Skapat att slå för evigt
I DITT bröst slår ett verkligt häpnadsväckande organ av ungefär en knytnäves storlek — ditt hjärta. Utan uppehåll pumpar det blod, som för med sig livsuppehållande näring till milliarder celler i din kropp. Om denna pump säger läkare i boken Your Heart (Ditt hjärta): ”Den är effektivare än någon maskin av något slag som människan hittills uppfunnit.”
De processer som är förbundna med hjärtats konstruktion och uppbyggnad övergår människans fattningsförmåga. Vid befruktningen dras till exempel ritningarna upp för hjärtat, liksom för kroppens alla andra delar. Det är fantastiskt hur alla de informationer som behövs för att frambringa en ny människa bestäms inuti den befruktade cellen, och det på bara några få minuter! Ingen vetenskapsman vet hur detta går till.
Utan synlig ledning börjar den ursprungliga befruktade äggcellen snart att dela sig och bildar därvid nya celler som skiljer sig från de föregående. Snart finns det många olika slags celler, som börjar bilda olika organ. Efter tre veckor börjar det primitiva hjärtat slå, förmodligen innan den blivande modern ens vet att hon är gravid.
Vad är det som gör att dessa hjärtceller, som till en början endast bildar ett rakt rör, börjar sina rytmiska sammandragningar? ”Vi har fortfarande långt kvar, innan vi kan finna det slutgiltiga svaret”, medger dr Robert L. DeHaan, som har studerat detta ämne i åratal.
Det man känner till är emellertid fascinerande, ja, vördnadsbjudande. Tänk till exempel på de slag, eller sammandragningar, som gör att hjärtat pressar ut blod till resten av kroppen. Vet du vad som kommer hjärtat att slå?
Det fantastiska retledningssystemet
Orsaken är hjärtats fantastiska förmåga att alstra elektriska impulser. Om hjärtat förses med syre och skyddas från uttorkning, fortsätter det nämligen att slå en stund även sedan det avlägsnats från kroppen. I hjärtat finns ett komplicerat system som alstrar och reglerar elektriska impulser. Detta elektriska retledningssystem är uppbyggt av speciella celler som koncentrerats i grupper i olika delar av hjärtat.
En viktig del av detta system är den lilla tappformade struktur som kallas sinusknutan, en speciell sorts vävnad som består av ett mellanting mellan hjärtmuskelceller och nervceller. Detta är hjärtats främsta impulsgivare och har därför kallats hjärtats ”tändstift”. Här alstras en regelbunden följd av elektriska impulser som fortplantas genom hjärtat och kommer det att slå. Den normala slagfrekvensen för de kontraktioner (eller sammandragningar) som åstadkoms av sinusknutans celler är omkring 70 slag i minuten — den normala pulsen hos de flesta vuxna.
En annan del av hjärtats retledningssystem är atrioventrikulärknutan, eller förmakskammarknutan. De elektriska impulserna från sinusknutan når denna del av hjärtat, där de anpassas och regleras för att koordinera hjärtverksamheten. Härifrån leds dessa impulser snabbt genom andra specialiserade vävnader, till exempel en som kallas His’ bunt, till resten av hjärtat.
Förmakskammarknutan har också en egen, inre rytm — omkring 50 slag i minuten — något långsammare än sinusknutans. Den impulsalstrande funktionen hos detta organ utnyttjas emellertid inte under normala förhållanden. Men i en kritisk situation, om sinusknutan skulle sättas ur funktion, kan förmakskammarknutan tjäna som ett reservsystem. Dessutom kan His’ bunt och ytterligare andra specialiserade vävnader tjäna som en sista försvarslinje. Dessa kan också ge impulser till långsamma hjärtkontraktioner, omkring 30 till 40 slag i minuten, en slagfrekvens som kan uppehålla livet.
Hur detta system fyller kroppens behov
Om du springer för att hinna med bussen, går uppför trappor eller på liknande sätt anstränger dig, måste hjärtverksamheten ökas för att fylla kroppens ökade behov av näring. Vad är det som får hjärtat att öka takten? Hur vet hjärtat hur fort det måste slå för att fylla kroppens olika behov?
Signaler som genom nervtrådarna når hjärtat från olika delar av kroppen är en del av svaret. När man anstränger sig, behöver musklerna till exempel mera syre, och de upptar därför en större kvantitet syre ur blodet. Den minskade syrehalten i blodet påverkar receptorer i artärerna, så att dessa signalerar till hjärnan. Genom nervimpulser signalerar hjärnan i sin tur till hjärtat att slå fortare för att på så sätt förse musklerna med mera syresatt blod.
Hjärtat är emellertid inte beroende uteslutande av dessa nervbanor, vilket framgår vid hjärttransplantationer. Vid sådana operationer bryts hjärtats förbindelse med vagusnerven (lung-magnerven) och det sympatiska nervsystemet, och ändå fortsätter det transplanterade hjärtat i viss utsträckning att reglera slagrytmen alltefter kroppens behov. Hjärtat låter sig också påverkas direkt av kemiska ämnen — till exempel adrenalin, som når hjärtat med blodet — och får på så sätt ”veta” när det skall öka eller minska takten.
Hjärtat är verkligen underbart utformat för att pumpa den exakt rätta mängden blod genom kroppen för att fylla dess skiftande behov. Häpnadsväckande är också de många ”hjälpsystem” som kan ta över och ersätta de andra i kritiska situationer. Det är inte att undra på att läkare säger att hjärtat ”är effektivare än någon maskin av något slag som människan hittills uppfunnit”. Du kommer säkert att bli ännu mer förvånad, när vi nu skall betrakta hjärtats fenomenala arbetskapacitet.
Hjärtats prestationsförmåga
En vuxen människas kropp innehåller ungefär sex liter blod och nära 100.000 kilometer blodkärl, de små kapillärerna inberäknade. Vid normal slagtakt, cirka 70 slag per minut, pumpar hjärtat ungefär sex liter blod i minuten. Tänk bara! Hjärtat pressar hela blodvolymen genom kroppen på mindre än 60 sekunder! Under normala förhållanden pumpar det dagligen upp till 10 ton blod genom ådrorna. Och ändå arbetar det inte ens för fullt i den takten.
Om hjärtat är i god fysisk kondition och får regelbunden motion, kan det vid behov pumpa ända upp till 30 liter blod i minuten, eller ännu mera. Med den pulstakten pressas hela blodvolymen genom kroppen var tionde sekund! Ja, hjärtat arbetar så ihärdigt och kraftigt att det varje dag kan pumpa blodet genom hela kärlsystemet många tusen gånger!
Ett så förunderligt utformat organ kanske får dig att undra: Var det meningen att människan bara skulle leva i kanske 70 eller 80 år och sedan dö? Skulle hjärtat kunna slå för evigt?
Skapat till att slå för evigt
Hjärtat, såväl som resten av kroppen, har en helt annan utformning än människogjorda maskiner. Maskiner som människor konstruerat har permanenta delar, som naturligtvis till slut nöts ut. Människokroppen skiljer sig emellertid betydligt från dessa konstruktioner. För många år sedan förklarade dr Paul C. Aebersold, som då var chef för isotopavdelningen vid Förenta staternas atomenergikommission:
”Läkare betraktade förr människokroppen som en maskin som tillförs föda, luft och vatten huvudsakligen som bränsle för att kunna fortsätta att fungera. Endast en ringa del ansågs åtgå till ersättning av slitna delar. Undersökningar med isotoper har visat att kroppen i stället mycket mer liknar ett mycket rörligt militärförband, som kan bevara sin storlek, form och sammansättning trots att individerna inom det ideligen växlar. De kommer dit, blir förflyttade från post till post, blir befordrade eller degraderade, får stå som reserver och tar till slut avsked efter en tjänst av varierande längd.
Undersökningar visar att atomerna byts mycket snabbt i kroppen och mycket fullständigt. På en eller två veckor ersätts hälften av alla natriumatomer med andra natriumatomer. Det förhåller sig på liknande sätt med väte och fosfor. Även hälften av kolatomerna byts ut efter en månad eller två. Och så är det med nästan alla ämnen. ... Om ett år har ungefär 98 procent av de atomer vi nu har i kroppen ersatts av andra atomer, som vi tillfört kroppen genom luft, mat och dryck.”
Oavsett om människan levde i 20 år, 80 år, 800 år eller för evigt, skulle det mesta av materialet i hennes kropp alltså vara mindre än ett år gammalt. Celldelningen skulle teoretiskt sett kunna hålla kroppen vid liv för evigt. Forskare inom medicinen har ibland riktat uppmärksamheten på denna möjlighet och framhållit att det är lättare att förklara varför människor skulle leva för evigt än varför de skulle dö.
Likväl förlorar både hjärtat och den övriga kroppen med tiden sin förmåga att systematiskt ersätta cellerna innan dessa blir bristfälliga och dör. Varför? Cellforskarna har många teorier, men de är egentligen inte säkra på sin sak. Någonting i cellens inre funktion råkar tydligen till slut i olag, och de celler som nöts ut och dör ersätts inte alltid av nya genom celldelning. Människor blir därför gamla och dör.
Om detta kunde rättas till, så att den exakta balansen kunde bibehållas när det gäller att ersätta och förnya cellerna, skulle människor kunna leva för evigt. Men människan kan inte reparera dessa brister. Hon har inte konstruerat kroppen med dess fantastiska hjärta. Endast Skaparen, Jehova Gud, kan ordna så att människor får leva för evigt. I sinom tid kommer Gud också att göra detta, som hans ord, bibeln, lovar. I Romarna 6:23 sägs det till exempel: ”Den gåva Gud ger är evigt liv genom Kristus Jesus, vår Herre.” Psalm 37:29 förutsäger: ”De rättfärdiga skola besitta landet [jorden, NW] och bo däri evinnerligen.”
Men ännu så länge drabbas våra underbart utformade hjärtan ofta av sjukdomar. Vi kan emellertid ganska ofta göra en hel del för att förhindra att dessa sjukdomar bryter ut och hålla dem i schack när de uppträder.
[Bild på sidan 4]
(För formaterad text, se publikationen)
CINUSKNUTAN
HÖGER OCH VÄNSTER FÖRMAK
FÖRMAKSKAMMARKNUTAN
HIS’ BUNT
TAWARAS SKÄNKLAR
HÖGER OCH VÄNSTER KAMMARE
PURKINJESKA TRÅDARNA