Bröstet eller flaskan — vad är bäst för den nyfödde?
I MÅNGA länder ställs blivande mödrar inför frågan: Hur skall jag föda upp mitt barn — med bröstet eller med flaska?
För några generationer sedan uppstod denna fråga sällan eller aldrig. Så gott som alla mödrar ammade sina barn. Det fanns inte något riktigt säkert alternativ. Om en mor av någon anledning inte kunde ge sitt barn bröstet, skaffade man en annan kvinna, en amma, som kunde göra det. I vissa delar av världen använder man fortfarande ammor.
Den moderna utvecklingen inom spädbarnsuppfödningen
I länder som Förenta staterna har emellertid en snabb förändring ägt rum när det gäller spädbarnsuppfödning. Att ge barnen ett färdigt mjölkpreparat på flaska har blivit den mest populära metoden.
Vid sekelskiftet ammade nära 100 procent av alla nyblivna mödrar i Förenta staterna sina barn. År 1946 hade emellertid antalet ammande mödrar sjunkit till 38 procent, år 1956 hade antalet minskat till 21 procent och år 1966, det sista år för vilket det finns tillförlitliga statistiska uppgifter, hade antalet ammande mödrar sjunkit till endast 18 procent! På vissa platser matar nästan alla mödrar sina barn med flaska.
Enligt Saturday Review of the Sciences för maj 1973 har det också i ”världens fattiga länder” skett ”en drastisk nedgång i fråga om bröstuppfödning på senare år”. I ett sådant land har man uppskattat att det skulle behövas mjölk från 32.000 kor för att kompensera enbart den kvantitet mjölk som mödrarna inte längre ger sina barn genom amning.
Denna revolution inom spädbarnsuppfödningen har ägt rum i senare tid, och många nu levande personer minns hur det var förr. Beträffande detta skrev Psychology Today för juni 1968: ”För bara 25 år sedan var det på landsbygden i Mississippi brukligt att amma i kyrkan. För 80 år sedan var det i Indiana helt naturligt att kvinnor ur överklassen tog med sina spädbarn på kvällsbjudningar och vid behov ammade dem.”
Men i dag växer många människor upp utan att någonsin se en mor amma sitt barn. Även om en nybliven mor är intresserad av att amma sitt barn, kan hon vara okunnig om hur hon skall bära sig åt.
Varför denna förändring?
En viktig orsak till denna förändring i fråga om spädbarnsuppfödning är inställningen på sjukhusen i dag. Doktor Jean Mayer, professor i näringslära vid Harvarduniversitetet, anmärker: ”På sjukhus med huvudsakligen manliga läkare avråder man öppet mödrarna från att amma. Om inte den nyblivna modern tydligt tillkännager sin önskan att amma sitt barn, ger man henne en injektion med östrogen, innan hon ens vaknar upp ur narkosen, för att hon skall ’sina’.”
Att man inom läkarkåren föredrar flaskuppfödning beror huvudsakligen på att det på det sättet blir bekvämare att sköta mor och barn. ”Vissa förlossningsläkare förordar ivrigt flaskuppfödning, därför att ammande mödrar tar för mycket av deras tid med efterbesök”, meddelar Newsweek för 12 januari 1970. En annan sak som bidragit till att man rekommenderar flaskuppfödning är att de industriellt framställda barnmatsprodukterna har förbättrats. Man har lyckats framställa välsmakande och lättsmälta blandningar av mjölk, vatten och olika sockerarter, vilka påstås vara en fullgod ersättning för modersmjölken.
Eftersom flaskuppfödningen är ”modern” och antas vara ”vetenskaplig”, tycks en del mödrar betrakta den som en statussymbol och bröstuppfödningen som något omodernt. Doktor David E. Smith, som är föreståndare för en klinik i San Francisco, anmärker: ”Det är nästan omöjligt att övertala en färgad eller mexikansk-amerikansk mor att amma sitt barn, eftersom hon betraktar det som något som tillhör de lägre klasserna — det är något som deras fattiga släktingar gör.”
Det är sant att flaskuppfödning bättre passar den moderna livsstilen i en storstad. En mor som ammar sitt barn måste ju vara tillgänglig nästan dygnet runt för att ge sitt barn mat. Ett flaskbarn, å andra sidan, kan matas av någon annan, medan modern ägnar sig åt förvärvsarbete eller går ut en kväll med sina vänner.
Är flaskuppfödningen bättre?
Flaskuppfödningens nuvarande popularitet skulle kunna tyda på att den är bättre än eller åtminstone lika bra som bröstuppfödning. Men förhåller det sig så? Vilken föda är bäst för spädbarnet?
En konferens, som hölls i Vita huset angående föda, näring och hälsa, kom nyligen till följande slutsats: ”Bröstmjölk är den fulländade födan för spädbarnets näringsbehov och utveckling. Amning är det naturligaste sättet att uppföda spädbarn.” Current Therapy 1970, en aktad medicinsk publikation, säger likaledes: ”Det har på goda grunder konstaterats att bröstuppfödning är den idealiska formen för spädbarnsuppfödning under de första månaderna i livet. Läkarna borde uppmuntra detta bruk.” The Encyclopædia Britannica instämmer i detta påstående och säger: ”Den idealiska födan för det späda barnet är bröstmjölk. Den innehåller alla näringsämnen i den sammansättning och de proportioner som är nödvändiga för att barnet skall växa och utvecklas.”
Modersmjölken är ju speciellt avsedd för det nyfödda barnet. Sålunda skrev dr I. Newton Kugelmass följande i Current Therapy 1967: ”Bröstmjölk är den idealiska födan för spädbarnet och komjölk är det för kalven. Det finns ingenting som kan ersätta bröstmjölken.” Den kände professor emeritus vid Mayokliniken, dr Walter Alvarez, förklarar: ”Komjölken är inte lämpad för spädbarnets matsmältningsorgan och måste därför spädas ut och tillsättas vissa näringsämnen.”
Ja, bröstmjölken är överlägsen varje annan form av föda för spädbarn, och få om ens några läkare är av annan åsikt. Men är bröstuppfödningens överlägsenhet över flaskuppfödningen verkligen så stor att den bör uppmuntras?
Olika åsikter
Vissa läkare tycks inte vara av denna åsikt. De anser tydligen att flaskuppfödningen under de gångna trettio åren har förbättrats till den grad att den är lika nyttig för spädbarnet som bröstuppfödning. Barnläkaren William E. Homan hävdar att om man följer anvisningarna, är ”flaskbarn varken friskare eller sjukare, fysiskt och emotionellt, än en motsvarande grupp bröstbarn”. Är detta sant?
Åsikterna härvidlag går vitt isär. Doktor David Reuben hävdar: ”Det är svårt att se någon skillnad rent fysiskt mellan en tjugoettårig fotbollsspelare som uppfötts på komjölk och en som ammats av sin mor.” Men hur förhåller det sig med barnets hälsa, innan det når mogen ålder?
Detta kan vara en helt annan sak. Tidskriften Medical Tribune för den 16 augusti 1972 riktar nämligen uppmärksamheten på ”den upprepade iakttagelsen att dödligheten bland bröstbarn är klart lägre än dödligheten bland barn som fötts upp på konstgjord väg”. Det är därför värt att lägga märke till att dr Paul Gyorgy, en av världens främsta auktoriteter när det gäller spädbarnsuppfödning, nyligen kallade vurmen för flaskuppfödning ”kriminell”.
Doktor John S. Miller, som är överläkare vid avdelningen för obstetrik och gynekologi vid French Hospital i San Francisco, gav nyligen uttryck för en liknande åsikt, då han sade: ”Jag kan inte säga om bröstuppfödning någonsin kommer att återta sin plats som den mest populära metoden för spädbarnsuppfödning i Förenta staterna. Men jag vet att vi börjar förstå vilket skrämmande högt pris vi får betala för att vi låter mejerierna och barnmatsindustrierna bestämma hur vi skall handla i detta avseende.”
Vad menar denne förlossningsläkare? Vilka faror kan barnet utsättas för vid flaskuppfödning, som skulle undvikas vid bröstuppfödning?
Modersmjölken har den rätta sammansättningen
Som redan framhållits är modersmjölk den idealiska födan för spädbarn; komjölk är det inte. Så är till exempel det slag av protein de båda mjölksorterna innehåller olika. Modersmjölken upptas lätt av kroppen, och barnet tillgodogör sig den nära nog fullständigt. Proteinet i komjölk bildar däremot stora, fasta, hårdsmälta klumpar. Komjölken späds därför ut och tillsätts vissa näringsämnen i syfte att göra den så lik modersmjölken som möjligt.
Modersmjölken innehåller inte samma slags fettsyror som komjölk. En del läkare anser att de fettsyror som finns i komjölk inte är så lämpliga för spädbarn, eftersom de kan ha en ogynnsam inverkan på kolesterolhalten i blodet. Detta kan sannolikt senare i livet bidraga till förhårdnande av artärerna, vilket är en av de viktigaste orsakerna till slaganfall och hjärtsjukdomar.
Modersmjölken innehåller också mycket mindre mineraler än komjölk. Komjölken innehåller till exempel fyra till fem gånger så mycket natrium som modersmjölk. Doktor Jean Mayer vid Harvarduniversitetet anmärker att detta är ”ett faktum som en del vetenskapsmän anser mycket betydelsefullt. En saltrik diet i uppväxtstadiet har visat sig ha ett visst samband med onormalt högt blodtryck hos experimentdjur.” Doktor Mayer tillägger: ”Om detta gäller också för människan, är det möjligt att det faktum att man utsätter spädbarnen för en högre koncentration av natrium i mjölk (och andra barnmatsprodukter) kan bidraga till den nuvarande höga förekomsten av för högt blodtryck, vilket drabbar 20 millioner amerikaner.”
Allteftersom forskningen skrider framåt, blir det allt klarare att modersmjölken har exakt den rätta sammansättningen för spädbarn, och den har uppenbarligen fått den sammansättningen av en allvis Skapare. Det blir också allt tydligare att ersättningsmedel kan vålla skada.
Modersmjölken ett skydd
Man har lagt märke till att modersmjölken är ett verkligt skydd mot sjukdomar hos spädbarn. Statistiska uppgifter tycks stödja denna iakttagelse. Doktor Marvis Gunther skriver i sin nyligen utkomna bok Infant Feeding: ”Så gott som alla undersökningar som gjorts rörande sambandet mellan infektioner och uppfödningsmetod har visat att flaskbarn är mer utsatta för sjukdomar.”
I förbindelse med detta kom den förut nämnda Vitahuskonferensen rörande föda, näring och hälsa till slutsatsen att bröstmjölk ”innebär ett skydd mot infektioner”, särskilt mot tarmsjukdomar och sjukdomar i luftvägarna. Råmjölken eller kolostrum, den gulaktiga, tunna vätska som utsöndras under de första dygnen efter förlossningen, är särskilt nödvändig, när det gäller att skydda spädbarnet mot sjukdomar.
Undersökningar har också avslöjat att bröstbarn är mindre benägna att utveckla allergier. Doktor E. Robbins Kimball, som är barnläkare i Evanston i Illinois, grundar sina resultat på en undersökning av 1.377 spädbarn och säger: ”Det förefaller som om införandet av icke artegen mjölk gör spädbarnet känsligare för allergier ... både för tillfället och för framtiden.” Den berömde dr Walter Alvarez yttrade: ”Varje gång jag träffar en vuxen, som säger att han inte kan smaka mjölk utan att få nässelfeber eller svåra matsmältningsbesvär, brukar jag fråga och får då veta att hans mor vägrade att amma honom och i stället gav honom flaskmat redan från början.”
Ett synnerligen tragiskt faktum är att årligen 10.000 till 20.000 spädbarn enbart i Förenta staterna plötsligt dör. Orsaken till dessa plötsliga dödsfall är okänd. Men enligt dr Marvis Gunther är ”risken större för flaskbarn”. Man har väckt tanken att orsaken kunde vara en virusinfektion eller en våldsam allergisk reaktion mot komjölk. Detta kan vara något för blivande föräldrar att begrunda, när de bestämmer hur de skall föda upp sitt barn.
Fördelar för modern
Är bröstuppfödning också ett skydd för modern? Det kan den vara på flera sätt. Först och främst är den tydligen ett skydd mot bröstcancer. I en undersökning beträffande förekomsten av cancer hos bantunegrer i Sydafrika skriver dr Charles Marks: ”Förekomsten av bröstcancer är ytterst låg bland de primitiva bantufolken, om man jämför med européerna i Afrika, och detta kan sättas i samband med en synnerligen lång digivningsperiod, eftersom bantukvinnorna ammar sina barn i två år eller mer.”
Av betydelse är också det som Amerikanska cancersällskapet säger i sin publikation ”101 frågor om cancer”: ”Mödrar som ammar företer färre fall av bröstcancer.”
En annan fördel med amningen är att den kan göra att modern blöder mindre efter förlossningen. Detta beror på att själva sugningen, när barnet läggs till bröstet strax efter förlossningen, verkar sammandragande på moderns livmoder. Detta är ett faktum som föräldrar som har respekt för Guds lag angående blodet kan vilja ägna uppmärksamhet, speciellt som vissa läkare gärna ger blodtransfusion, om modern förlorat en större mängd blod.
Ytterligare en fördel med bröstuppfödningen är att den har en tendens att göra att äggavlossning och menstruation uppskjuts omkring sju till femton månader. På så sätt blir det ett naturligt mellanrum mellan barnen, och den ammande modern kan ta vård om sitt barn, innan hon väntar nästa.
Det finns ytterligare en tänkbar fördel. Under amningen producerar moderns hjärnbihang hormonet prolaktin, vilket kan göra att den ammande modern får starkare ”moderskänslor” gentemot barnet, enligt vad experiment med djur visar.
Den bästa metoden
Det är givet att det sätt på vilket människans Skapare avsåg att mödrar skulle mata sina barn är den bästa metoden. Bröstuppfödning är verkligen det bästa för barnet, och modern har också gagn av den.
Men samtidigt har förbättrade mjölkprodukter varit till stor nytta. När dödsfall, sjukdom eller annan oförmåga hos modern har gjort det omöjligt eller svårt för henne att amma, har man utnyttjat flaskuppfödning av barnet. Men denna ersättningsmetod är obestridligen inte den bästa metoden. För att motverka den nuvarande tendensen ger man i Schweiz mödrar som ammar i tio veckor en penningbelöning.
Hur föräldrar väljer att uppföda sina spädbarn är en personlig angelägenhet, men att de är insatta i detta ämne kan göra det lättare för dem att göra ett gott val.