Mineralämnena i födan

EN GÅNG i tiden insåg man inte vilken roll mineralämnena spelar i näringen. Huvudvikten lades vid proteiner (t. ex. kött, fisk, mejeriprodukter och ägg), fetter (t. ex. smör, ister, oljor) och kolhydrater (alla socker- och stärkelsearter). Så småningom började man inse att god hälsa berodde också på andra faktorer, till exempel vitaminer, och att till och med vissa mineralämnen, som man fann i mycket små koncentrationer i kroppen, var oumbärliga.

Beträffande dessa mineralämnen får vi veta att de förmedlar ett tydligt budskap: ”Människan kan inte existera någon annanstans.” Och ”hade människan [kommit till] på en annan planet, skulle hon ha haft en annan mineralsammansättning”.a Detta är just vad vi borde vänta oss med tanke på bibelns skapelseberättelse, som vi finner i 1 Moseboken 2:7 (NW): ”Jehova Gud begynte dana mannen av stoft från marken och i hans näsborrar blåsa in livets andedräkt, och mannen blev en levande själ.”

Ett studium av dessa mineralämnen bekräftar också att Jehova Gud ursprungligen gav människan ”all växtlighet som bär frö ... och varje träd, varpå det är fröbärande trädfrukt” till föda. Kroppen tar omsorgsfullt vara på många av dessa ämnen, men så är inte fallet med kalium som erhålls huvudsakligen från frukter och grönsaker. Kroppen utsöndrar dagligen en viss mängd kalium oavsett hur mycket som tas in. Detta gör det nödvändigt att man varje dag konsumerar födoämnen som är rika på kalium. Detta har fått en grupp ledande näringsforskare att fråga: ”Kan det bero på att människan ursprungligen levde på frukt och grönsaker?” Ja, utan tvivel är detta orsaken. — 1 Mos. 1:29, NW.

Vetenskapsmännen i dag räknar upp över hundra grundämnen som finns på jorden. Några av dessa är emellertid konstgjorda. Man har funnit hela sextio av de naturliga grundämnena i levande organismer och omkring fyrtio i människan.

De fyra vanligaste grundämnena, som kännetecknas av att de ”har en atom vikt av 16 eller mindre”, ägnas ingen särskild behandling här. De svarar för 96 procent av kroppens sammansättning och utgörs av syre, 65 procent; kol, 18 procent; väte, 10 procent; kväve, 3 procent. Det faktum att 75 procent av kroppen består av syre och väte tycks illustrera behovet av att dricka tillräckligt mycket varje dag.

Makro- och mikroelement

Det vi nu skall ta en titt på är makroelementen och mikro- eller spårelementen. Makroelementen svarar för sammanlagt 3,5 procent av kroppens sammansättning. De förekommer i mängder på mindre än 3 procent men mer än en hundradels procent. (Se tabellen.) De är kalcium, fosfor, kalium, svavel, natrium, klor och magnesium.

Mikroelementen upptar återstoden av kroppens sammansättning. Bland de viktigare mikro- eller spårelementen är järn, mangan, koppar, jod, zink, molybden, kobolt, fluor, krom och brom.

Alla dessa ämnens betydelse som näringsämnen är mycket större än vad som antyds av de extremt små mängder som man finner av dem i kroppen. Kalcium, det vanligaste av dessa, utgör bara omkring 1/70 av kroppens sammansättning. Och det finns från 400 till 500 gånger så mycket kalcium i kroppen som det finns järn. Vidare finns det i kroppen 20 gånger så mycket järn som det finns koppar och fem gånger så mycket koppar som det finns jod. Men ändå är jod nödvändigt för god hälsa, fastän det inte finns mer av det i kroppen än en del på 2,5 millioner.

Människan har fortfarande mycket att lära om dessa mineralämnens värde för kroppen. En medicinsk tidskrift uttryckte saken så här: ”Ny kunskap beträffande mineralämnena, både makro- och mikroelementen, öppnar lysande perspektiv för oss vid förebyggande och behandling av sjukdom såväl som vid upprätthållande av en optimal näringstillförsel. ... De erbjuder en skattkammare av spännande möjligheter för forskare.”

Mineralämnena i kroppen tjänar i huvudsak två uppgifter. Den ena är som byggstenar; den andra är som regulatorer för kroppens processer genom bindning till vitaminer, andra mineralämnen eller enzymer. Ett antal av dessa mineralämnen tjänar faktiskt en hel mängd olika, viktiga uppgifter i kroppen.

När man tar i betraktande upplysningar om mineralämnen, är det bra att komma ihåg att näringsforskningen på intet sätt är en vetenskap där man är överens på alla punkter, vilket fallet är med till exempel matematik och fysik. Det finns en del oenighet om de exakta mängdförhållandena av dessa ämnen i kroppen, om exakt var man skall dra gränsen mellan makro- och mikroelement och om vilka spårelement som är nödvändiga. Men det man vet kan vi ha stor nytta av.

Jordens varierande innehåll av mineralämnen

Till denna artikel hör en tabell över dessa mineralämnen. Den visar deras mängdförhållanden och lokalisation i kroppen, deras värde och deras källor i naturen. Det förefaller värdefullt att också ge några vägledande principer för hur man kan se till att man får tillräckliga mängder av mineralämnen med födan. Det tycks inte vara något tvivel om att dessa ämnen måste finnas i jorden innan man kan finna dem i den föda som vuxit i den.

I det här sammanhanget är det något som bör sägas till förmån för biodynamisk odling, vilken lägger eftertryck vid användning av naturgödsel och kompostjord samt vid odling av sådana ärtväxter som vicker för att förbättra jordens mineralinnehåll. Professor Alexis Carrel, den framlidne, berömde biologen och nobelpristagaren, förklarade för ungefär trettiofem år sedan:

”Människan är bokstavligen uppbyggd av jordens stoft. ... De vanligaste födoämnena kanske inte längre innehåller samma näringsämnen som i forna dagar. Massproduktionen har förändrat sammansättningen hos vete, ägg, mjölk, frukt och smör, men dessa produkter har bibehållit sitt välbekanta yttre. Kemiska gödningsämnen har indirekt bidragit till ändringen av näringsvärdet hos spannmål och grönsaker genom att öka skördarna utan att ersätta alla de ämnen som sugits ut ur jorden. Hönor har genom en konstlad diet och ett onaturligt levnadssätt tvingats inträda i massproducenternas led. Har inte detta förändrat kvaliteten hos deras ägg?” — Man the Unknown.

Några praktiska synpunkter

Fastän de flesta människor kanske inte kan göra så mycket för att få tag i biodynamiskt odlade födoämnen, finns det ändå mycket de kan göra för att få de mineralämnen de behöver med födan. De kan till exempel välja oraffinerade födoämnen. Grahamsmjöl, sammalet rågmjöl, krossade havregryn eller gammaldags (ej ångpreparerade) havreflingor och opolerat ris innehåller alltsammans många gånger mer av de viktiga mineralämnena än deras raffinerade motsvarigheter. Melass, honung, lönnsirap, råsocker och torkad frukt (t. ex. russin och aprikoser, dadlar och fikon) flödar över av sådana livsviktiga mineralämnen som koppar och järn, vilka helt saknas i vitt socker.

Det är också ett känt faktum att föda från havet är rikare på vissa mineralämnen än föda från jorden, och detta gäller särskilt om man har odlat jorden i flera generationer och bara tillfört den kemiska gödningsämnen. Detta gäller inte bara fisk och skaldjur, utan också havsväxter, till exempel alger, som utgör en viktig del av kosthållet för många folk, exempelvis japanerna, och som i Västerlandet är tillgängliga huvudsakligen i tablettform.

Idealet är att husmodern intresserar sig för dessa ting, eftersom det är en av hennes förpliktelser mot familjen. Om hon känner till vilka födoämnen som är rika på behövliga mineralämnen, kan hon se till att de ingår i familjens matsedel. Hon kan också sätta som mål att lära sig tillreda grönsaker på ett aptitretande sätt, även råa grönsaker, så att familjemedlemmarna gärna äter mer av dessa födoämnen som är rika på mineralämnen. Förståndigt bruk av kryddor, rödlök och vitlök kan göra mycket för att hjälpa henne att nå detta mål. Det är också klokt att ta vara på allt potatisvatten och grönsaksspad, ty det flödar över av mineralämnen.

Familjens aptit på sötsaker kan tillgodoses utan att man behöver ta sin tillflykt till vitt socker, vilket, enligt en av Englands ledande näringsforskare, ”är den enda skillnaden i diet som man konsekvent kan finna mellan personer som får sjukdomar i hjärtats kranskärl och sådana som inte får det”. Det finns som sagt många matvaror som inte bara är söta för gommen och ger mycket energi, utan också är mycket rika på värdefulla mineralämnen. Särskilt kvinnor bör ta vara på dessa råd, eftersom många av dem har de torftigaste matvanorna. Det är åtminstone vad Förenta staternas jordbruksdepartement fick fram sedan de fått in frågeformulär med svar från 14.500 amerikanska kvinnor.

Kostnadsfrågan måste naturligtvis också tas med i beräkningen. Det är sant att det kan förefalla ganska dyrt med frukt, nötter, färska eller djupfrysta grönsaker, svamp och vissa födoämnen från havet. Men är det verkligen dyrt när man tänker på deras näringsvärde och på att de kan betyda att man sparar in på medicinkostnader och läkarräkningar? Å andra sidan kan användandet av jordnötter, sammalet mjöl, ugnsbakad potatis, vetegroddar och särskilt sådana ärtväxter som linsärtor och sojabönor i hög grad nedbringa kostnaderna för kött, den i allmänhet kostsammaste livsmedelskategorin.

Det råder inget tvivel om att en god mathållning kräver tillräckligt av dessa värdefulla mineralämnen. Men på samma gång tycks det vara befogat med ett varningens ord. Det skulle inte vara förståndigt att gå till överdrift i fråga om detta, som om den fysiska maten vore det viktigaste i livet. Det är den inte. Varför inte? Därför att ”människan skall leva inte endast av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun”. — Matt. 4:4, NW.

[Fotnoter]

[Tabell på sidan 10]

(För formaterad text, se publikationen)

MINERALÄMNEN I KROPPEN

Makroelement

Kalcium 1,5—1,9 99% i ben, tänder. Mjölk, andra

Medverkar vid blodets mejeriprodukter,

koagulation, musklernas, kål, oraffinerade

nervernas och hjärtats spannmålsprodukter,

arbete; aktiverar vissa ärtväxter, benmjöl.

enzymer. (De flesta

människor får inte

tillräckligt med

kalcium.)

Fosfor 1,0 75% i ben, tänder. All föda som

Medverkar vid cellens innehåller protein:

livsprocesser, kött, fisk, nötter,

fortplantningen, ärtväxter,

utnyttjandet av mejeriprodukter,

kolhydrater och fetter, oraffinerade

Kalium 0,35 Förekommer i cellerna. Allt slags frukt,

Spelar en framträdande grönsaker.

roll vid utnyttjandet Potatisskal är den

av proteiner, rikaste källan.

Svavel 0,25 Förekommer i (och är Proteinrik föda,

betydelsefullt för) rödlök,

huden, naglarna, håret; kålsorter.

Natrium 0,15 Förekommer i hela Bords- och havssalt,

kroppen. Vidmakthåller ost, smör, spannmål.

vattenbalansen, det ”Det vore svårt att

osmotiska trycket i åstadkomma en diet,

kroppsvätskorna; verkligt fattig

medverkar vid på natrium.”

Klor 0,15 Mestadels i Salt, kött,

extracellulära vätskor, bladgrönsaker,

ingår i magsäckens mjölk, tomater

saltsyra. Medverkar vid etc.

leverns funktion och

Magnesium 0,05 Ben, mjuka vävnader. Nötter, ärtväxter,

Viktigt för hjärtat, fisk, hela

nervvävnaden; sädeskorn, melass,

betydelsefullt för en råa bladgrönsaker.

stor mängd enzymatiska

processer.

Mikro- eller spårelement

Järn 0,004—0,007 I hemoglobin. Medverkar Lever, magert kött,

vid syretransporten ärtväxter, äggula,

till cellerna; ingår melass, mörkt gröna

i vissa enzymer i bladgrönsaker,

cellerna. (Kvinnor russin, aprikoser,

behöver mer järn än bär, rödlök, ostron,

män behöver.) hela sädeskorn.

Mangan 0,0003 Nödvändigt för Hela sädeskorn,

benbildningen, kroppens ärtväxter, betblast,

tillväxt och normal ananas, bananer

ämnesomsättning; blåbär,

aktiverar många saltvattenfisk.

livsviktiga enzymer.

Koppar 0,0002 Medverkar vid Lever, njure,

utnyttjandet av järn; skaldjur, ärtväxter,

aktiverar många nötter, russin,

nödvändiga enzymer. oraffinerade

Jod 0,00004 Huvudsakligen i Fisk, skaldjur,

sköldkörteln. Reglerar alger, svamp, grödor

ämnesomsättningens som växt nära havet,

hastighet, medverkar jodberikat salt.

Zink Spår Huvudsakligen i Animaliska

könsorganen och proteiner, fisk,

sköldkörteln. Spelar hela sädeskorn,

en viktig roll i enzymer lönnsocker.

Molybden Spår Nödvändigt för Ärtväxter, hela

benbildningen, normal sädeskorn, mörkt

ämnesomsättning, gröna bladgrönsaker,

kroppens tillväxt. inälvsmat.

Kobolt Spår I bukspottkörteln, Lever, ärtväxter,

levern, mjälten. hela sädeskorn.

Medverkar vid

Fluor Spår Förekommer i ben och Fisk, skaldjur,

tänder. Motverkar te.

tandröta.

Krom Spår Medverkar vid Råsocker.

tillväxten; bidrar

till långt liv,

Brom Spår Personer som lider av Vattenmelon,

sinnessjukdomar med tomater.

depression har mindre

halt än normalt i blodet.

(Det bör beaktas att experterna har delade meningar; tabellen är representativ snarare än uttömmande.)