Människans fria vilja — en underbar gåva
SÄTTER du värde på din frihet att själv få bestämma hur du skall ordna ditt liv, vad du skall göra och säga? Eller skulle du vilja att någon dikterade alla dina ord och handlingar, varje minut på dagen, så länge du lever?
Ingen normal människa skulle vilja överlämna sitt liv i en annan persons händer och i alla stycken kontrolleras av denne. Att tvingas leva på det sättet skulle vara mycket betungande och frustrerande. Vi vill känna oss fria.
Men varför har vi en sådan längtan efter frihet? Att vi förstår varför vi sätter så stort värde på vår handlingsfrihet är nyckeln till att förstå hur ondska och lidande kunde uppstå. Det hjälper oss också att förstå varför Gud har väntat ända tills nu med att göra slut på ondska och lidande.
Människans natur
En av de många underbara gåvor som Gud gav människan vid skapelsen var en fri vilja. Bibeln förklarar att Gud skapade människan till sin avbild, och en av de egenskaper som Gud själv har är handlingsfrihet. (1 Moseboken 1:26; 5 Moseboken 7:6) När Gud skapade människan, gav han henne därför samma underbara egenskap — gåvan att ha en fri vilja.
Det är därför vi föredrar frihet framför slaveri under tyranniska härskare. Det är därför människor blir förbittrade över ett hårt och förtryckande styre och ofta gör uppror för att bli fria.
Det är ingen slump att människan har en sådan frihetslängtan. Bibeln ger oss förklaringen. Det sägs där: ”Där Jehovas ande är, där är frihet.” (2 Korintierna 3:17) Att vilja vara fri är följaktligen en del av människans natur, eftersom Gud skapade oss på det sättet. Frihet är något som han vill att vi skall äga, därför att han själv är frihetens Gud.
Gud gav oss också mentala förmågor, till exempel uppfattning, förnuft och omdöme, förmågor som samverkar med den fria viljan. Dessa egenskaper gör det möjligt för oss att tänka, väga olika alternativ mot varandra, fatta beslut och skilja mellan rätt och orätt. (Hebréerna 5:14) Vi skapades inte för att fungera som förnuftslösa robotar som inte har någon egen vilja, och inte heller skulle vårt beteende i första hand styras av instinkter, såsom fallet är med djuren.
Förutom sin fria vilja hade våra första föräldrar fått allt som en människa rimligtvis kan önska sig: De bodde i ett parkliknande paradis, de hade mer än nog i materiellt avseende, de hade fullkomliga sinnen och kroppar som aldrig skulle bli gamla och sjuka och dö, de skulle få barn som också skulle få en lycklig framtid och tillsammans med den växande befolkningen skulle de ha det tillfredsställande arbetet att förvandla hela jorden till ett paradis. — 1 Moseboken 1:26—30; 2:15.
Om det Gud hade föranstaltat sägs det i bibeln: ”Gud såg på allt som han hade gjort, och se, det var mycket gott.” (1 Moseboken 1:31) Bibeln säger också om Skaparen: ”Fullkomlig är hans verksamhet.” (5 Moseboken 32:4, NW) Ja, han gav den mänskliga familjen en fullkomlig start. Den kunde inte ha varit bättre.
Frihet med vissa inskränkningar
Skulle då denna underbara gåva som människans fria vilja utgjorde vara helt utan inskränkningar? Tänk efter hur det skulle vara att köra bil på en starkt trafikerad gata, om det inte fanns några trafikregler, utan alla fick köra i vilken fil, i vilken riktning och i vilken hastighet de önskade. Resultatet av en sådan obegränsad frihet i trafiken skulle naturligtvis bli katastrofalt.
Detsamma gäller mänskliga relationer. Obegränsad frihet för somliga skulle innebära ofrihet för andra. Oinskränkt frihet kan leda till anarki, något som äventyrar allas frihet. Det måste finnas vissa gränser. Att Gud gav människorna frihet betydde således inte att de skulle få uppföra sig hur som helst utan hänsyn till andras välfärd.
Guds ord säger beträffande detta: ”Uppför er som fria människor, och bruka aldrig er frihet som en förevändning för ondska.” (1 Petrus 2:16, The Jerusalem Bible) Gud vill alltså att vår fria vilja skall brukas på ett sätt som är till allas bästa. Han avsåg inte att människan skulle ha fullständig frihet, utan hennes frihet skulle vara relativ, underordnad vissa lagar.
Vems lagar?
Vems lagar skulle vi lyda? Vems lagar är bäst för oss? En annan del av bibelversen 1 Petrus 2:16, som citerades här ovan, lyder: ”Ni är inte slavar åt någon annan än Gud.” Detta är inte något förtryckande slaveri, utan innebär i stället att vi är skapade till att underordna oss Guds lagar. Vi blir lyckligare om vi fortsätter att underordna oss dem.
Guds lagar utgör den allra bästa vägledningen för alla människor — långt bättre än någon lagsamling som människan själv skulle kunna utforma. Som det sägs i Jesaja 48:17 (NW): ”Jag, Jehova, är din Gud, den som lär dig att göra det som är till nytta för dig, den som låter dig beträda den väg du bör vandra.” Men samtidigt medger Guds lagar ett brett spektrum av frihet inom sina gränser. Detta ger utrymme för ett stort mått av personlig valfrihet och variation, vilket gör den mänskliga familjen ännu intressantare och mer fascinerande.
Människor är också underställda Guds fysiska lagar. För att ta några exempel: Om vi trotsar tyngdlagen och hoppar ner från en högt belägen plats, kommer vi att skada oss eller dö. Om vi stannar under vatten utan att ha en speciell andningsapparat, kommer vi att dö inom några minuter. Och om vi ignorerar de lagar som styr vår kropp och slutar upp att äta och dricka, kommer vi också att dö.
Våra första föräldrar och alla deras avkomlingar skapades således med ett behov av att lyda Guds lagar angående moral såväl som hans fysiska lagar. Att lyda Guds lagar skulle inte heller vara någon börda. Det skulle i stället bidra till deras eget och hela mänsklighetens eviga väl. Om våra första föräldrar hade hållit sig inom Guds lags gränser, skulle allt ha gått bra.
Vad var det som omintetgjorde denna fina start? Varför har i stället ondska och lidande blivit så vanligt förekommande? Varför har Gud tillåtit dessa förhållanden så länge?
[Bild på sidan 7]
Den underbara gåvan att ha en fri vilja skiljer oss från förnuftslösa robotar och från djuren, vars beteende huvudsakligen styrs av instinkt