Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g70 22/6 s. 3-7
  • Är detta frihet?

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Är detta frihet?
  • Vakna! – 1970
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Frihet i hemmet, på gatorna?
  • Frihet i skolan?
  • Ekonomisk frihet?
  • Frihet vid sportevenemang?
  • Frihet inom lagens gränser är till gagn
  • Lagar för mänskligt uppförande
  • Att åtnjuta frihet under Guds lagar
  • Verklig frihet i framtiden
  • Förfela inte syftet med den gudagivna friheten
    Vakttornet – 1992
  • Människans fria vilja — en underbar gåva
    Vakna! – 1990
  • Frihet med säkerhet
    Vakttornet – 1952
  • Ett fritt folk — men med ansvar
    Vakttornet – 1992
Mer
Vakna! – 1970
g70 22/6 s. 3-7

Är detta frihet?

VILL du vara fri? Säkert vill du det. Varenda människa som är vid sina sinnens fulla bruk vill vara fri.

Frihet hör till de ting som människan framför allt önskar sig — frihet att verkligen kunna njuta av livet.

Finns det någon frihet i världen? Många människor svarar ja på den frågan och menar att folk har frihet i ganska många länder nu för tiden. I somliga länder, särskilt i Västerlandet, skyddas människors fri- och rättigheter i regel av lagen.

Frihet i hemmet, på gatorna?

Men om du är i ett så kallat fritt land, fråga då dig själv: Kan jag känna mig fri att promenera utmed vilken gata som helst på kvällen? Har jag frihet att gå in i vilken park jag vill efter mörkrets inbrott? Kan jag känna mig fri att lämna dörren olåst och fönstren öppna, när jag går hemifrån?

Också i sådana länder där demokratin fått ett starkt fäste fruktar många av invånarna för att promenera längs mörka gator. På kvällen undviker de parkerna. De har lås för dörrar och fönster hemma i sin bostad, och affärslokalerna skyddar de genom liknande anordningar. Är detta frihet?

Den situation som nu råder beskrevs mycket träffande i den amerikanska tidskriften Look för 18 november 1969. Reportern framhöll: ”Fruktan har blivit en framträdande faktor i nationens liv. Människor har berättat för mig att de är räddare nu än de var för bara några år sedan. De som bor i mindre städer drar sig för att besöka storstäderna. Kvinnorna är rädda för att gå ut på kvällen. Många industriområden i städerna blir spöklikt väpnade läger nattetid, med hundar, strålkastare och alarmsystem som är på vakt mot inkräktare. Fler och fler människor låser sin dörr hemma. Det varma mottagande som förr visades mot främlingar håller på att försvinna. Överfall hör till de risker man måste räkna med.”

Inte ens i förstadsområden och i mindre städer känner man sig säker i sitt eget hem, eftersom brottsligheten och våldet ökar. En förstadsbo, som bodde i ett till synes fridfullt område, sade: ”Jag är fruktansvärt rädd också här i mitt eget hem.”

Vi ser att också i så kallade ”fria” länder lever invånarna som om de var belägrade av en fientlig armé. När människor måste leva på det sättet — hur fria är de då egentligen?

Frihet i skolan?

Många skolor världen runt, universitet, läroverk, ja, till och med grundskolor och folkskolor, får känna på oroligheter och tumult. De elever som vill ägna sig åt sin utbildning i lugn och ro förvägras ibland den rätten eller friheten genom sådana störningar. I Japan, liksom på andra håll i världen, har man ibland måst stänga skolorna en längre tid på grund av protestdemonstrationer och upplopp.

I New York invaderade ett gäng på tjugo ungdomar ett läroverk under lektionstid. De band fast två lärare i katedern och satte munkavle på dem. Sedan överöste de eleverna med långa politiska haranger. Vid ett annat tillfälle inbjöds en grupp demonstranter till skolan för att diskutera klagomålen. Medan man höll på med överläggningarna, gick några av demonstranterna in i klassrummen och sade åt eleverna att gå hem. Vid flera andra tillfällen har det hänt att lärare blivit överfallna, elever utsatts för terror, lektioner måst avbrytas. I en stad, uppges det, är lärarna nu så rädda att tre av fyra bär revolver med sig till lektionerna!

Många av de studenter som protesterar är utan tvivel verkligt upprörda över de fruktansvärda förhållandena i världen. De ser orättvisor, fördomar, fattigdom, krig osv., och de opponerar sig mot allt detta. Andra studenter blir också uppbragta över dessa ting, men de ställer inte till med upplopp, de griper inte till våld. De vill fortsätta med sina studier i lugn och ro. Om man, för att råda bot på missförhållanden, använder sådana metoder som leder till att lektionerna störs eller till att våld och oförrätter begås, inkräktar man då inte på andra elevers frihet? Kan man tala om frihet, när lärare slutar på grund av fruktan?

Ekonomisk frihet?

Den ekonomiska situationen motarbetar också i många fall friheten i våra dagar. I de flesta länder stiger till exempel priserna jämt och ständigt. Men lönerna håller inte alltid jämna steg med priserna. Det finns många människor, särskilt äldre, vilkas inkomster inte ökar så mycket, om alls något. Inkomsterna kan till exempel bestå av icke värdebeständiga pensioner eller försäkringar. De maximibelopp som utbetalas i sådana fall är ofta ömkligt små i förhållande till bostadshyrorna och priserna på mat och kläder i dessa tider.

Tidskriften Look skrev angående detta: ”Människor som måste leva på blygsamma, fasta inkomster är desperata och undrar om de skall bli utfattiga genom en flod av värdelösa papperspengar. Somliga kvinnor, som gått ut för att göra sina inköp, har blivit hysteriska över att priserna på kött och andra matvaror springer i höjden med rasande fart.” Är detta frihet?

Och hur är det med arbetet? Har alla egentligen frihet att arbeta med just det som de vill och tycker om? Hur många människor känner du som är verkligt tillfredsställda med det arbete de har? Är det inte så att folk ofta måste ta det arbete de kan få eller det som betalar sig bäst i stället för ett sådant som de verkligen tycker om? Och de som gärna vill ägna sig åt ett visst yrke finner ofta att de inte kan göra det, eftersom arbetsgivares eller fackföreningars bestämmelser lägger hinder i vägen. Är det frihet?

Och hur förhåller det sig för övrigt med din frihet att andas in frisk luft? Omkring 150 millioner ton föroreningar vräks nu ut i luften varje år, och största delen av dessa föroreningar består av gaser som kan vara dödande. Stora företag fortsätter att förorena luften, fastän det finns lagar som förbjuder det. De betalar helt enkelt böterna, som i regel är mycket små, och fortsätter med föroreningen. När man sätter andra människors hälsa på spel, gör man då inte intrång på deras frihet?

Frihet vid sportevenemang?

När ett basebollag i New York vann mästerskapstiteln i sin division, jublade lagets entusiaster. Men vad hände sedan? New York Times rapporterade: ”Spelplanen på Shea Stadium liknade i går månens koppärriga yta. Men ingen amerikansk flagga vajade där, eftersom den hade stulits. Ja, allting som inte var ordentligt fastsatt roffade de upphetsade entusiasterna åt sig.”

Den som ansvarade för planens skötsel sade missmodigt: ”Jag har aldrig sett en spelplan vara så förstörd.” Stora stycken av planens gräsmatta hade rivits upp och tagits med hem som ”souvenirer” av folkmassan. Över hela planen hade man kastat papper och ölburkar.

Frihet — betyder det att man har rätt att lägga sig till med och förstöra andras egendom? Om din granne slet loss din gräsmatta, förstörde väggarna på ditt hus, slog sönder fönsterrutorna och stal dina möbler, skulle du då betrakta dessa handlingar som uttryck för frihet? Eller skulle du mena att det var kriminella handlingar?

Frihet inom lagens gränser är till gagn

Sann frihet betyder inte att det inte får finnas goda och nyttiga lagar. Om människan tryggt skall kunna njuta av friheten, måste det ske inom lagens gränser.

Den underbara samstämdheten i universum är ett resultat av de fysiska lagar som Gud har låtit träda i funktion. Dessa fysiska lagar är till verkligt gagn för människan. Känner du dig till exempel förtryckt eller besvärad av tyngdkraften? Den hindrar dig från att flyga bort från jorden till en säker död. Den gör att du kan röra dig utan att ha känning av viktlöshetens påfrestningar.

Men vad skulle inträffa om du medvetet ignorerade tyngdlagen och hoppade ner från en hög byggnad? Ja, om du inte ljöt en ögonblicklig död, skulle du åtminstone ådra dig allvarliga skador. Du kan inte ignorera fysiska lagar och gå fri från straff. Men när du håller dig inom dessa lagars gränser, leder det till välsignelse för dig.

Om det inte fanns några fysiska lagar som styrde universum, skulle det råda anarki i hela skapelsen. Allt mänskligt liv skulle snart utplånas. Hur tacksamma kan vi inte vara för dessa pålitliga fysiska lagar! Tack vare dem vet vi att solen kommer att gå upp varje dag. Jorden kommer att fortsätta i sin särskilda bana och fortsätta att rotera som den skall göra, och jordaxeln kommer att behålla sin rätta lutning. Lagarna som gäller för all växtlighet kommer att förbli oförändrade, så att växterna och träden kan frambringa föda åt oss.

Människan kan aldrig göra sig fri från dessa fysiska lagar. Antingen åtnjuter hon frihet inom dessa lagars gränser eller också ignorerar hon dem, till skada för sig själv.

Lagar för mänskligt uppförande

Har vi orsak att tro att Gud lät dessa fysiska lagar bli till men lämnade människan utan några lagar för hennes uppförande i livet? Nej, absolut inte.

De lagar Skaparen gett människan har blivit nedtecknade och bevarade. Genom dem vet vi hur vi bäst skall kunna sköta våra angelägenheter i livet. (2 Tim. 3:16, 17) Bibeln säger beträffande dessa lagars beskaffenhet: ”Jehovas lag är fullkomlig och återupplivar själen. Jehovas påminnelse är tillförlitlig och gör den oerfarne vis. Påbuden från Jehova är rätta och får hjärtat att fröjda sig.” — Ps. 19:8, 9, NW.

Men skapades inte människan med moralisk handlingsfrihet? Jo visst, och denna frihet är en underbar gåva från Gud. Men den måste brukas inom särskilda gränser — inom de gränser som Gud fastställer. Och Guds uppsåt var att denna frihet skulle vara relativ, inte total.

Det finns ett mycket viktigt skäl till att människans frihet måste hållas inom tillbörliga gränser. Om det inte vore så, skulle hon kunna förslava sig själv eller inkräkta på andra människors frihet. Och när en människa verkligen lyder Guds lagar, skall hon finna att hon åtnjuter den högsta form av frihet som står att få.

Att åtnjuta frihet under Guds lagar

I våra dagar finns det hundratusentals människor världen utöver som åtnjuter sådan frihet. Vilka är det? Det är Jehovas vittnen.

Varför kan man säga att de åtnjuter den högsta formen av frihet? Därför att lydnad för Guds lagar får till följd att sådant som verkar förtryckande på andra människor — och som rentav berövar människan hennes egen frihet — försvinner. Därför kan dessa människor, inom sina egna led, åtnjuta frihet från krig, hat, rasfördomar, hänsynslöst utnyttjande, orättvisor och brott, såväl som från religiös vidskepelse. Allt detta får en förunderligt frigörande verkan. Kunskap om Guds lagar leder till verklig frihet, precis som Jesus sade: ”Sanningen skall göra eder fria.” — Joh. 8:32, 40.

Men är det inte betungande att lyda Guds lagar, eftersom de drar upp gränser för friheten? Inte mer än tyngdlagen är betungande. Jehovas vittnen känner det verkligen inte som om Guds rättfärdiga lagar skulle stå i vägen för eller dämpa deras glädje i livet. Visserligen sätter Guds lagar upp särskilda gränser, men på samma gång tillåter de att individen kan glädjas åt sin moraliska handlingsfrihet inom ett vidsträckt område. Men att begå en handling som skadar en själv eller andra — det är inte frihet, det är ett brott i Guds ögon.

Verklig frihet i framtiden

De som lyder Guds lagar inser att de har skyldighet att också lyda det lands lagar i vilket de bor. (Matt. 22:21) Den kristne har därför ingen rätt att ta saken i egna händer när han ser att orättvisor blir begångna. Frihet innebär inte att han har rätt att delta i upplopp, slå till andra människor, vålla dem skada och döda dem. Guds lag fastslår: ”En Herrens slav behöver inte strida, utan behöver vara mild mot alla, kvalificerad att undervisa, i stånd till att lägga band på sig under onda förhållanden.” — 2 Tim. 2:24, NW.

Detta betyder inte att de kristna inte bryr sig om alla de många orättvisor som sker i våra dagar och som väcker många människors rättmätiga indignation. Att lyda Guds lagar innebär faktiskt att man måste hata dessa orättvisor. Vi läser i bibeln: ”Ni som älskar Jehova, hata det som är ont.” (Ps. 97:10, NW) Ja, när det uppstår konflikt mellan människors lagar och Guds lagar, då lyder regeln från Guds ord: ”Man måste lyda Gud mer än människor.” — Apg. 5:29.

Men bör inte den som är intresserad av att göra det som är rätt och riktigt försöka rätta till missförhållandena? Ja, han kan göra det han förmår, men bara inom ramen för vad Guds och människors lagar tillåter. Men alla rättsinniga människor måste tänka på en sak: Gud har inte för avsikt att förändra den nuvarande tingens ordning eller att rädda den! Den har sjunkit så långt ner i korruption, orättvisor och laglöshet att Gud klart och tydligt har gett till känna att han skall förstöra den, precis som man gör med en byggnad som är utdömd. Han kommer att ersätta den med en rättfärdig ny tingens ordning, som styrs av hans himmelska regering med Jesus Kristus som konung. — Dan. 2:44.

Nej, Gud kommer sannerligen inte att försöka rädda detta fördärvade system med all dess ondska och blodsutgjutelse. Tvärtom — han skall fullständigt röja det ur vägen. Det är därför meningslöst att försöka ändra på förhållandena genom att gripa till våld. Människor kan inte göra det. Bibeln visar i själva verket att förhållandena kommer att gå från ont till värre, tills Gud själv gör en ände på alltsammans genom att utrota de onda människorna. — 2 Tim. 3:1—5, 13; Ps. 37:9, 10.

Inte ens de som nu lyder Guds lagar åtnjuter frihet i dess fullaste bemärkelse. Varför inte? Därför att dessa människor, liksom alla andra, fortfarande är i slaveri under syndens och dödens lag. Synd och död har vi fått i arv från våra första föräldrar. (Rom. 5:12) Människor som lyder Guds lagar blir fortfarande sjuka, de blir gamla och dör.

Människor som fruktar Gud i vår tid kan emellertid se fram emot att bli befriade, inte endast från detta onda system, utan också från slaveri under sjukdom, åldrande och död! Denna frihet skall komma mänskligheten till del under Kristi tusenårsregering, som nu är nära för handen. Glädjen kommer att bli verkligt stor i den nya tingens ordning, när Gud ”skall avtorka alla tårar från deras ögon, och döden skall inte vara mer; inte heller skall sorg eller rop eller smärta vara mer”. — Upp. 21:4, NW.

I Guds nya ordning kommer människorna alltså att till fullo kunna njuta av friheten, inom de tillbörliga gränser som Guds lagar har fastställt. Därför kunde psalmisten förutsäga följande: ”De ödmjuka själva skall besitta jorden, och de skall i sanning finna sin utsökta lust i överflödet av frid.” — Ps. 37:11, NW.

[Bild på sidan 4]

Kan du känna dig fri att gå ut och promenera var du vill efter mörkrets inbrott?

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela