Vad kan du göra åt inflationen?

DET är inte mycket som du personligen kan göra för att stoppa den världsvida inflationen. Du kan inte utöva kontroll över statsbudgeten, andra människors stora skulder eller nationernas ekonomiska politik. Men det finns någonting som du kan göra för att du skall kunna klara dig i penningens skruvstäd.

Om du lever i ett mera utvecklat land, kan det för det första innebära att du inrättar dig för en lägre levnadsstandard. Det kan med andra ord innebära att du klarar dig utan vissa saker som du tidigare har kommit att ta för givna, men som de flesta människor i fattigare länder aldrig har betraktat som någonting självklart. Även om vi kanske tycker att denna framtidsutsikt verkar vara mycket motbjudande, måste vi ta med den i beräkningen för att vi skall kunna förhindra att vi blir alltför missräknade.

Allteftersom penningåtstramningen ökar, behöver dessutom äkta makar tala öppet och lugnt med varandra om hur deras inkomster skall användas. I de familjer där hustrun också har ett förvärvsarbete är det ännu mer nödvändigt att man resonerar igenom hur familjens inkomster skall spenderas. Om mannen eller hustrun lägger ut pengar på någonting utan att ha rådfrågat den andra parten, kan stora problem uppstå.

Familjens matkostnader kan nedbringas med 20 procent, om man inte låter barnen gå ensamma till livsmedelsbutiken för att handla

Livsmedelspriserna har en benägenhet att gå upp, upp och upp. Hur har några familjer kunnat spara pengar på detta område, bortsett från det självklara handlingssättet att skära ner utgifterna på de mera dyrbara livsmedlen? En korrespondent för Vakna! i Japan säger:

”Livsmedel är den största enskilda utgiftsposten i japanska familjers budget. Därför går de noggrant igenom tidningarnas annonssidor, så att de kan utnyttja alla de förmånserbjudanden som ges de dagar då de går ut och handlar.

Dessutom sänker många snabbköpsbutiker priset på vissa varor strax före stängningsdags för att de skall få dem sålda innan dagen är slut. Eller också är det just dessa varor som först sätts fram morgonen därpå, och då till reducerade priser, för att man skall få undan dem innan de förstörs. Somliga husmödrar försöker handla vid dessa tider och håller på så sätt familjen med fullgod föda till måttliga priser.”

Joseph Coyle, som skriver om livsmedelsfrågor i Förenta staterna, hävdar att folk kan spara mellan 20 och 40 procent på inköpen genom att göra upp listor över vad de skall handla, sedan de studerat annonserna de dagar då de kan göra de bästa och billigaste inköpen av livsmedel. På vissa ställen säljer de anspråkslösare affärerna sina varor till rabatterade priser på grund av att de har lägre utgifter.

Under ett år helt nyligen gav livsmedelsbranschen i Förenta staterna ut 62 milliarder kuponger med erbjudande om prisnedsättningar till ett värde av i medeltal 15 cent per kupong. Dessa kuponger kunde man finna i tidskrifter, tidningar och häften med förmånserbjudanden. Här ligger nyckeln i att man inte köper en vara bara därför att den är utannonserad till ett lägre pris, utan i att man köper enbart den vara som man behöver och gör det till sådana priser.

I tidskriften Newsweek framhölls det: ”Familjens matkostnader ... kan nedbringas med 20 procent, om man inte låter barnen gå ensamma till livsmedelsbutiken för att handla — och om de inte heller får någon möjlighet att övertala sina föräldrar till att köpa några extra saker.” Dessutom är det viktigt att man har en inköpslista över enbart sådana varor som man verkligen behöver (inte över sådant som man vill ha), om man vill undvika att göra ”impulsköp” i butikerna. Och när man är ute och handlar, skall man söka efter de märkeslösa varorna som har samma näringsmässiga värde som de annonserade märkesvarorna men kostar mindre.

En brasiliansk man, vars familj har fått lida av inflationen, säger: ”Vi var tvungna att skära ner på lyxartiklarna, och min fru samarbetar på alla tänkbara sätt. Hon kastar aldrig bort några rester efter måltiderna.” Många hustrur sparar genom att de får sin man att ta med sig matsäck till arbetet i stället för att han går ut och äter.

Det är förnuftigt att spara genom att dra in på sådant som är onödigt

När man har ont om pengar, är det förnuftigt att spara genom att dra in på eller helt sluta att köpa sådant som är onödigt. En sådan onödig sak är vanan att bruka tobak. Den är inte bara kostsam, utan även dödsbringande, eftersom omkring 90 procent av alla fall av lungcancer och många andra hälsoproblem kommer av rökning, och den är sannerligen en vana som förorenar köttet. (2 Kor. 7:1) De som har slutat röka genom att utöva självbehärskning har funnit att de har kunnat spara tusentals kronor varje år.

Detsamma gäller alkoholhaltiga drycker, som är dyra. Det omåttliga bruket av dem kan dessutom skada hälsan och även familjelivet. Även om bibeln inte fördömer ett måttligt bruk av alkoholhaltiga drycker, så fördömer den ett omåttligt sådant. (Ords. 23:29—35; 1 Kor. 6:9, 10) Här kan man också spara hundratals kronor varje år.

Ett annat område där man kan spara har med rekreation att göra. Det är verkligen inte nödvändigt att lägga ut tusentals kronor på att få omväxling från arbetet. Den kommersiella reklamen kan kanske få det att se ut som om det är ett nödtvång att resa till avlägsna platser och bo på lyxiga hotell, men det är inte ett måste. Det kan vara mycket trevligt att åka till intressanta platser i närheten av hemmet, att ge sig ut på utflykter tillsammans med familjen, att besöka vänner eller att ägna sig åt någon annan form av rekreation som inte kostar en massa pengar. Lämpliga televisionsprogram kan vara till hjälp för att fylla det tomrum som uppstår sedan man skurit ner på eventuella dyra bio- och teaterbesök.

Förr i tiden hade inte familjerna radioapparater, stereoanläggningar, television, biografer eller andra moderna former av underhållning. Och på den tiden gick genomsnittsfamiljen sällan, om alls någonsin, ut och åt på någon restaurang. Men ändå kunde de ägna sig åt olika hälsosamma former av rekreation som skänkte ett visst mått av glädje i livet — kanske rentav mera än vad vi erfar i våra dagars komplicerade värld. Det är sant att tiderna har förändrats, men människorna har inte förändrats så mycket. De kan fortfarande finna glädje i enklare och mindre dyrbara former av rekreation.

Många kvinnor spar nu mycket pengar genom att själva sy kläder. Företagsamhet och övning betalar sig verkligen här. Som ett exempel såg en husmor en relativt enkel klänning som hon tyckte om i ett varuhus, men den kostade över 200 kronor. I stället för att köpa klänningen köpte hon ett liknande tyg och sydde upp klänningen för mindre än 20 kronor.

Vissa butiker säljer begagnade kläder som är i ett mycket gott skick, och tack vare dessa affärer kan man spara avsevärda summor. Somliga, som har brukat skicka bort sina kläder på tvätt, skär ner sina utgifter genom att tvätta kläderna själva. De tvättar för hand upp sådana plagg som ylletröjor i ljummet vatten i stället för att skicka bort dem på kemtvätt. De skickar bara bort sådant som de inte kan tvätta själva.

En viktig faktor när det gäller att spara pengar på kläder är att inte vara alltför beroende av modet. Många människor slänger bort fina kläder bara därför att klädstilen har förändrats. Men en man, som har lagt märke till att även det manliga klädmodet växlar oftare numera än förr, förklarade: ”Inte den här gången! Jag skall aldrig mer bli slav under modeskaparna, som försöker få mig att göra mig av med mina pengar. Jag klär mig i det jag har så länge som det är snyggt, rent och respektabelt, oavsett vad modet föreskriver.”

Somliga har kunnat spara stora summor på ett annat område, nämligen genom att lära sig hur man kan göra enklare reparationer i hemmet. Detta har inte bara besparat dem reparationskostnader, utan det har också medfört att de kan använda apparater, möbler och andra föremål mycket längre.

En man säger att han har sparat omkring 800 kronor per år på hårklippning. Hans fru var villig att lära sig hur hon skulle klippa hans hår, och hon blir allt duktigare genom den erfarenhet hon får. Med så varierande hårstilar som det finns nu för tiden behöver klippningen inte heller vara så perfekt.

Naturligtvis kan listan över sådant som man kan spara pengar på göras mycket längre. Men dessa exempel visar att det i denna penningkrisens dagar kan löna sig att tänka sig för och planlägga sina inköp.

Ett alltför stort begär efter materiella ting har förstört många familjer

En av de främsta orsakerna till problemen i vår tid är att människor har ett alltför stort begär efter materiella ting. Det har medfört att alltför många familjer blivit ekonomiskt utarmade och fått se sitt hem upplösas.

Somliga vill ha fler materiella ägodelar bara för att hålla samma standard som Svenssons. Men en sådan bedräglig stolthet kan vara mycket kostsam. En humorist har sagt att det helt enkelt inte är någon mening med att lägga ut pengar som man inte äger på att köpa saker som man inte behöver bara för att göra intryck på någon som man kanske inte ens tycker om.

Med avseende på nödvändigheten att behärska sitt begär efter materiella ting skrev en familj följande till U.S. News & World Report:

”Vår familj lever lyckligt på en summa som många dubbelarbetande föräldrar lägger ut på daghemsplatser. Vi kämpar mot inflationen genom att noga ta oss i akt så att vi inte får ett förrädiskt stort begär efter materiella ting.

Vi känner oss tillfreds med att själva uppfostra våra barn, och vi känner trygghet i att få vara en ’traditionell familj’. Att sköta hemmet på heltid kommer aldrig att bli någonting gammalmodigt, eftersom det är Guds uppsåt att en kvinna skall utföra detta uppdrag på ett mönstergillt sätt. ’Förväntningarna angående hur ett äktenskap bör vara’ har ingenting med inkomsten att göra. Människor, inte en förening av inkomster, utgör ett äktenskap. Människor, inte materiella föremål, utgör en familj.”

Om man tyglar sitt begär efter materiella ting, får man framför allt hjälp till att undvika den främsta orsaken till att man blir olycklig: Ett överfyllt skuldkonto. Om man lånar alltför mycket pengar och sedan är tvungen att leva med det eländet att man måste försöka betala tillbaka dessa igen, är man ute på en säker väg till problem och svårigheter. Hur sant är inte uttalandet i bibeln: ”Låntagaren bliver långivarens träl”! — Ords. 22:7.

Vid de intervjuer man gjort med familjer som haft stora problem med skulder, har man funnit att dessa familjer gjort många inköp som inte var nödvändiga. Ett ungt par, som bara hade varit gift i två år, hade redan samlat på sig mycket stora skulder. I stället för att först betala av dessa, fortsatte de att låna pengar och gick sedan och handlade upp dem. Deras brist på självbehärskning när det gällde materiella ting gjorde dem snart fullständigt ruinerade. Men ändå berättade de för en kreditrådgivare att de bara hade lagt ut pengar på ”det allra nödvändigaste”. När man frågade ut dem, fann man att ”det allra nödvändigaste” inbegrep mycket dyra semestrar och dyra kläder som de i verkligheten inte alls behövde.

Lånerådgivare föreslår att man antecknar sin nettolön, dvs. vad man har kvar när skatter och avgifter dragits, och tar reda på hur stor del som går åt till att betala skulder och kreditkortsköp. Om det visar sig att det är långt över 10 procent, är man ute på en farlig väg. (Detta gäller inte amorteringar på hus.) Några av dessa kreditrådgivare berättar att de, när de som söker råd inte kan behärska användningen av sitt kontokort, ber att få dessa kort och sedan river sönder dem i personernas närvaro. De har intressant nog lagt märke till att detta ofta för med sig ett ”emotionellt lidande” för dessa människor, eftersom de betraktar kontokorten som vänner i stället för som potentiella fördärvbringare, vilket de i verkligheten är för dem som inte kan använda dem på ett vist och förståndigt sätt.

”Kärleken till pengar är nämligen en rot till alla slags skadliga ting”, sägs det i bibeln. ”Och genom att trakta efter denna kärlek”, tilläggs det, har många ”villats bort från tron och ... genomborrat sig själva överallt med många kval”. (1 Tim. 6:10) Dessa sanningar blir alltmer uppenbara för varje dag som går.

Hur går det för dem som låter sin materialistiska syn vara drivkraften i sitt liv? Vår korrespondent i Japan skriver:

”I Japan tar genomsnittsfamiljen helt enkelt på sig mera arbete. Mannen och hustrun arbetar på heltid, plus övertid. Även om de själva kanske tycker att de klarar sig mot inflationen, är det just familjen som får lida, eftersom de inte har någon gemensam, uppbyggande samvaro med varandra.

Alla dessa ansträngningar är mycket kortsiktiga. De inriktar sig bara på NUET, DEN DAG SOM ÄR. Man tar inte med framtiden i bilden, och hoppet är inte någon del av det dagliga livet.”

Men vad kommer att hända, om hustrun förlorar sin inkomst eller om mannen gör det eller om de båda två gör det, ifall de inte har någonting som bygger upp och förenar dem och som ger dem ett verkligt hopp för framtiden? När världens ekonomiska system rasar samman, vad kommer då att hända med de människor som sätter anskaffandet av materiella ting främst i sitt liv?

Kommer det ekonomiska systemet verkligen att rasa samman? Ja, med all säkerhet! Och detta är orsaken till att din syn på inflation, pengar och materiella ting inte bara har att göra med att du nu måste öva dig i att klara av vissa tillfälliga ekonomiska svårigheter. Det du behöver förbereda dig för är den annalkande tillintetgörelsen av våra dagars hela ekonomiska system.

[Bild på sidan 12]

Att tillbakavisa den överdrivna jakten efter materiella ting kan till viss del förhindra att allvarliga problem uppstår