Varför kvinnor söker arbete
SOCIOLOGER anför flera skäl till att kvinnor söker arbete utanför hemmet. I synnerhet har den moderna kvinnan helt enkelt mindre att göra i hemmet än hennes mormors mor hade. Med längre livslängd, färre barn, fler arbetsbesparande hjälpmedel och nya, bekväma livsmedelsprodukter kan en modern kvinna vid trettiofem års ålder med det yngsta barnet i skolan fråga sig vad hon skall göra under dagens timmar.
För många kvinnor har lösningen varit att arbeta utanför hemmet sedan alla barnen kommit upp i skolåldern eller blivit vuxna. Som ett resultat var medelåldern hos förvärvsarbetande kvinnor i Förenta staterna år 1962 fyrtioett år jämfört med tjugosex år 1900 och trettiosju år 1950.
Den snabbt ökande skilsmässofrekvensen — enbart i Förenta staterna skiljer sig mer än en million kvinnor årligen — för också ut kvinnorna på arbetsmarknaden. Ofta måste de arbeta för att försörja sig. En nyligen gjord undersökning i Förenta staterna visade att av domstol fastställda underhållsbidrag till barn ofta täcker mindre än halva kostnaden för barnens försörjning, även när bidragen betalas samvetsgrant. Detta förklarar varför kvinnor, som är frånskilda eller bor åtskilda från sina män, nu utgör nära två tredjedelar av de yrkesarbetande, amerikanska kvinnorna.
När moderna kvinnor vidare ser hur vänner, grannar och till och med föräldrar skiljer sig, kan de undra om det inte är förståndigare att planera för möjligheten att de också, senare i livet, kan bli tvungna att själva försörja sig. Är det realistiskt, kan kvinnor fråga sig, att räkna med att bli försörjd av en man hela livet? Att förvärvsarbeta under äktenskapet kan därför av en kvinna betraktas som en sorts försäkring mot att finna sig själv, vid fyrtio års ålder, frånskild och med barn att försörja och utan yrkeskunskaper eller erfarenhet från ett arbete att falla tillbaka på.
Ett annat skäl till att många gifta kvinnor söker arbete är att de önskar dryga ut mannens inkomster. Med den höga inflationstakten behöver somliga familjer de extra pengarna för att klara uppehället. Andra vill helt enkelt kunna skaffa sig lyxartiklar, som familjen annars inte skulle ha råd med, eller höja levnadsstandarden till en nivå som mannen ensam inte skulle kunna åstadkomma.
Om mannens arbete är säsongbetonat eller påverkas av periodiska avbrott, kan inkomsten av hustruns arbete bidra till att stabilisera ekonomin och hjälpa familjen över svåra perioder. Detta är sant i synnerhet som de flesta kvinnor arbetar i serviceyrken, vilka sannolikt löper mindre risk att plötsligt drabbas hårt av arbetslöshet än de traditionellt mansdominerade yrkesgrupperna, som exempelvis byggnadsarbetare och fabriksarbetare.
Ett dominerande inflytande
Även om de här nämnda faktorerna har bidragit till att många kvinnor skaffat förvärvsarbete, är det uppenbart att rörelsen för kvinnornas frigörelse till stor del är ansvarig för denna utveckling. Åsikter som förts fram av rörelsen har fått många kvinnor, även sådana som inte har direkt anknytning till den, att ge uttryck åt missnöje med hushållsarbete och att söka oberoende och personlig identitet. De önskar bli inlemmade i en värld utanför den egna familjen.
En del kvinnor tycker att själva äktenskapet är föråldrat och att det inte längre är en livskraftig institution i den moderna världen med dess nya moral. Ett växande antal kvinnor förkastar också sin traditionella roll — att fostra de unga. Födelsetalet i Förenta staterna har nått sin lägsta nivå någonsin; antalet barn per familj har minskat från 3,7 år 1957 till 1,8 år 1975, och utvecklingen gick mot en fortsatt dramatisk minskning år 1976. Situationen är densamma i andra länder i västvärlden. År 1976 var födelsetalet i Sverige 98.400 mot 123.000 år 1965. Antalet nyfödda per tusen invånare har aldrig varit så litet.
Medan mödrar under 1950-talet visade en tendens att stanna hemma hos nyfödda barn och barn i förskoleåldern innan de trädde ut i förvärvslivet, så vill många av dagens kvinnor inte vänta. Livet som husmor och mor, med dess relativa isolering och tonvikt vid att betjäna andra, förefaller många kvinnor i dag vara urmodigt, tråkigt och inskränkande.
”Sedan min första dotter fötts, kände jag det som om jag hade fött henne och själv dött”, säger en ung tvåbarnsmor, en akademiker som var van att yrkesarbeta. ”Det var slutet för mig som oberoende person med förankring i världen utanför.”
Denna kvinna fann anpassningen till att vara husmor och mor på heltid deprimerande. ”Jag beslutade mig för att återgå till arbetet sedan jag kommit på mig själv med att läsa damtidningar med artiklar om vad man kunde göra för att spara pengar”, sade hon. ”Jag insåg att jag kunde tjäna mer pengar på att ha ett yrkesarbete.” Hon lämnade därför sina två små döttrar, den ena bara ett par månader gammal, att tas om hand av en hemhjälp och återgick till förvärvsarbetet.
Uppfattningen att en hemmafru är det ”lägsta av allt lågt” vad status beträffar har fått många kvinnor att söka arbete. ”Om man stannar hemma tror folk att det beror på att man är för dum för att ha ett arbete”, förklarar en ung kvinna. Allt fler äkta män uppmanar sina hustrur att ta ett arbete. En man uppmuntrade sin ovilliga hustru att återgå till arbetet kort efter det att deras första barn fötts. Varför?
”Delvis på grund av själviskhet från min sida”, säger han. ”Jag tycker inte om att komma hem och få höra att priset på morötter har fördubblats.” Han är rädd att hans hustru till sist skall tråka ut honom, om hon stannar i hemmet. ”Jag tänker på hennes mor”, förklarar han. ”Hon var från början en intelligent kvinna, men nu kan jag inte minnas att hon någonsin säger något som är det minsta intressant. Hon har aldrig gjort något annat än skött hemmet, och resultatet är att hennes sinne nu är avtrubbat. Jag vill inte att min fru skall bli sådan. Det mesta av det min hustru gör för barnet är egentligen mekaniskt — som att laga mat och mosa den och så vidare. Man kan känna en viss stolthet över att göra ett arbete väl, men jag tror inte att det här är särskilt roligt eller intressant.”
En jämförelse mellan två undersökningar i Förenta staterna visar hur sådana inställningar påverkat den traditionella kvinnorollen. I den undersökning som företogs på 1960-talet, innan kvinnorörelsen gjort sådant intryck på kvinnor i allmänhet, sade 72 procent av de tillfrågade kvinnorna att de verkligen tyckte om sitt arbete i hemmet. De flesta av dem tyckte till och med om eller sade att de inte hade något emot sådant arbete som beskrivs som rutingöra, som till exempel städning. Men i en undersökning nyligen sade bara omkring hälften av de tillfrågade kvinnorna att hushållsarbetet skänkte dem på sin höjd ”tillfällig glädje”.
Men hur känner sig de gifta kvinnor och mödrar som ikläder sig ansvaret att både förvärvsarbeta och sköta ett hem? Skänker detta dem tillfredsställelse och lycka?