De sörjer för att ditt brev kommer fram
Från ”Vakna!”:s korrespondent i Schweiz
DU KLISTRAR igen brevet, frankerar det och lägger det på närmaste brevlåda för avgående post. Sedan ägnar du knappast en tanke åt det. Så säker är du på att brevet skall nå mottagaren.
Men varför är du så säker på det? Har du någon gång funderat över hur den organisation fungerar som du anlitar för att föra ditt och millioner andra brev från en plats på jorden till en annan, hundratals mil, ja, kanske tusen mil? Hur kan ett litet oansenligt frimärke på några tiotal ören utföra detta kraftprov? Det skulle kunna föra ett budskap från dig till jordens ändar om så vore. Brevet passerar kanske flera länder innan det når destinationsorten. Vem behåller då penningsumman som frimärket representerar?
Du skulle kanske uppskatta att få svar på de här frågorna och även på följande: Hur började den internationella postbefordran? Vilka steg mot en utvidgning och förbättring av den till gagn för mänskligheten har tagits?
Utvecklingsskeden
Historien förtäljer om kurirsystem långt tillbaka i perserriket och romarriket samt i inkariket i Sydamerika, men de fungerade uteslutande för att sköta regeringens kommunikationer. Det fanns ingenting sörjt för i den vägen för gemene man. För övrigt var det ytterst få av medborgarna som kunde läsa och skriva och följaktligen ytterst få som skulle ha haft nytta av en anordning med postbefordran.
Så upptäckte man västra halvklotet, och som en följd av det började emigrationen; boktryckarkonsten uppfanns; utsikterna till undervisning och bildning blev större. Allt detta var faktorer som gjorde att behovet av kommunikationsmedel med ens blev stort. För att tillgodose detta införde Franz von Taxis på 1500-talet en internationell postbefordran. Den betjänade ett antal europeiska stater. Denna internationella postutväxling reglerades av överenskommelser nationerna emellan — det fanns ingen gemensam konvention utan i stället flera bilaterala avtal.
När ångfartyg och järnvägar kom i bruk, blev det också möjligt att befordra privat post till låg kostnad, och det satte fart på brevskrivandet. Handhavarna av postinrättningarna insåg att det blev nödvändigt med enhetliga metoder och avgifter för att förenkla förfarandet. Det blev ett kliv framåt när 1-pennymärket utgavs i Storbritannien år 1840 och Rowland Hill skapade frimärket.
Det är märkligt, inte sant, att ända fram till mitten av 1800-talet fungerade postbetjäningen i Förenta staterna utan att man nyttjade frimärken och det slags brevomslag vi är bekanta med. Arket man skrev på veks helt enkelt parallellt flera gånger så att det satt ihop säkert, och för det mesta lackades sista falsningen fast. Adressen skrevs på utsidan. Befordringsavgiften betalades vid postkontoret, och summan stämplades på brevet.
Ännu ett kliv framåt togs 1863, när representanter för femton europeiska och amerikanska länder sammanträffade i Paris på initiativ av Montgomery Blair, som var postminister i Förenta staterna. Det man hade i tankarna var en utvidgning av postutväxlingen staterna emellan.
Världspostföreningen grundas
Behovet av en alltomfattande internationell konvention eller överenskommelse var nu stort. Utkastet till en postförening med oinskränkta befogenheter gjordes av en högt uppsatt tjänsteman vid postverket i Nordtyska förbundet. Schweiz kallade till en konferens i Bern år 1874, och delegater från tjugotvå stater nådde snabbt en överenskommelse, som blivit känd som Bernertraktaten.
Så växte alltså Allmänna postunionen fram och trädde i kraft den 1 juli 1875. Nya medlemsstater trädde till, vilket väckte tanken på ett lämpligare namn. Tre år senare antogs det nya namnet Världspostunionen eller Världspostföreningen.
Med anledning av tjugofemårsdagen av föreningens bildande restes ett imponerande monument i Bern — det består av en hög, grovhuggen granitsockel, och uppe på den är en jordglob fäst. Små smäckra figurer, som representerar den internationella postutväxlingen, rör sig runt globen och överbringar brev mellan varandra, från hand i hand. Tusentals människor besöker platsen varje år.
Under ungefär sjuttio år bereddes nya medlemmar inträde i Världspostföreningen genom en unilateral deklaration, men vid Pariskongressen 1947 ersattes det tillvägagångssättet med ett bättre. Hädanefter skulle inträdesansökningar behandlas av den schweiziska regeringen för att sedan föreläggas medlemmarna. Det fordrades två tredjedelars majoritet för att en ansökan skulle bifallas. Kongressen i Wien 1964 bestämde att alla Förenta nationernas medlemmar kunde beredas inträde i föreningen genom att bara göra en formell anmälan till den schweiziska regeringen, och det tidigare kravet på godkännande av två tredjedelar av medlemsländerna slopades.
Allmänna principer
Enkelheten i föreningens fördrag har i hög grad medverkat till att organisationsapparaten fungerar så smidigt som den gör. Världspostföreningen är en snabbt expanderande organisation, vars målsättning är att arbeta i allmänhetens tjänst och till dess bästa. Trots politiska omvälvningar och internationella konflikter kan den med framgång hålla verksamheten i gång.
Föreningens grundläggande akt är konstitutionen, som deklarerar föreningens ändamål och som uppställer direkta bestämmelser under titeln ”Allmänna reglementet”. När det gäller den praktiska tillämpningen av dessa bestämmelser, kan en viss jämkning tillåtas i varje enskilt land.
Medlemsländerna sägs bilda ”ett enda postområde för ömsesidig utväxling av brevförsändelser”, och de har ”transiträtt ... inom föreningens hela område”.
Bestämmelserna för postbefordringsavgifterna har fått en enhetlig utformning för alla medlemsländerna, och man har gått ifrån att både inlämningslandet och adresslandet skulle ha sin del av den avgift som betalats. Alltsedan 1875 har inlämningslandet behållit hela den avgift det tagit upp, och adresslandet har inte fått någon ersättning för att det delat ut posten.
Principen i detta förfaringssätt grundar sig på antagandet att ett brev kräver ett svar, och på så sätt skulle det ske en utjämning i det totala antalet postförsändelser. Ett sådant förfaringssätt är generöst, praktiskt och okomplicerat och blir penningbesparande för alla länder.
Men förhållandena har förändrats avsevärt sedan 1874, då man med rätta kunde tala om ”ömsesidig utväxling”. Den ökande mängden av brevförsändelser föranledde några länder till att föreslå en revidering vid kongressen i Tokyo 1969. Följden blev en ny anordning. Den består i att varje land, som från ett annat land tar emot mer brevpost än det själv skickar dit, skall vara berättigat att erhålla ersättning med 0, 50 guldfranc per kilogram för den överskjutande delen. Detta träder i kraft den 1 juli 1971.
Föreningens organ är enligt konstitutionen bland annat exekutivrådet, kongressen, som hålls vart femte år, och internationella byrån.
Hur Världspostföreningen arbetar
Världspostkongressen är föreningens högsta organ, då den i stor utsträckning är en lagstiftande myndighet. Den sammankallas som regel vart femte år. Den har ett nära samarbete med exekutivrådet och behandlar sådana saker som revidering av bestämmelserna, när utvecklingen motiverar sådana ändringar. Till dags dato har sexton sådana stadgade kongresser hållits, och genom dem har införts många tjänster till allmänhetens nytta, t. ex. att man kan sända pengar per postanvisning eller att blindskriftsförsändelser befordras utan avgift.
Det avtal som slöts i Wien år 1891 angående abonnemang på tidningar och tidskrifter är av särskilt intresse för läsarna av denna tidskrift. I likhet med Världspostföreningen är den internationella organisation som publicerar tidskriften Vakna! omkring ett hundra år gammal. Mer än sex millioner exemplar på tjugosju språk distribueras per post två gånger i månaden i nära 200 länder, däribland öar i havet. Om du multiplicerar det med de tusentals tidningar och tidskrifter som Världspostföreningen varje dag ansvarar för, kan du bilda dig en föreställning om vilken viktig uppgift den fyller.
Internationella byrån, som har sitt säte i Bern i Schweiz, samlar upplysningar och lämnar upplysningar och råd till den postförvaltning som begär det. Den är också ansvarig för utvecklandet av postalt tekniskt bistånd och kan till och med bli kallad att verka som skiljedomare i en tvist. Kostnaden för byråns verksamhet delas mellan de olika medlemsländerna. För inte så länge sedan flyttade byrån in i en ny och större byggnad i en förstad till Bern.
Exekutivrådet, som är ett permanent organ, består av trettioen medlemmar från olika länder. Det svarar för att föreningens arbete fullföljs mellan två kongresser. Rådet har ett nära samarbete med internationella byrån.
Den schweiziska regeringen fungerar som övervakande myndighet, när det gäller internationella byråns finanser, organisation och förvaltning. Det är också Schweiz som förvarar föreningens akter, och dess regering har dessutom viss laglig fullmakt i samband med nytt medlemskap.
Kongressens arbetssätt
För att kunna följa med i de snabba förändringarna på världsscenen har varje världspostkongress ett digert program att gå igenom. Den femtonde världspostkongressen, som hölls i Wien 1964, arbetade under 140 sessioner. De 500 delegaterna granskade och röstade om 1.160 förslag.
År 1969 hölls för första gången en världspostkongress i Asien, när den sextonde kongressen sammanträdde i Tokyo. Där fanns 523 delegater såsom representanter för 132 av de 142 medlemsländerna. De lyssnade till hundratals förslag, som de hade att rösta om. Besluten som fattades får betydande verkningar för de 550.000 postkontoren världen runt och för de 4.500.000 anställda, som sköter mer än 250 milliarder inrikes och utrikes postförsändelser per år.
Gå in på ett modernt postkontor, så skall du få se hur många tjänster man kan begagna sig av. Man kan sända pengar per postanvisning både inom landet och till utlandet. Det finns paketpost och anordning med postförskott. Man kan rekommendera brev och assurera brev och paket för att försäkra sig om att försändelsen når adressaten — det är särskilt betydelsefullt om den innehåller något som är värdefullt eller viktigt.
I de flesta storstäderna i världen och i många mindre städer får man posten utburen två gånger om dagen — hem till sig eller till kontoret. Luftpost är en relativt ny företeelse, som har skurit ned tiden avsevärt för befordran av brev och småpaket. Ett brev som postats 400—500 mil borta kan numera nå mottagaren inom fyrtioåtta timmar!
Under många år har posten snabbt och effektivt befordrats med järnväg. Genom anordningen med en särskild postkupé är det möjligt att sortera posten också när tåget rusar fram i full fart, både dag och natt. Vid en del små anhalter i vissa länder kastar man ut en postsäck utan att ens stoppa tåget. Man kan till och med plocka upp en postsäck, medan tåget går, med hjälp av en sinnrik vipparm.
Så det är mycket mer som sker för att du skall få din post än det du ser inne på postkontoret. Brevlådor töms, posten sorteras och läggs i säckar som förses med adresslapp, och allt detta är rutinmässiga göromål för att detta nätverk, som ju det internationella postväsendet är, skall fungera. Är det inte förunderligt att du kan sitta och skriva ett brev till någon som bor på andra sidan jordklotet och förvänta att ditt brev skall nå fram, till och med om mottagaren är inspärrad i fängelse, av politiska eller av andra skäl? Och i allmänhet når ditt brev fram utan att det sker någon åverkan på det. Det är nämligen i mycket få länder man låter den dagligen inströmmande postmängden genomgå censur.
Tack vare Världspostföreningens verksamhet kan postavgifterna hållas inom gränserna för vad strängt taget alla människor kan betala. Fastän du kanske hindras av politiska skäl eller av bristande ekonomiska resurser att besöka släktingar eller vänner i långt avlägsna länder, kan du ändå vidmakthålla de starka familjebanden eller den varma vänskapen genom brevväxling.
Snabbheten och effektiviteten hos den beridne perserkuriren framkallade beundran hos Herodotos, den grekiske historieskrivaren. Hans beundran kom till uttryck i bl. a. dessa ord, som nu står skrivna ovanför ingången till huvudpostkontoret i New York: ”Varken snö eller regn eller hetta eller nattens dunkel avhåller dessa kurirer från att snabbt fullborda sina bestämda turer.” Till och med medan du sover befordras din post kvickt.