Hippies — vilka är de?
DU HAR sett dem — om inte personligen, så i massmedia. De är vanligen unga män och kvinnor. De har långt hår, och männen bär ofta skägg. I deras klädedräkt ingår ofta halsband, byxor med bjällror nertill, ovanliga tröjor och huvudbonader. De kan ha sandaler eller gå barfota.
Detta är ”hippies”. De flesta människor rycker på axlarna och skakar på huvudet när de träffar på dem. Somliga avfärdar deras uppförande som blott och bart egensinniga ungdomars upptåg. Andra betraktar deras uppförande som rent nonsens och behandlar dem mycket hårt.
Vilka är dessa hippies? Vad hoppas de uppnå med sitt ovanliga beteende? Varför har de valt denna livsstil? Har rörelsen någon egentlig innebörd för vår tid?
För att besvara sådana frågor är det bra att inse att alla hippies inte kan skäras över en kam. När du hör talas om våld som utövats av unga människor, klädda som hippies, menar du då att dessa representerar majoriteten? Det gör de inte. De utgör en minoritet — politiska aktivister som anser att ändamålet helgar medlen.
De flesta hippies tror emellertid inte på våld och dödande för att uppnå sina mål. De är fredliga. Andra är ”narkotikahippies”. De kanske börjar med att röka marijuana (”hasch”), men går ofta över till starkare narkotika, t. ex. metamfetamin, som tillhör gruppen psykostimulantia, peyotle, LSD eller heroin. Sedan finns det ”andliga” hippies. De söker vägledning från olika former av religion, särskilt från sådana österländska religioner som zenbuddism, guruers (hinduiska ”heliga mäns”) läror och astrologi.
Det finns också ”plastic hippies” eller ”weekend hippies”. De klär sig, handlar och talar som hippies, men har inte helt överlämnat sig åt rörelsen. De förlitar sig fortfarande på det etablerade samhället när det gäller att få arbete och rättar sig efter det i varierande utsträckning.
Naturligtvis kan en hippie tillhöra flera av dessa kategorier. Han kan vara för fred, ägna sig åt astrologi och dessutom vara narkoman. Många hippies använder verkligen narkotika.
Finns det någon gemensam nämnare bland hippies? Ja, deras förkastande av den äldre generationens normer och auktoritet. I större eller mindre utsträckning förkastar de myndigheters, föräldrars och ortodoxa religioners ledning. De hyser också förakt för de ekonomiska systemen.
Var kommer hippies ifrån? Det vore lätt att avfärda alltsammans genom att ta för givet att de bara är dumma eller okunniga unga människor, som är inriktade på att göra ofog. Och det är inget tvivel om att det finns många sådana bland hippies, liksom det finns i andra sociala grupper.
De flesta av de tidigare hippies har emellertid kommit från ”goda” medelklasshem. En del kom från förmögna familjer. Många av dem var välutbildade och upplysta, ofta faktiskt mer än de som kritiserade dem. En undersökning avslöjade att 68 procent av alla hippies hade universitetsutbildning och att 44 procent av deras fäder och 46 procent av deras mödrar var universitetsutbildade.
Det är sant att somliga hippies är känslomässigt störda ungdomar. Som en forskare sade: ”Den frånvarande, stirrande blick som man kan se hos somliga ungdomar beror ibland inte på narkotikapåverkan utan på sinnessjukdom.” Men dessa ungdomar utgör inte majoriteten, lika litet som sinnesrubbade individer utgör majoriteten av någon annan social grupp.
De flesta hippies utgör alltså, som tidskriften Life för 7 november 1969 framhöll, en ”motkultur” från den ”vita medelklassungdomen”. Men varför har familjer med mera pengar, bättre hem och utbildning än andra frambringat en skörd av ungdomar som fullständigt förkastar den äldre generationens värden?