Ögat — ett organ som ”väcker dataforskarnas avund”
NÄTHINNAN, eller retina, är en liten hinna som täcker bakre delen av ögat. Denna papperstunna hinna innehåller mer än 100 miljoner nervceller ordnade i olika skikt. ”Näthinnan”, förklarar boken The Living Body, ”är en av människokroppens märkligaste vävnader.” Den ”väcker dataforskarnas avund och utför uppskattningsvis 10 miljarder beräkningar per sekund”, förklarar Sandra Sinclair i sin bok How Animals See.
På samma sätt som en kamera fokuserar en bild på fotografisk film, fokuserar vårt öga på näthinnan en bild av det vi ser. Men som dr Miller förklarar kan filmen i kameran ”inte tillnärmelsevis jämföras med näthinnans breda ljuskänslighetsregister”. Med samma ”film” kan vi se både i månljus och i solljus som är 30.000 gånger starkare. Dessutom kan näthinnan urskilja små detaljer hos ett föremål som delvis badar i ljus medan resten ligger i skugga. Professor Guyton förklarar i sin Textbook of Medical Physiology: ”Kameran kan inte göra detta på grund av de snäva gränser i fråga om ljusstyrka som krävs för korrekt exponering.” Fotografer måste därför ibland använda blixtlampa.
”Näthinnans breda ljuskänslighetsregister” beror delvis på dess 125 miljoner stavar. Dessa är känsliga för små ljusmängder och svarar därför för nattsynen. Sedan finns det också cirka 5,5 miljoner tappar, som reagerar på starkare ljus och möjliggör ett detaljerat färgseende. Vissa tappar reagerar mest för rött ljus, andra för grönt och åter andra för blått. En kombination av dessa reaktioner gör att vi kan uppleva den färgrikedom som finns omkring oss. När alla tre slagen av tappar aktiveras lika mycket, upplevs färgen som vit.
De flesta djur har endast begränsat färgseende, och många uppfattar över huvud taget inte färger. ”Färgseendet förhöjer glädjen i livet i oerhört hög grad”, säger kirurgen Rendle Short och tillägger: ”Av alla organ i kroppen som inte är absolut oundgängliga för livets fortbestånd torde ögat vara det mest fantastiska.”
”Det fantastiska samspelet”
Liksom fallet är i en kamera är den bild som projiceras på näthinnan upp och nervänd. ”Varför är inte omvärlden upp och nervänd för oss?” frågar dr Short och fortsätter: ”Därför att hjärnan har vant sig vid att vända på synbilden.”
Forskare har konstruerat speciella glasögon som vänder på bilden. Försökspersoner som bar sådana glasögon såg allting upp och ner. Men efter några dagar inträffade något märkligt. De började se normalt igen! ”Det fantastiska samspelet mellan ögat och hjärnan kommer till synes på många olika sätt”, konstaterar The Body Book.
När ditt öga rör sig utmed denna textrad kan tapparna tydligt skilja den svarta tryckfärgen från det vita papperet. Näthinnan kan emellertid inte tolka bokstavstecknen i människans olika alfabet. Vi lär oss att ge mening åt dessa tecken i en annan del av hjärnan. Informationen måste skickas vidare.
Näthinnan sänder ett kodat budskap via miljoner nervfibrer till ett område i hjärnans bakre del. Boken The Brain förklarar: ”Synbilderna som förmedlas från retina till hjärnbarken är ytterst systematiserade och välordnade. ... Om ett svagt ljus riktas mot olika delar av retina, kommer motsvarande del av syncentrum [i hjärnan] att reagera.”
[Bilder på sidan 7]
I motsats till en kamera är ögat inte beroende av något blixtaggregat, eftersom näthinnan har ett så brett register när det gäller ljuskänslighet
[Bild på sidan 8]
Näthinnan innehåller miljontals nervceller som kallas tappar och som är känsliga för grönt, rött eller blått ljus