Har du problem med näthinneavlossning? — Watchtower ONLINE LIBRARY

Har du problem med näthinneavlossning?

BESVÄREN kan visa sig som plötsliga ljusblixtar eller som ett dimmigt eller böljande draperi som rör sig över synfältet. Föremålen har inga klara konturer. Skurar av fläckar kan också försämra synen.

Alla dessa symptom behöver inte i och för sig tyda på en allvarlig ögonsjukdom. Men om något av dem håller i sig, är det förmodligen förståndigt att besöka en ögonläkare. Problemet kan vara näthinneavlossning. Vad innebär detta?

Ögonens förunderliga uppbyggnad

Det kan vara bra att titta lite närmare på ögonens förunderliga uppbyggnad. Ögongloben är rund utom längst fram, där den buktar utåt. ”Denna utbuktning”, heter det i boken Living with Your Eye Operation, ”innehåller ögats ljussamlande apparat. ’Huden’ kring hela ögongloben är ogenomskinlig för ljus utom i denna utbuktning, där den i normala fall utgör ett vackert klart och runt fönster, som kallas hornhinnan.”

Bakom hornhinnan sitter den färgade regnbågshinnan med ett hål, pupillen, i mitten. Regnbågshinnan ökar eller minskar automatiskt pupillens storlek och reglerar därigenom den ljusmängd som kommer in i ögat.

Alldeles bakom regnbågshinnan sitter linsen. Tillsammans med hornhinnan bryter denna samman ljusstrålarna till en punkt på ögonglobens bakre vägg, där de förvandlas till elektriska impulser, som förs vidare till syncentrum i hjärnan. Det är hjärnan, inte ögonen, som sköter själva ”seendet”.

Bakom linsen är ögongloben fylld med en substans som kallas glaskroppen. Detta är en genomskinlig, geléartad substans, som till största delen består av vatten men med en liten procent fasta ämnen.

Ögonglobens säregna ”hud”

Ögonglobens ”hud” består av tre lager. Det yttersta lagret är senhinnan. Den är hård, fibrig och ogenomskinlig över större delen av ögat och hindrar ljuset från att komma in. Men längst fram övergår senhinnan i den genomskinliga hornhinnan.

Mellanlagret i denna hud är ytterst komplicerat. Framtill i ögongloben delar det sig i andra strukturer, däribland regnbågshinnan. Men över fyra femtedelar av ögongloben bildar det ett i huvudsak sammanhängande lager som kallas åderhinnan.

Det är det tredje eller innersta lagret i ögonglobens treskiktade hud som särskilt fångar vårt intresse. Detta lager kallas näthinnan. Tidskriften MD för juli 1970 förklarar att näthinnan är en ”papperstunn membran som ger de ljusbilder som kommer in i ögat den form, färg och struktur som hjärnan uppfattar”. Trots att näthinnan är ”papperstunn” består den av många olika lager. Enligt The World Book Encyclopedia ”består den av tre huvudlager av celler: 1) nervceller närmast glaskroppen, 2) ljuskänsliga celler i mitten och 3) pigmentceller i yttersta lagret nära åderhinnan”.

De ljuskänsliga cellerna i näthinnan uppgår till många millioner. Artikeln i MD framhåller: ”Varje öga innehåller omkring 130 millioner stavar, som reagerar på svagt ljus och förmedlar endast grå nyanser; de 7 millioner tapparna, som i stor utsträckning är koncentrerade till centrum av näthinnan i gula fläckens fördjupning, reagerar på starkt ljus och förmedlar färgseendet.” Den nämnda fördjupningens yta är endast omkring en kvadratmillimeter, ungefär så här stor: ^▫.

Små nervtrådar utgår från stavarna och tapparna i ögats alla delar. Dessa trådar samlas i bakre delen av ögat och bildar synnerven, som står i förbindelse med hjärnan. Beträffande näthinnan sade ögonspecialisten och nobelpristagaren Santiago Ramón y Cajal i sin bok Recollections of My Life:

”Näthinnan har alltid fascinerat mig, därför att jag trodde att livet aldrig lyckats konstruera en så fint utformad maskin, som var så fullkomligt anpassad efter sitt ändamål. ... Mitt studium av denna membran försvagade för första gången min tro på Darwins hypotes om naturligt urval. Jag greps av vördnad och häpnad över den överlägsna vishet i utformningen som inte bara var uppenbar i näthinnan och ryggradsdjurens ljusbrytande system, utan till och med i det oansenligaste insektsöga. ...”

Ett hot mot synförmågan

Fullgod syn kräver en frisk näthinna. Men ibland kan något hota dess hälsa. Hur då? Näthinnan lossnar från åderhinnan, som ligger bakom den och ger näring åt den. Detta leder till degeneration av näthinnan och sannolikt till blindhet.

Tiotusentals personer lider av den sjukdomen. Enligt Medical Tribune för 25 april 1973 ”beräknas omkring 15.000 till 20.000 personer per år drabbas av näthinneavlossning, och av dessa fall orsakas endast omkring 15 till 16 procent av skador; återstoden uppträder spontant”.

Näthinneavlossning inträffar oftare bland människor över femtio år. Var fjärde person som lider av sjukdomen har den på båda ögonen. Personer som har sockersjuka löper tjugo gånger större risk än andra att bli blinda på grund av sjukdomstillstånd i näthinnan.

Hur näthinnan lossnar

Vad får näthinnan att lossna från den närande åderhinnan bakom den? Blodkärl i åderhinnan ger näring åt näthinnan, men de kommer inte i förbindelse med den. Det finns mycket litet som håller samman de båda lagren. Boken Living with Your Eye Operation förklarar: ”I själva verket ligger näthinnan mot åderhinnan som någon silkesliknande väggbeklädnad, som inte är fastklistrad vid putsen, utan trycks mot väggen av vinden.” I friska ögon trycker glaskroppen näthinnan tätt emot åderhinnan. Men om blod eller något annat ämne kommer bakom näthinnan, mellan den och åderhinnan, lossnar näthinnan från sin näringskälla.

Problemet börjar vanligen med en reva, ett brott, ett hål eller någon annan skada på näthinnan. På så sätt kan vätska sippra in bakom näthinnan och få den att lossna från åderhinnan. Orsaken till den ursprungliga skadan på näthinnan kan vara ”traumatisk”, till exempel att man slagit i huvudet. Men tydligen måste det finnas någon tidigare svaghet, som gör att det kan bli en reva i näthinnan, när huvudet eller ögat utsätts för slag eller stötar.

Varför löper äldre människor större risk att drabbas av näthinneavlossning? ”Efter 40 års ålder”, framhåller Medical Tribune, ”krymper glaskroppen och drar sig tillbaka från näthinnans inre yta; den geléliknande kroppens ständiga dragning på näthinnan kan så småningom riva sönder den hos somliga personer, och fritt vatten läcker då in bakom näthinnan, så att den lossnar från åderhinnan.”

Varför löper de sockersjuka så mycket större risk att få näthinneavlossning? Därför att sockersjuka ofta leder till näthinneblödning. Som ovan nämnts kan blod eller någon annan vätska, som läcker bakom näthinnan, få den att lossna.

Bevara din synförmåga

Har du god syn för närvarande? Det är förståndigt att göra allt man kan för att bevara den. Något man bör undvika är att under längre tid utsätta sig för starkt ljus, vilket ofta händer när man tillbringar dagen på stranden. Experiment med djur har visat att långvarig exponering för starkt ljus vållar bestående ögonskador. Det kan faktiskt vara lika farligt för näthinnan som att man stirrar på solen vid solförmörkelse.

Publikationen Optical Developments (februari—mars 1957) nämner en viktig faktor för att en god synförmåga skall bevaras: ”Rätt näringstillförsel är av största vikt för synprocessen. Det är uppenbart att fullständig tillförsel av vitaminer, mineralämnen och aminosyror måste betraktas som en absolut nödvändig faktor i alla åldersgrupper för att syndefekter skall förhindras och för att olika bristfälligheter i ögats funktion skall kunna rättas till, om de inte utvecklat sig ända till obotliga skador.”

Vetenskapsmän har till exempel visat att näthinnan innehåller stora mängder A-vitamin. Pigmentet ”synpurpur”, som finns i de ljuskänsliga stavarna och som hjälper ögonen att anpassa sig till skymning eller svagt ljus, består av protein och ett ämne som är kemiskt närbesläktat med A-vitamin. B-vitaminerna och C- och D-vitamin är också nödvändiga för att ögonen skall vara friska. En väl avvägd, näringsrik kost innehåller i vanliga fall dessa nödvändiga beståndsdelar.

Om du är över fyrtio, finns det något annat som kan vara till hjälp. Eftersom ögonproblem är vanligare i denna åldersgrupp, rekommenderas ett besök hos ögonläkaren åtminstone vartannat år. Läkarens kunskap och skicklighet kan till och med förhindra näthinneavlossning. Hur då?

Med hjälp av ett oftalmoskop och andra instrument kan läkaren undersöka ögonglobens bakre vägg. Han belyser då insidan av ögongloben och tittar in i den genom pupillen och linsen. Dessa instrument kan avslöja både näthinneavlossning och revor eller brott på näthinnan, som kan föregå avlossningen. Omedelbar behandling kan förhindra allvarliga komplikationer. Men hur är det om näthinnan redan har lossnat? Vilken metod kan en läkare använda för att behandla detta problem? Hur stora utsikter har man att få tillbaka en tillfredsställande synförmåga?

Mycket framgångsrika behandlingsmetoder

Om näthinnan har lossnat från åderhinnan, försöker man få den att fastna igen. Hur kan detta åstadkommas? Bernard Seeman förklarar i Your Sight—Folklore, Fact and Common Sense: ”År 1919 framkastade en schweizisk läkare, Jules Gonin, att näthinneavlossning skulle kunna korrigeras genom att man bränner revan i näthinnan, så att det bildas ett fasthållande ärr, som på nytt skulle fästa näthinnan vid åderhinnan. ... Gonins grundläggande tes tillämpas fortfarande i våra dagar, men tekniken har förbättrats avsevärt.”

Nu för tiden åstadkoms det vidhäftande ärret ofta genom kirurgisk diatermi. Man använder då en nål med högfrekvent elektrisk ström. När nålen berör punkter på senhinnan uppstår små sår, vilket leder till att ärrvävnad bildas. Ärrvävnaden fäster sig vid näthinnan bakifrån och håller fast den mot åderhinnan.

På senare år har samma effekt åstadkommits med hjälp av ljus. På 1950-talet utvecklades en metod att med hjälp av en intensiv stråle av starkt ljus från en xenonlampa ”punktsvetsa” näthinnor som lossnat. Under följande årtionde gjorde man ytterligare framsteg genom att använda en laserstråle.

En annan metod att behandla näthinneavlossning är kryokirurgi. Man använder då en liten sond, som är ansluten till ett frysaggregat. I detta fall är det kyla, och inte värme eller ljus, som framkallar den vidhäftande ärrvävnaden. ”Kryokirurgi, en av de nyaste metoderna vid behandling av näthinneavlossning”, säger Bernard Seeman, ”har åtskilliga fördelar framför andra former av kirurgi, i synnerhet att man löper mindre risk att skada glaskroppen än med elektrisk diatermi eller det ultraintensiva ljus som kallas laserstrålen.”

Ibland faller stora flikar av näthinnan ner och fastnar i det läget. Vad kan man då göra? Man har använt operationsbord som gjort det möjligt att luta patienten med huvudet neråt, så att gravitationskraften får fliken att falla tillbaka. I svåra fall inför man i ögat en nål med en liten ballong i spetsen. Ballongen förs in bakom den nedfallna fliken och blåses upp, så att fliken varsamt lösgöres. Sedan använder läkaren de vanliga metoderna för att fästa näthinnefliken på dess rätta plats.

En nyhet vid behandling av näthinneavlossning har vunnit stor popularitet på senare år. Man skär en grund fåra i senhinnan på det ställe där näthinnan lossnat. Sedan sätter läkaren fast ett litet rör av silikongummi i fåran. På så sätt buktas senhinnan inåt, så att senhinnan och åderhinnan trycks emot näthinnan. Beträffande denna behandling heter det i Medical Tribune:

”Senhinnebuktning minskar glaskroppsmembranens dragning på näthinnan genom att senhinnan trycks in eller buktas inåt, så att glaskroppshålan minskar i storlek. Sedan använder man diatermi, kryokirurgi eller ljuskoagulation för att framkalla ett ärr, som sluter igen revorna på näthinnan, varigenom denna på nytt kan fästa mot åderhinnan.”

Doktor Charles L. Schepens, som är ordförande för Bostons näthinnestiftelse, säger följande om hur effektiva de metoder är som används för att korrigera näthinneavlossning: ”Reparativ kirurgi efter näthinneavlossning lyckas i omkring 85 procent av fallen, men mellan 10 och 20 procent av dessa patienter måste genomgå mer än en operation.” Men dr Schepens tillfogar därefter: ”Om näthinnan lossnat fullständigt och befunnit sig i detta tillstånd i två år eller mer, är utsikterna obefintliga att den på nytt skall kunna fungera tillfredsställande.”

Har du problem med näthinneavlossning? Det är förståndigt att ta reda på den saken; och ju förr du söker hjälp, desto bättre.

[Diagram på sidan 18]

(För formaterad text, se publikationen)

Öga med normal näthinna

REGNBÅGSHINNAN

HORNHINNAN

LINSEN

GLASKROPPEN

SENHINNAN

ÅDERHINNAN

NÄTHINNAN

SYNNERVEN

[Diagram på sidan 19]