De rymmer hemifrån
VARFÖR skulle en arton års flicka vilja bo i en smutsig lägenhet, full med ohyra, i ett fattigkvarter hellre än i en trettiorumsvilla? Varför skulle hon vilja fly från en tillvaro som kunde erbjuda henne allt i materiellt avseende och tillbringa sitt liv utblottad, så utblottad att hon till och med måste tigga pengar till mat? För många vuxna är detta svårt att förstå, men för många unga människor är det inte det.
Denna unga flicka är bara en bland många ungdomar som har gett sig i väg från välbärgade hem eller från medelklasshem för att leva i smuts och fattigdom. Omkring 90 procent av de mer än en million rymlingarna i USA kommer från sådana hem.
Unga rymlingar anför många orsaker till att de far hemifrån. Situationen hemma tycktes outhärdlig, föräldrarna och barnen förstod inte varandra, man hade ingen gemenskap. För en del ungdomar gick det dåligt i skolan, men föräldrarna fordrade att de skulle göra bättre ifrån sig, så att familjens anseende bland grannarna kunde hållas uppe. När avslutningsproven kom i maj eller när skolan skulle börja i september och de kände att de inte orkade med detta, beslöt de sig för att rymma. Under dessa två månader är antalet rymningar bland ungdomarna i USA högst.
En annan orsak till att man rymmer är skrymteriet hos föräldrarna, som talar om att man bör leva efter höga ideal men själva inte gör det. För många unga människor blir detta för mycket att bära. De vill möta uppriktighet och rent spel.
Brist på kärlek från föräldrarnas sida är ytterligare en orsak. En tonårsyngling anmärkte på att hans far ägnade hela sitt liv åt att ”försäkra sig om att vi har allt vi behöver för att hålla kroppshyddan varm, men han har aldrig tid att ge oss något som kunde värma vårt hjärta”. Det är vanligt att fäder som innehar en chefsbefattning blir så engagerade i sitt arbete att de har liten eller ingen tid alls att ägna åt barnen. Är det så med dig? Deras hustrur kan ha personliga intressen som upptar deras tid, såsom bridge, bjudningar och social verksamhet. Barnen ser sällan sina föräldrar, och det blir hembiträdet som sörjer för deras fostran. När barnen blir gamla nog, sänds de till internatskola.
Allt detta fick en fjorton års flicka uppleva. Efter en tid rymde hon från den internatskola där hennes rika föräldrar hade placerat henne. Polisen fick tag i henne, och när de sade att föräldrarna skulle underrättas blev hon rädd. ”Vänta tills ni får träffa dem”, sade hon. Till sist anlände föräldrarna till polisstationen, aftonklädda. De visade ingen tillgivenhet för flickan utan hotade med att sätta henne i en internatskola med högre murar, om hon försökte rymma igen. Flickan tittade på polismännen som om hon ville säga: ”Vad var det jag sade?”
En pojke som rymt hemifrån sade att han helt enkelt inte hade samma syn på livet som föräldrarna. Han sade: ”Jag vet bättre än mina föräldrar om vad som är viktigt eller av värde. De viftar med flaggor och talar om att gå ut i krig och döda andra människor, men jag vet att det är orätt. De inser inte att jag har rätt i den här saken. Jag har ingenting att göra med dem längre. Jag har gett mig i väg för att söka människor som tycker som jag.”
Barn som rymmer säger för det mesta att de inte hatar sina föräldrar. Kanske säger de att de känner sig väldigt ledsna för att de sårar föräldrarna, men de vill helt enkelt inte leva det slags liv de lämnat bakom sig. Blir livet lättare för dem när de rymmer hemifrån?
Finner rymlingarna lyckan?
I stället för att hamna i en miljö där alla visar varandra kärlek stöter ungdomarna för det mesta på våld, tjuveri, bedrägeri, ensamhet och sjukdom. I områden såsom East Village i New York finns det människor som själviskt utnyttjar ungdomarna. En del av dem har kommit dit från andra stadsdelar i det syftet. Det finns andra ungdomar som låtsas vara vänner till rymlingarna och som gör dem till narkomaner om de inte redan är det. Det är inga riktiga vänner.
En arton års yngling, som blev narkotikaslav, skrev: ”Jag har använt alla sorters narkotika, från hasch, marijuana och LSD till starkare preparat. Det är en hemsk situation. ... Du ödelägger ditt liv och låter människor göra sig pengar på dig. De utnyttjar dig bara. ... Dessa så kallade vänner kan erbjuda dig preparaten fritt, sedan får de dig att betala för dem. Sedan säljer de starkare preparat till dig billigt, och så höjer de priset när de har dig på kroken. Kom ihåg att den person eller vän som har marijuana, han har också heroin att erbjuda dig, och varför det? För att själv göra sig pengar på samma gång som han fördärvar dig.”
Barnen som rymmer hemifrån finner inte den kärlek i städernas slumkvarter som de inbillade sig att de skulle finna där. Det är platser där man visar hårdhet och vrånghet. Den flicka på arton år, som omnämndes tidigare, lämnade sitt hem i en trettiorumsvilla för att bo i East Village i New York. En morgon återfanns hon liggande naken i en smutsig källare med krossat huvud.
En flicka på tretton år som rymt hemifrån strosade på gatorna i East Village, när hon blev upphunnen av två unga män. De tog henne med till ett rum på sjätte våningen i ett smutsigt hyreshus. När de väl fått in henne i rummet, klädde de av henne och våldtog henne. I ett desperat försök att komma undan nidingarna hoppade hon ut genom badrumsfönstret och slog ihjäl sig.
För att få någonstans att sova kan en flicka vara tvungen att betala med sexuellt umgänge. En pojke måste kanske tillfredsställa en homosexuell. Många finner ingen plats där de kan övernatta utan måste sova på gatan. Situationen hemma kan ha varit svår, men vem vill påstå att dessa unga människor fått det lättare sedan de gett sig av hemifrån?
Ånger och grämelse
En sjuttonårig blondin rymde från sitt hem i de centrala delarna av Förenta staterna och kom till East Village i New York. Hon sade: ”Om jag hade vetat då det jag vet nu hade jag aldrig rymt hemifrån. Här är ruskigt.” En annan flicka på nitton år kallade East Village ”ett fruktansvärt ställe”. Hon sade: ”Antingen blir man våldtagen eller prostituerad eller narkotikaslav.”
Ångern över att ha rymt hemifrån drev efter två år en flicka att till sist återvända, och hon fann då sin mor på sinnessjukhus. Flickan sade: ”Hon fick ett nervöst sammanbrott omkring ett år efter det jag gett mig i väg, och hon kommer aldrig att kunna lämna sjukhuset där hon är. Hon känner varken igen mig eller någon annan av familjen. Nu kommer jag aldrig att få tala om för henne att jag tycker om henne och att jag är ledsen för vad jag gjorde. Min far har blivit tjugo år äldre, och han är aldrig nykter. Jag har ingenting nu. ... Jag har förstört hela mitt liv, och jag är bara tjugo år.”
Är du en som har rymt hemifrån och ångrar det, såsom de flesta rymlingar gör? Finns det stunder då du önskar att du vore hemma igen? Dina föräldrar delar utan tvivel denna önskan med dig. Varför inte ta kontakt med dem genom att skriva eller ringa eller genom en släkting? Du har också möjlighet att vända dig till socialbyrån. Där är man glad om man får hjälpa dig, eftersom man tror att försoning är möjlig, om bara unga människor och deras föräldrar är villiga att tala igenom problemen och att göra ansträngningar för att förbättra situationen.
Kanhända tycker du att det inte var så trevligt hemma, men om du återvänder behöver du ju inte göra det med den inställningen att allt blir likadant nu. Det finns verkligen någonting du kan göra: Försök förbättra situationen. Som vi skall se, finns det mycket du kan göra. Och det är väl värt ansträngningen.
Föräldrarna måste göra sitt
Men om du är far eller mor till ett barn som rymt hemifrån, vad gör du då? Det första att tänka på är: Vad kan du göra för att förbättra situationen hemma, så att ditt barn får lust att återvända? Begrunda frågan med allvar och gör de nödvändiga förändringarna i ditt liv, om du verkligen vill att din son eller dotter skall komma hem igen. När du omsider kommer i kontakt med ditt barn, har du något att erbjuda: förändringar till det bättre.
Ditt barn har kanske inte alls rymt. Men om du känner på dig att det borde ske vissa förändringar i ert familjeliv, är det hög tid nu att göra något åt saken.
Vad skall man ta sig till för att få till stånd en förbättring hemma? Ja, i många av de fall då ungdomarna rymt hemifrån har det visat sig att föräldrarna inte tog sig tid med barnets person; de lyssnade inte till de problem barnet hade. Har det varit så hemma hos er också?
En biträdande polischef i Mexico gjorde den här kommentaren angående barn som rymmer: ”Föräldrarna borde se efter barnen bättre och bry sig om dem mera och inte tro att de uppfyllt alla förpliktelser mot barnen bara därför att de ger dem mat och kläder och betalar deras skolgång.”
Det är mödan värt att undersöka huruvida du har varit så upptagen med affärsangelägenheter eller personliga intressen att du gett mycket litet av din tid och av dig själv åt barnen. Om du finner att det är så, skulle det då inte vara förståndigt att pruta av på detta som har fyllt hela din tillvaro och i stället få tid att lära känna dina barn och vara deras ledsagare och rådgivare?
Har du verkligen villigt lyssnat till de problem barnen haft? En del föräldrar försöker dra sig undan och avfärdar barnen med att säga: ”En annan gång.” Vi har exemplet med pojken som ville tala med sin far och fadern sade: ”Efter middagen skall jag tala med dig.” Efter middagen sköt han fram samtalet till ett annat tillfälle, och så fortsatte det. Han ville i själva verket inte lyssna till vad det var som bekymrade sonen. Hade han sedan något skäl att bli förvånad när sonen rymde? Kontakten med barnen är oumbärlig.
Om du är far och skall tala med din son, behöver du inte låtsas att ni två är likställda. Det är ni inte. Ni är far och son. Det är ett förhållande där sonen väntar att du skall visa myndighet. En yngling sade: ”Jag har så många vänner jag behöver. Jag önskar mig inte en vän till; jag önskar mig en far.”
Dina moraliska normer och principer är också någonting du kan granska. Genom att säga en sak men sedan göra en annan kommer du inte att dra dina barn till dig. Skrymteri verkar frånstötande på rättframma ungdomar. Kommer du inte att bli mer respekterad av dina barn, om du i din vandel visar samma goda moraliska uppförande som du förväntar av dem? Men inte ens detta är tillräckligt. Du behöver undervisa dina barn om vad det innebär att leva upp till goda moraliska normer och varför det är till deras bästa att leva enligt dem. Alltför många föräldrar underlåter att ge denna undervisning.
Har du tänkt på att undervisa dina barn om bibelns moralnormer? Visste du att de steg, som myndigheterna finner vara de mest effektiva när de har att göra med barn som rymt, rekommenderades i bibeln för länge sedan? Den uppmanar till exempel föräldrarna att tala med barnen regelbundet. (5 Mos. 6:6, 7; Ords. 6:20—22) Den betonar också den myndighet fadern har i förhållande till sina barn. (Ef. 6:4; Hebr. 12:7) Den förser oss med den vägledning i moraliska frågor som både föräldrar och unga människor behöver. Genom att tillämpa dess råd och principer har många föräldrar funnit det möjligt att hålla samman familjen på ett sätt som aldrig tidigare varit genomförbart. Varför inte pröva detta i ditt liv och finna att det är riktigt?
Vad barnen kan göra
Om du är en ung pojke eller flicka, som är besviken på förhållandena hemma och önskar en förändring i tillvaron och därför överväger att rymma hemifrån, fråga dig själv: ”Vad kan jag göra för att förbättra situationen hemma?” Du kan bidra med något som blir till hjälp. Du kan till exempel tala om för dina föräldrar vad du bär på. Kanhända får du gensvar. Det är åtminstone värt ett försök. Och när du talar med dem, så kom ihåg att det kan föreligga en språkolikhet. Försök att använda ord och uttryck som de är vana vid och förstår och inte sådana som har en speciell innebörd för ungdomar. Försök också att samarbeta. Om det tycks som om dina mål och medel är oförenliga med dina föräldrars, måste du vara villig att kompromissa för att det skall bli några framsteg.
Det kan verka enklare att ge sig i väg från alltsammans än att försöka göra hemförhållandena lättare. Men hur det än är, kan du inte i fortsättningen fly från varje svår situation som kan uppstå i ditt liv! Det kommer att uppstå omständigheter för varenda människa som hon inte kan blunda för utan måste arbeta på att komma till rätta med. Om du exempelvis skulle gifta dig och få familj, får du också ansvar. Kommer du att ge upp och ge dig i väg, om problem uppstår? Det vore varken rätt eller kärleksfullt, eller hur? En gång måste du lära dig att ro i land svårigheterna. Varför inte börja nu? Du kommer därigenom att förbereda dig för att möta livet sådant det verkligen är.
Sedan kan man också se det här problemet ur juridisk synvinkel. Enligt lagen har föräldrarna ansvaret för dig tills du blir myndig eller fram till dess de ger dig tillåtelse att flytta hemifrån. De har ansvar gentemot dig, men i gengäld har du en förpliktelse mot dem — att visa dem respekt. Du är skyldig dem denna respekt. Detta är inte bara människors lag utan också Guds lag. — Kol. 3:20; Ef. 6:1—3.
Att du är lydig mot föräldrarna är i grund och botten till gagn för dig. Det har varit det hittills. Tänk på allt dina föräldrar har gjort för dig sedan du föddes. Tänk också på dem som rymt hemifrån och den ånger de ofta säger att de känner. När du blir tillräckligt gammal, kommer du kanske att besluta dig för att flytta hemifrån, det är sant. Men varför inte vänta tills du har åldern inne? Och när du beslutar dig för att flytta, smit då inte bara i väg. Tala om vad du har för planer. Visar du samarbetsvilja, kommer dina föräldrar säkert att samarbeta med dig.
En av orsakerna till att du tycker livet är så komplicerat är att hela denna tingens ordning är ond. Bibeln uppenbarar detta klart och tydligt, och det stämmer med vad vi får uppleva. En annan grundorsak är att man i allmänhet har underlåtit att lära sig Skaparens principer, såsom de framställs i bibeln, och inte kunnat tillämpa dem på vardagens problem.
Vare sig du bor hemma eller är din egen förblir dessa förhållanden desamma. Du kan inte fly från dem. Men du kan ta itu med svårigheterna genom att du får undervisning om vad bibeln lär. Jehovas vittnen är glada om de får bistå dig med personlig hjälp utan att det kostar något. Från bibeln får du lära dig den verkliga orsaken till att vi finns till och vad det är som kan ge riktig tillfredsställelse. Du får lära dig vilket underbart uppsåt Skaparen har med människosläktet och hur detta uppsåt kommer att bli verklighet i denna generations tid. Tusentals andra har ställts inför samma slags problem som du och har på detta sätt funnit lösningen. Vi uppmanar dig att följa deras exempel.