Depression drabbar millioner — varför?

SYMPTOMEN kanske till en början inte verkar särskilt allvarliga. Någon kanske lider av utmattning, kramper i magen eller smärtor i bröstet. Han kanske utan någon synbar orsak vaknar redan under småtimmarna; eller också kan han ha svårt att somna. Dålig aptit kan ha gjort att han magrat; eller kanske problemet är att han gått upp i vikt därför att han plötsligt börjat äta mycket mer än vanligt.

Vem av oss har inte känt av något av dessa symptom? De kan tyda på flera olika enkla kroppsliga sjukdomar. Men om symptomen håller i sig och en läkarundersökning visar att det inte finns något kroppsligt fel? Är sjukdomen i så fall bara inbillning? Nej, det är inte säkert.

Utmattning, kroppsliga smärtor och förändring av matvanorna eller sömnen kan faktiskt vara vad läkarna kallar ”depressionens somatiska maskering”. Vad är egentligen depression? Varför blir människor deprimerade?

Depressionens kännetecken

Alla kan vi väl känna oss ”lite nere” ibland. Men detta bör inte vålla oro, för sådana ”misslyckade” dagar är inte vad läkarna menar när de talar om depression. I en intervju i U.S. News & World Report förklarade en ledande psykiatriker, dr Bertram S. Brown, vad ordet egentligen betecknar: ”Kliniskt sett menar vi något av allvarligare slag när vi talar om depression. I mellanstadiet känner offren brist på energi och intresse i livet, och denna känsla håller i sig under några dagar eller några veckor och påverkar deras livsfunktioner.”

Den deprimerade finner det svårt att utföra också de mest rutinmässiga uppgifter, till exempel klä sig, borsta tänderna, laga frukost och fatta rutinbeslut. ”Tredje stadiet, då ingen kan tvivla på att det rör sig om depression”, fortsätter dr Brown, ”är när någon bokstavligt talat sitter i ett hörn — nästan förlamad — och stirrar tomt framför sig.”

Depression har vanligen också ett annat karakteristiskt symptom. I en artikel i New York Times Magazine hette det om vissa rön som gjorts av dr Aaron Beck:

”Beck fann, som han rapporterar i sin bok ’Depression: Causes and Treatment’ [Depression: Orsaker och behandling] att [de deprimerades] drömmar den ena natten efter den andra ständigt handlade om underlägsenhet, fulhet, förlust, inkompetens. ... Beck lade märke till att dessa dystra sömnfantasier motsvarades av ett lika negativt tänkesätt under dagen. En deprimerad kvinna, vars väninna kom för sent till ett avtalat möte, blev till exempel övertygad om att väninnan inte längre brydde sig om henne, att ingen tyckte om henne och att hon i själva verket var omöjlig att tycka om.

Beck antog att så gott som alla tankar hos deprimerade patienter behärskas av vad han kallar ’depressionens trefaldiga förnimmelse’ — en negativ syn på världen, på dem själva och på framtiden. Han fann att personer som var benägna för depression överdrev obetydliga hinder och gjorde dem till oöverstigliga barriärer, betraktade sig själva som dumma eller hopplöst inkompetenta och endast såg framtiden som full av fler smärtsamma misslyckanden.”

Läkarna talar ofta om depression som antingen ”endogen” eller ”icke endogen”. Icke endogen depression börjar på grund av någon yttre orsak, till exempel en kär anförvants död, skilsmässa eller någon annan svår förlust. Beroende på orsakens svårighetsgrad kan den icke endogena depressionen vara i några veckor eller till och med månader; men sedan försvinner den. Men när det gäller endogen depression kan dess invalidiserande verkningar hålla i sig månad efter månad.

Andra lider av ”manisk-depressiv sjukdom”. De pendlar mellan ett ”maniskt” (från grekiskans manikos = ”galen”) stadium och ett depressionsstadium. Under det maniska stadiet blir patienten överaktiv, impulsiv och ofta oredig i tal och tankegång. Därpå följer en ”normal” period, varefter han försjunker i depression. Somliga förblir i det maniska stadiet större delen av tiden med endast korta perioder av depression. Andra är precis tvärtom och är deprimerade för det mesta. Och det finns de som för det mesta befinner sig på rätt köl med undantag av korta perioder av mani och depression.

”Mentalsjukdomarnas förkylning”

Hur vanligt är det med allvarliga depressioner? Enligt dr Nathan S. Kline vid staten New Yorks institut för mentalhygien ”har man beräknat att 15 procent av Förenta staternas vuxna befolkning har någon grad av depression som är allvarlig nog att kräva behandling. Det rör sig alltså om cirka 20 millioner människor, vilket inte bara gör det till den vanligaste psykiska sjukdomen, utan också till en av de vanligaste av alla svåra sjukdomar.” Det är så vanligt med depression att det har kallats ”mentalsjukdomarnas förkylning”.

Undersökningar visar att dubbelt så många kvinnor som män lider av depression, men somliga hävdar att detta beror på att kvinnor är mera villiga att erkänna att de är deprimerade. Depression drabbar alla raser och varje samhällsklass och inkomstgrupp. Sjukdomen är vanligast i åldersgruppen mellan sextio och sjuttio år men drabbar alla åldersgrupper och har ökat bland människor i tjugoårsåldern.

Varför lider så många millioner människor av depression?

Det mänskliga samhället en faktor

Mycket tid och ansträngning har lagts ner på att avslöja de grundläggande orsakerna till depression. Brister i det mänskliga samhället utgör en av huvudorsakerna till problemet.

Doktor John Schwab vid medicinska fakulteten vid University of Florida belyser en sida av detta: ”Vi befinner oss just nu i en förändringens tidsålder. Gamla värderingar, till exempel den gamla arbetsetiken, förkastas nu, och människor befinner sig i ett ideologiskt vakuum. Barnen ser att frukten av fyra hundra års vetenskapliga framsteg kanske är mera besk än söt — men de vet inte vad de skall sätta i stället, och följden blir en känsla av hopplöshet.” På grund härav söker många desillusionerade ungdomar ”fly från verkligheten” med hjälp av narkotika och andra medel. ”Ungdomarnas strävan efter att vara höga”, påpekar dr Schwab, ”är ofta bara en flykt undan svårmodet.”

Något som också bidrar till depressionernas ökning är att många familjer ständigt flyttar från den ena platsen till den andra, från hus till hus och från stad till stad. De stannar inte tillräckligt länge på en plats för att hinna bygga upp ett fast grundat förhållande till andra människor. En psykiatriker vid Massachusetts’ central för mental hälsa skrev: ”Psykiatriker i Bostonområdet har under någon tid varit medvetna om något man kallar ’Väg 128-syndromet’ eller i Florida ’Cape Kennedy-syndromet’. Man finner det i unga familjer som har flyttat alltför mycket och som består av en äkta man som är alltför upptagen av sin karriär, en deprimerad hustru och känslomässigt störda barn.”

Ibland blir depression följden, när någon når en ”platå” i sitt liv efter många års mödosamt arbete. En ambitiös, energisk direktör kanske till slut når toppställningen inom företaget, men endast för att inse att han inte längre har något mål i livet. Hemmafruar i 40- och 50-årsåldern lider ofta av något som psykiatrikerna kallar ”tomma bosyndromet”. Vid det laget har barnen vanligen vuxit upp, deras äkta män är på arbetet större delen av dagen, och de får tillbringa många ensamma timmar i ett folktomt hem.

Hur förhåller det sig då med de känslor av underlägsenhet som ofta åtföljer en depression? Här kanske man också kan lägga skulden på det mänskliga samhället. Hur så? Därför att det ofta är i mycket unga år som barnen fås att känna sig icke önskvärda. Deras kamrater kanske retar dem och driver med dem, om de inte är i stånd att göra det som flertalet anser vara ”inne”. Om ett barn är lite klumpigt och fumligt, kan skolkamrater och lekkamrater påverka barnet så att det tror att det ”inte kan göra någonting rätt”. Barn av detta slag kombinerar ofta generaliseringen ”jag är svag” med värderingen: ”Det är avskyvärt att vara svag.” Sådana ungdomar drabbas lätt av depression.

Biologiska faktorer

Under senare år har man gjort omfattande undersökningar, som visar att depression i många fall kan bero på bristfällig kemisk verksamhet i hjärnan. Överallt i hjärnan finner man så kallade ”monoaminer”. Dessa kemiska föreningar är i synnerhet koncentrerade till ”limbiska systemet”, en del av storhjärnan som har mycket att göra med känslorna. Vetenskapsmännen har satt tre av dessa aminer — dopamin, noradrenalin och serotonin — i samband med överföringen av impulser från en hjärncell till en annan.

Experiment med både djur och människor har visat att droger som minskar halten av aminer i hjärnan framkallar depression. Å andra sidan blev experimentdjuren ovanligt livliga när halten av aminer ökades. I New York Times Magazine heter det:

”Ett internationellt forskarlag av brittiska och amerikanska vetenskapsmän fogade år 1968 nya omständighetsbevis till det redan befintliga bevismaterialet till stöd för aminteorin, när de fann att hjärnan hos patienter som begått självmord tycktes uppvisa en del tecken på minskad halt av aminer. Och en aktuell undersökning av manisk-depressiva patienter gav ytterligare stöd åt teorin: Manisk-depressiva patienters urin uppvisade under den maniska perioden ökad utsöndring av noradrenalin men raka motsatsen sedan patienten övergått till den normala fasen eller depressionsfasen.”

Har du symptom på depression? Vad kan man göra åt känslor av svårmod? Dessa frågor behandlas i följande artikel.

[Infälld text på sidan 4]

Depression är ”en av de vanligaste av alla svåra sjukdomar”. Den drabbar alla raser och varje samhällsklass och inkomstgrupp.

[Infälld text på sidan 5]

”Depression ... kan bero på bristfällig kemisk verksamhet i hjärnan.