och hålla vissa högtider, men inget av det här var något krav för de kristna. Även om sådana saker kan ha fått dessa män att verka ödmjuka var de ”stolta på grund av sitt begränsade, mänskliga tänkesätt”. De försökte framstå som gudfruktiga för att imponera på andra. (Mt 6:1)
ödmjuk: Senare i versen kallar Paulus de här falska lärarna ”stolta”, vilket tydligt visar att deras ödmjukhet bara var spelad. (Läs om vad äkta ödmjukhet innebär i studienoten till Apg 20:19.)
ängladyrkan: Det grekiska ordet för ”dyrkan” (thrēskeia) kan syfta på en ”religion”, ”form av gudsdyrkan”, oavsett om den är sann eller falsk. (Apg 26:5) Samma ord förekommer i Jak 1:26, 27, där det har återgetts med ”tillbedjan” och där vers 27 har en fotnot med den alternativa lydelsen ”religion”. Paulus går inte närmare in på vad han menar med ”ängladyrkan”. Det grekiska uttrycket ger rum för flera möjligheter, till exempel: Några av de kristna i Kolossai kan ha haft en önskan att efterlikna den tillbedjan som änglarna utövade. De menade kanske att de hade samma vördnadsfulla inställning som änglarna. Eller också kan de ha tillbett änglarna direkt och kanske vädjat till dem för att få hjälp eller beskydd. Historien visar att det längre fram utövades ängladyrkan i det område som Kolossai låg, både inom så kallade kristna och hedniska religioner. På 300-talet fördömde kyrkoledare i Laodikeia sådan dyrkan, men den pågick ändå i åtminstone hundra år till. Oavsett hur det förhöll sig så vill Jehovas lojala änglar inte bli tillbedda. (Upp 19:10; 22:8, 9) Paulus förknippar här ängladyrkan med en spelad ödmjukhet. (Se studienoten till ödmjuk i den här versen.) Om de kristna skulle tillbe det som är skapat skulle de bli fråntagna ”segerpriset” evigt liv. (Jämför Mt 4:10; Rom 1:25.)
”stöder sig på” det de har sett: Här beskriver Paulus tydligtvis den åsikt som vissa falska lärare hade. Uttrycket ”stöder sig på [ordagrant ”stiger in i”, Kingdom Interlinear]” kan betyda att de här lärarna gick helt upp i detaljerade beskrivningar av sådant som de påstod att de hade sett. Paulus kan ha syftat på mysteriereligioners invigningsriter eller på syner som dessa falska lärare menade att de hade fått. I vilket fall som helst verkar det som att dessa falska lärare tyckte att de hade större vishet än sina kristna bröder och systrar. Det var detta de grundade sin myndighet på. De ansåg att församlingen borde söka vägledning hos andra källor till kunskap och vishet än hos Guds son. Det är därför som Paulus förmanar dem. (Se studienot till Kol 2:3.)
kroppen: Dvs. församlingen av smorda kristna. Jesus Kristus förser kroppen med det den behöver med hjälp av ”leder och ledband”, dvs. de anordningar som finns för att dela ut andlig mat, kommunicera inom församlingen och samordna församlingens verksamhet. Detta leder till att församlingen är andligt välnärd och att alla kroppsdelar, dvs. alla som tillhör församlingen, vet hur de ska utföra sin uppgift. (Ef 4:7–16; se studienot till Ef 4:16.)
harmoniskt sammanfogad: Se studienot till Ef 4:16.
leder och ledband: Benen i människokroppen kopplas ihop med leder. Det finns även ”ledband”, starka strukturer av bindväv, som binder samman benen och ger stöd åt organen. Paulus använder alltså medicinska termer, och en del bibelkommentatorer menar att det bland annat kan bero på att han var tillsammans med Lukas, som var läkare, då han skrev brevet. (Kol 4:14) Det grekiska ordet sỵndesmos, som här har återgetts med ”ledband”, används även i en bredare betydelse i Ef 4:3 (”sammanhållande band”) och Kol 3:14 (”föreningsband”).
en självvald form av gudsdyrkan: Eller ”en självpåtagen form av gudsdyrkan”. Det här uttrycket är en återgivning av ett grekiskt ord som en ordbok definierar som ”en hemgjord religion”, ”en religion man själv hittat på”. (F.W. Danker, 2000: A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature)
de fysiska begären: Paulus visar här att fasta och andra självpålagda regler (Kol 2:16, 20, 21) inte hjälper de kristna att kämpa mot orätta fysiska begär. Extrem självförsakelse kommer inte heller att göra en person mer andlig. Det är sant att Guds tjänare på Bibelns tid var villiga att lida hellre än att gå emot det Jehova säger är rätt. (Heb 11:35–38) Men Bibeln säger inte att man ska lida för lidandets skull eller bara för att försöka bli mer andligt mogen. Man blir en mer andlig människa genom att studera och leva enligt Bibeln och visa tro på Kristus lösenoffer. (Rom 3:23, 24; 2Ti 3:16, 17)