Watchtower ONLINE LIBRARY
Watchtower
ONLINE LIBRARY
Svenska
  • BIBELN
  • PUBLIKATIONER
  • MÖTEN
  • g77 22/1 s. 5-7
  • Hur du använder tiden på bästa sätt

Ingen video finns tillgänglig för valet.

Tyvärr kunde videon inte laddas.

  • Hur du använder tiden på bästa sätt
  • Vakna! – 1977
  • Underrubriker
  • Liknande material
  • Att lösa problemet tidspillan
  • Mål är tidsbesparande
  • Tidsgränser kan vara nyttiga
  • Tillgång till tid som ofta förbises
  • Hur kan jag nå mina mål?
    Vakna! – 2010
  • Ställ upp meningsfulla mål för dig
    Vakna! – 1975
  • Hur kan jag nå mina mål?
    Ungdomar frågar – svar som fungerar, band 1
  • Ungdomar — sträva efter att nå värdefulla mål
    Tjänsten för Guds rike – 1987
Mer
Vakna! – 1977
g77 22/1 s. 5-7

Hur du använder tiden på bästa sätt

FRÅN begynnelsen har människan indelat skeendet i tid. Fastän ingen människa exakt vet vad tid är, räknas den till det allra värdefullaste som människan känner till. Tid som har förgått kan man aldrig få tillbaka.

Var och en har samma mängd tid till sitt förfogande varje dag. Tiden är emellertid värdefull endast när den brukas till goda ändamål. Många människor låter värdefulla timmar och dagar gå och får ingenting eller endast litet gjort. Andra söker frenetiskt vara verksamma varje ögonblick — bara för att sluta som nervvrak.

Hur är det med dig? Har du funnit att tiden lätt rinner i väg? Är du i stånd att fullgöra nödvändiga göromål inom den tilldelade tiden? Kan du använda din tid bättre?

Att lösa problemet tidspillan

Om du skulle anteckna vad du gör timme för timme en vanlig dag, skulle du förmodligen bli förvånad över hur mycket tid som slösats bort. Många utropar: ”Jag vet helt enkelt inte vart tiden tar vägen.” Vad kan hjälpa människor att komma till rätta med problemet tidspillan? R. Alec Mackenzie, en framstående rådgivare åt företagsledare, svarar:

”Självdisciplin. Innan du kan bemästra tiden måste du först bemästra dig själv. Och belöningarna gör att det i högsta grad är mödan värt.”

Kan ditt problem vara att du förlorar tid bara på att komma i gång med något? Många slösar bort värdefulla minuter med att ligga och dra sig i sängen eller dröja kvar vid frukostbordet. När de sedan kommer till sitt arbete, uppehåller de sig kanske med arbetskamraterna eller tar itu med privata angelägenheter innan de börjar arbeta. Är det så du gör? Varför inte försöka med att gå upp en kvart tidigare varje dag, göra i ordning kläderna eller portföljen kvällen före eller ta itu med arbetsuppgifterna så snart du kommer till din arbetsplats? Den lilla ansträngningen kan få en mycket gynnsam inverkan på hela din dag.

Avbrott i form av telefonsamtal eller oväntade besökare kan lätt omintetgöra väl uppgjorda planer för en dags arbete. Händer detta dig regelbundet? Om det är så, tyck inte att det är oartigt att tala om för andra att du är upptagen. Om du talar om när du har mer tid för dem, blir de övertygade om att du vill tala med dem, och med tiden kommer dina bekanta att känna till vilka tider du inte har möjlighet att samtala med dem.

Trötthet är en stor tidstjuv. Vad kan du göra åt det? Allt du behöver göra är kanske att ändra rytmen, byta från tankearbete till kroppsarbete eller tvärtom. Kom ihåg att du har vissa energitoppar varje dag. Fastän dessa varierar från person till person, har många funnit att deras produktivaste timmar är under den senare delen av förmiddagen och tidigt på eftermiddagen. Vad gör du under dina energitoppar?

Att man lägger alltför stort eftertryck vid fritiden kan stjäla dyrbar tid från en. Men också de som är ambitiösa kan slösa med tiden. Hur då? Somliga försöker ta itu med allting omedelbart. I stället för att arbeta systematiskt och fullgöra en uppgift innan de fortsätter till nästa, så fladdrar de nervöst fram och tillbaka mellan uppgifter som inte har något samband med varandra. Detta resulterar i besvikelse och spänning, och det är inte mycket som blir utfört.

Vissa människor har för vana att ta på sig större ansvar än de rimligtvis kan avbörda sig. Tillhör du dem som klagar över att de ”helt enkelt inte kan säga nej”, när de ombeds att göra någonting? Så oförståndigt det är att göra så! Du kan sannerligen inte använda din tid på bästa sätt, om du oroar dig för en mängd arbete som du aldrig kommer att hinna med.

Var aldrig rädd för att låta andra ge dig en hjälpande hand. Husmödrar, till exempel, kan överlåta många mindre sysslor på sina barn. Till och med små barn kan lära sig att lägga undan sina kläder, ställa disken i diskhon, städa sina rum och gå ärenden. Du kommer också att finna att barnen är lyckligare när de sysselsätts, medan däremot långa perioder av sysslolöshet med säkerhet kommer att medföra besvikelser.

Mål är tidsbesparande

Har du lagt märke till alla de människor som slösar bort år av sitt liv med att ”hänga” på krogar eller i gathörn eller genom att bara makligt sysselsätta sig med något? Vad är det som saknas i dessa människors liv? Meningsfyllda mål. Att du vet vad du vill göra och planlägger i förväg för att nå de mål du ställer upp kommer att bli till hjälp för dig att använda din tid på bättre sätt.

Vad är dina mål i livet? Har du tänkt över det här noggrant? När du gör det, tänk då på bibelns förståndiga råd i Predikaren 5:9: ”Den som älskar penningar bliver icke mätt på penningar, och den som älskar rikedom har ingen vinning därav. Också detta är fåfänglighet.” I Ordspråksboken 16:16 läggs det större vikt vid andliga mål än vid materiella. Vi läser: ”Långt bättre är att förvärva vishet än guld; förstånd är mer värt att förvärvas än silver.” Om du skall använda din tid på allra bästa sätt, krävs det därför att du ”köper den lägliga tiden” för studium av bibeln, som är den enda källan till gudomlig vishet och kunskap. — Ef. 5:16.

Så snart du har bestämt vilka som är dina viktigaste mål, anteckna då de fortskridande steg som kommer att leda till vart och ett av dessa mål och inbegrip nästa steg som du tänker ta inom den närmaste tiden. Läs sedan igenom vad du skrivit. Kontrollera om det finns några steg som kan utelämnas. Genom att eliminera dem i förväg kommer du att kunna återvinna tid för sådant som verkligen behöver göras.

Använd samma metod för dina mer närliggande mål i arbetet eller i familjen. Låt oss till exempel anta att du önskar måla huset invändigt. Som helhet kan det tyckas vara ett alltför stort arbete att ta itu med. Men om du delar upp det i fortskridande steg, låt oss säga genom att ta ett rum i taget, så kommer det att verka mycket lättare att genomföra. Och varje fullbordat steg tjänar som en sporre som driver på för att få arbetet slutfört.

Det är uppenbart att vissa av dina mål är viktigare än andra. Se till att du först arbetar med det som har större betydelse; ta i beaktande det råd som ges i publikationen How to Organize Your Time (Hur man organiserar sin tid): ”Du kan bara göra en sak i taget. Om du försöker göra denna ena sak och samtidigt oroar dig för de andra arbetsuppgifterna ... kommer du att hålla på längre med det arbete du gör och råka i en ännu besvärligare situation.”

Tidsgränser kan vara nyttiga

Professor C. Northcote Parkinson påpekade: ”Arbete sväller ut så att den tid man har tillgänglig går åt för dess slutförande.” Du har förmodligen märkt att om du har en hel dag på dig för att göra någonting, så är det troligt att du kommer att använda hela dagen till det, medan du däremot kunde ha fullbordat samma arbetsuppgift på några timmar, om du haft press på dig. Många har funnit att bättre användning av tiden kräver att de sätter upp rimliga tidsgränser för sig själva. Joseph D. Cooper skriver i How to Get More Done in Less Time (Hur man kan få mera uträttat på kortare tid):

”Det finns fördelar med att utföra saker och ting under press. Man kommer i en pådrivande stämning som medger färre ovidkommande aktiviteter, färre avbrott. ... Man ökar tempot och blir mer beslutsam. Man smittar andra med sina egna metodiska ansträngningar. Man motverkar att de avbryter en eller på annat sätt rubbar ens egen framstegstakt.”

Somliga kanske befarar att de inte skulle kunna arbeta under trycket av en tidsgräns. Men att man sätter upp rimliga tidsgränser för varje steg i ett projekt kan i själva verket tjäna till att reducera tidspressen längre fram, genom att denna fördelas jämnt över hela arbetet. Den som gör detta uppfordrar sig själv att hålla sig inom den tillmätta tiden. Och vilken lättnad det blir att slippa konfronteras med en vanvettig spurt i sista minuten!

När du sätter upp tidsgränser, bör du dock undvika att vara sträng i överkant. Ändra dem om de visar sig ohållbara. Och försumma inte att avsätta litet tid för oförutsedda malörer och avbrott. R. Alec Mackenzie, som citerades tidigare, rekommenderar att man låter 20 procent av dagen vara oplanerad ”bara för att kunna gå i land med oförutsedda händelser”.

Kom också ihåg att det bästa sättet att använda tiden inte innebär att arbeta med någonting varje minut. Eric Johnston, som är rådgivare åt direktörer, skrev: ”Varje människa borde vid någon tidpunkt varje dag avsätta en smula tid till att göra absolut ingenting. Just det — ingenting.” Stunder av avkoppling är oumbärliga. De vederkvicker både kroppen och sinnet och sätter människor i stånd att återgå till arbetet med större intresse och beslutsamhet.

Tillgång till tid som ofta förbises

Människor som önskar använda sin tid på bästa sätt gör väl i att beakta tillgång till tid som ofta förbises. Tänk på detta: Många människor i den industrialiserade världen har ungefär fyrtio minuter från det de stiger upp tills de beger sig till arbetet; när de kommer hem från arbetet har de kanske ytterligare fyra eller fem timmar innan de går och lägger sig. Detta gör sammanlagt gott och väl tjugo timmar i veckan. Två dagars ledighet vid veckosluten ger ytterligare tre månaders fritid per år.

Mycket av den här tiden används naturligtvis till att klä sig, äta, sova och till verksamhet tillsammans med familjen. Men kunde inte en del av den omdisponeras till nödvändig läsning, klippning av gräsmattan eller till annat smått och gott som behöver uppmärksammas?

Vad som också lätt förbises är den tid man tillbringar med att vänta. Varje dag väntar tusentals människor i köer eller i väntrum eller väntar på någon som skall komma till ett sammanträffande. I en artikel med rubriken ”Getting the Most Out of Odd Moments” (Hur man får ut det mesta av småstunder) säger författarinnan:

”Ingen av oss skulle komma på tanken att kasta bort de småpengar som samlas i fickorna. Men nästan var och en av oss kastar faktiskt bort småstunder — fem minuter här, en kvart där — som samlas en vanlig dag. Jag beräknar att jag förmodligen kastade bort en hel arbetsdag i tandläkarmottagningen förra året med att planlöst ögna igenom gamla tidningar.”

Författarinnan till den tidigare nämnda artikeln blev en som tog vara på väntetid. Hon utnyttjade den till att skriva brev och sköta annan korrespondens. Hon gladde sig åt resultaten.

Hur kan du använda din tid på bästa sätt? Ställ upp meningsfyllda mål och arbeta hänemot dem steg för steg. Ge dig själv en knuff genom att börja i tid och sätta realistiska tidsgränser för varje fas av arbetet. Självdisciplin och god organisation kommer att hjälpa dig att använda dina mest produktiva timmar förståndigt. Och försumma inte att ösa ur din tillgång på småstunder som i annat fall kanske slösas bort.

    Svenska publikationer (1950–2026)
    Logga ut
    Logga in
    • Svenska
    • Dela
    • Inställningar
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Användarvillkor
    • Sekretesspolicy
    • Sekretessinställningar
    • JW.ORG
    • Logga in
    Dela