Många väljer skilsmässa — varför?
PÅ SENARE år har en egendomlig sjukdom med förbluffande hastighet spridit sig i många länder. Nyhetskällor kallar den ”skilsmässoepidemi” eller ”skilsmässofeber”.
Enligt siffror för Förenta staterna, som offentliggjorts av Nationella centralen för hälsostatistik, ökade antalet giftermål med 26 procent mellan 1965 och 1973. Men skilsmässorna ökade från 470.000 år 1965 till 913.000 år 1973, en ökning med 90 procent. Förra året hade siffran stigit till 970.000 skilsmässor. Man förutsade att antalet skilsmässor i Förenta staterna skulle komma att överstiga en million per år vid slutet av år 1975. Det blir nära en skilsmässa för vartannat nytt äktenskap.
Denna ”skilsmässoepidemi” är inte alls begränsad till Förenta staterna. I Oregon Journal framhölls det i slutet av 1973 att antalet skilsmässor i Egypten, enligt av regeringen publicerade siffror, under 1970 var dubbelt så stort som antalet giftermål. Enligt ett AP-meddelande anger officiella siffror från Sovjet att ”ett av fyra par tar ut skilsmässa, men det anses att frekvensen i själva verket är ett av tre”. I många andra länder, till exempel Italien, Portugal och Sverige, har man fått nya lagar, som gör det lättare att få skilsmässa.
Skilsmässa nu möjlig i Portugal
Den 27 maj 1975 antog Portugal en ny skilsmässolag. För första gången på nära trettiofem år kan personer som blivit vigda av romersk-katolska kyrkan få skilsmässa i Portugal.
År 1940 ingick den portugisiska regeringen och Vatikanen ett konkordat, varvid regeringen samtyckte till att med lagarna införliva en klausul, som skulle förbjuda skilsmässa för alla som blivit vigda av katolska kyrkan. Resultatet blev artikel 1790 i civillagen, som förklarade det omöjligt ”att genom skilsmässa upplösa katolska äktenskap, som ingåtts sedan den 1 augusti 1940”.
Denna lag hindrade individer, som blivit vigda av katolska kyrkan, från att få skilsmässa till och med när deras äkta hälft begick äktenskapsbrott eller inledde sexuellt samliv med andra personer. Men i stället för att hålla samman de äkta paren drev artikel 1790 tusentals portugisiska gifta personer till att börja leva i samvetsäktenskap med andra personer än dem de var gifta med. Det är uppenbart att dessa föreningar fick icke önskvärda följder. Barn som föddes i samvetsäktenskap betraktades till exempel som utomäktenskapliga.
Den nya skilsmässolagen, nr 261/75, upphäver artikel 1790 i civillagen, som ovan nämnts. Följaktligen ”kan katolska äktenskap hädanefter upplösas av de civila domstolarna på samma villkor och samma grundval som ett äktenskap genom borgerlig vigsel kan upplösas”.
Några orsaker till skilsmässa
En viktig orsak till att så många äktenskapskontrahenter uppsöker skilsmässodomstolarna är den lätthet med vilken ett äktenskap kan upplösas. I vissa delar av Förenta staterna är det nu så att om ett äkta par vidhåller att deras meningsskiljaktigheter är ”oförsonliga”, kan deras äktenskap snabbt upplösas. Sedan Kalifornien införde en sådan lag har skilsmässofrekvensen där ökat med 25 procent. I Storbritannien har liberaliseringen av skilsmässolagarna lett till att antalet skilsmässor ökat till mer än det dubbla på bara två och ett halvt år.
Portugals nya lag är en mycket liberal förordning, som medger skilsmässa inte enbart på grund av äktenskapsbrott, utan också på den grundvalen att båda parterna samtycker till skilsmässa. Artikel 1778 i Portugals civillag förklarar nu att varje faktisk separation, som har varat mer än fem år i följd, utgör grund för skilsmässa. Artikel 1793 är också intressant. Den tillåter att en lagenlig separation förvandlas till skilsmässa genom en enkel skriftlig anhållan som inges till domstolen.
Och har du lagt märke till hur lätt det är på många platser att ingå äktenskap? Till följd av detta har tusentals ungdomar störtat sig in i äktenskapet endast för att bli desillusionerade, när de måste axla ansvar som de inte var mogna för. Många flyr från alltsammans via skilsmässodomstolarna.
På senare år har en förändrad inställning till moralen i många fall varit en annan faktor som lett till skilsmässa. Förr i tiden betraktade de flesta människor utomäktenskapligt sexuellt umgänge som ett brott mot Guds lag. Men i våra dagar blir det allt fler som inte har några som helst samvetskval för att begå äktenskapsbrott.
Andra ofta anförda skilsmässoorsaker är bristande sexuell tillfredsställelse, otillfredsställda känslomässiga behov, ständiga gräl, problem med svärföräldrar och andra släktingar och fysisk misshandel. Ibland kan skilsmässan också ha att göra med orsaken till att personen i fråga gift sig. Skribenten Sydney J. Harris framhåller:
”Fler unga människor gifter sig av negativa orsaker än av positiva — och negativa orsaker är ur stånd att hålla ihop något som helst förhållande. ... Det är till exempel fler par som gifter sig ’på grund av’ än ’för att’. De gifter sig på grund av ensamhet, fruktan, desperation, ett dystert hemliv, en känsla av otrygghet. De är på flykt undan något snarare än till något. Många försöker fly från sin egen känsla av isolering eller främlingskap.”
Funderar du på att gifta dig snart? Har du analyserat dina orsaker till att ta detta steg, och är du säker på att du är rustad för att axla det ansvar som följer med äktenskap och föräldraskap?
Innan du bestämmer dig för att gifta dig är det förståndigt att allvarligt resonera igenom saken med din blivande äktenskapspartner och söka vägledning från personer som har haft lång erfarenhet av ett lyckligt äktenskap. Skriften uppmanar till att i förväg tänka igenom saker och ting: ”Den flitiges omtanke medför idel vinst, men allt hastande idel brist.” — Ords. 21:5, Åkesons övers.
Men ofta har skilsmässorna en orsak som kanske inte är så lätt att finna på en gång. Hur så?
Inget tankeutbyte
En skollärares hustru förklarar varför ett tomrum uppstod i hennes liv:
”[Min äkta mans] värld börjar och slutar i läroverket, och jag är intresserad av hans arbete och vill höra allt om det, men kort efter det att vår andra dotter föddes upptäckte jag att jag behövde andra vuxna att tala med. ... Ja, när vi har intimt umgänge, känner jag mig visserligen mycket nära [min man], men resten av tiden tycker jag att hans tankar är i en lärobok eller ett klassrum och att jag bara är en levande dekoration i huset.”
Detta var ett grundläggande problem — brist på tankeutbyte. Det fanns överst på två listor över sådant som vållar äktenskapliga problem. När tankeutbytet bryter samman, uppstår även andra problem, till exempel om man skall ha barn och hur de skall uppfostras. Och enligt en undersökning, som gjorts av tidskriften McCall’s, var orsaken till den förvirring som rådde, när det gällde familjens ekonomi, en störande brist på tankeutbyte de äkta makarna emellan, när det blev tal om pengar. Principen i Ordspråksboken 15:22 är verkligen sann när det gäller äktenskapet: ”Där rådplägning fattas varda planerna om intet.”
Att tala med sin äkta hälft inbegriper mer än att bara tala om angelägenheter som gäller hushållet. Tänk på hur det var när du sällskapade med din blivande äktenskapspartner. Var det inte så att du och din fästman eller fästmö gång på gång försäkrade varandra om hur mycket ni älskade, uppskattade och behövde varandra? Hur meningsfyllda var inte då dessa ”ömma ord”!
Men vad händer efter giftermålet? I många fall upphör helt och hållet ömhetsbetygelserna makarna emellan. Detta kan få ödesdigra konsekvenser, vilket framhölls i en artikel i New York Sunday News: ”Det är ett vanligt banalt yttrande att den otrogne äkta mannen helt enkelt är överdrivet intresserad av sex. Men det är inte sant. Att kärleken och tillgivenheten svalnar i hemmet är en långt vanligare orsak till att äkta män blir otrogna än den renodlade åtrån är.” Samma sak kan sägas om kvinnor, vilkas äkta män inte visar dem någon ömhet och tillgivenhet.
Men det kan dock vara så att problemen i ett äktenskap har en ännu mer djupgående orsak. Vilken då?
”Alla vill ha mer”
Har du lagt märke till den ökande tonvikten på jaget, som genomsyrar människors nutida tänkesätt? ”Äktenskapen dukar under”, påpekar Erica Abeel i tidskriften New York, ”därför att man inte nöjer sig med mindre än ett fullkomligt förhållande. Ingen vill foga sig eller anpassa sig — alla vill ha mer. Begäret efter ’mer’ kommer i stor utsträckning från psykoterapin. ... Men för ett äktenskap betyder ’mer’ olyckligtvis ofta mer åt mig snarare än mer åt oss. Och en hustru kan ha ett mycket annorlunda begrepp om ’mer’ än hennes äkta man har.” Joseph Epstein, som skrivit boken Divorced in America (Skilsmässa i Amerika), som utkom 1974, uttrycker en liknande tanke:
”Terapi är den nya religionen, och terapi är jaget. ... Hur skall jag klara mig? Psykologins nya tidsålder uppmanar dig att ta hand om Nummer ett. All denna uppmärksamhet som ägnas jaget är mycket påfrestande i ett äktenskap.”
Den tonvikt som nu för tiden läggs på jaget lurar många intet ont anande gifta människor till att tro att de går miste om det primära i fråga om personlig tillfredsställelse. De blir ”uttråkade” på sitt ansvar på arbetsplatsen och i hemmet. Sedan uppstår kravet på mera tillfredsställelse under det sexuella umgänget, ”mera fullbordan” i allting. Och vad händer om dessa krav inte uppfylls?
Det anses vara modigt att uppsöka skilsmässodomstolen. ”För många människor”, förklarar en skribent i Atlantic, ”är skilsmässa ett slags filosofie doktorsgrad, ett stadium av tillväxt och självanalys och förändring, som innebär att man räcker lång näsa åt äktenskapet.”
Skulle skilsmässa vara ett ”stadium av tillväxt” för dig? Eller finns det kanhända ett bättre sätt att ta itu med dina äktenskapliga problem?