Var rädd om dina pengar

Du arbetar hårt för dina pengar, och ändå tycks du få mindre för dem för varje dag som går. Priserna fortsätter att stiga, och pengarna måste räcka till. Hur kan du få dem att göra det? Ju mer du känner till om hur affärsmännen försöker övertala dig att göra av med dem, desto lättare kan du avgöra hur du skall kunna behålla dem

VI LEVER i ett konsumtionssamhälle. Från alla håll bombarderas vi med reklambudskap som uppmanar oss att spendera våra pengar. Tidningar och tidskrifter, affischer och annonspelare överöser våra sinnen med budskap som vi kanske inte medvetet registrerar men som får oss att köpa vissa produkter. De sätt, varpå människor bearbetas och påverkas för att de skall släppa ifrån sig sina surt förvärvade pengar, är långt fler än du kan föreställa dig.

Barnen påverkas av leksaksreklam, tonåringarna av discjockeyer, och föräldrarna frestas att köpa på avbetalning till häpnadsväckande priser. I sin bok The Innocent Consumer vs. The Exploiters (Den lättrogne konsumenten kontra exploatörerna) säger Sidney Margolius att sådan påverkan leder till ett ”oerhört slöseri med hushållspengarna och till förslösande av familjens tillgångar”, som behövde användas till viktigare ting.

Vi övertalas att köpa genom många olika metoder. Låt oss se lite närmare på några av dem:

Från alla håll får vi veta att vi måste köpa vissa varor för att bli lyckliga. Men när vi väl har köpt en annonsvara och fått hem den, finner vi att förändringen är minimal.

En husmor får syn på grytor och pannor som har beteckningen ”gourmé”-kokkärl. Hon får då tanken att hon med hjälp av dem skulle kunna laga godare middagar. Men vi vet alla alltför väl att matlagningsresultatet i regel beror på ingredienserna och på kockens skicklighet — inte på vad tillverkaren kallar grytan.

En familjefar ser en vacker bild av en fin möbel i en annons, som lovar att han kan göra den om han bara har ett visst dyrbart eldrivet verktyg. Naturligtvis går det fortare att utföra arbetet med sådana redskap, men kommer det här verktyget verkligen att göra honom till en skicklig hantverkare? Hantverkare har i århundraden gjort utsökta möbler med långt enklare redskap.

Du skulle gärna vilja ta vackra bilder, men du blir ingen mästerfotograf bara därför att du köper den dyraste kameran.

Om du, innan du köper en viss apparat, tar reda på vad den verkligen kan göra, hur stor användning du har för den och om du egentligen behöver den, kommer dina pengar att räcka till mer, och du kommer att få större nytta av det du köper.

Köpmän i missnöje

Fabrikanterna ”gör det bra”, när de lyckas få folk att köpa sådant som de redan har, t. ex. spisar, kylskåp, TV-apparater, kläder och till och med bilar. Hur går de till väga? De får folk att tycka att det de redan har är omodernt. Affärsmännen gör allmänheten modemedveten, och sedan ändrar de modet. Det finns många olika sätt att ändra stilar och modeller, men Vance Packard framhöll i sin bok Varför köper vi? att ”ett av de billigaste sätten är att ändra färgen”.

Affärsmännen blir alltså ”köpmän i missnöje”. Du har det ”gamla modet”, ”förra årets färg”, en som inte är ”modern”. Det dröjer inte länge förrän du börjar fundera över att skaffa dig något i den nya färgen. Bilfabrikanterna använder samma metod för att få dig att bli missnöjd med den ”gamla” familjebilen, fastän den fortfarande går utmärkt och ser skaplig ut.

Kontant eller konto?

Affärsmännen använder också en annan metod för att få dig att göra av med mer pengar än du kanske borde göra. De instruerar sina expediter att fråga: ”Kontant eller konto?” Kanske föreslår man dig att ansöka om att öppna konto i affären. Kontoköp gör det lättare för folk att handla. De stora företagen har bevisat att det är så.

Mindre nogräknade firmor använder ibland kreditsystemet för att dölja den verkliga kostnaden. Hellre än att framhålla hela priset riktar de uppmärksamheten på de månatliga betalningarna. En detaljhandlare i USA sade: ”Vi föredrar att säga ’12 dollar i månaden’. Uppgift om det totala priset förvillar bara kunden.” Men ofta är det den månatliga betalningen som används till att förvilla honom. En affärsföreståndare i USA sade: ”Av den genomsnittlige kunden kan man få ut en dollar mer på varje meter matta genom att sälja på kredit. Vi vill hellre ange priset med eftertryck på månadsbetalningar än i dollar per meter.” Den månatliga betalningen är således baserad på ett högre pris än vad kunden tror att han betalar.

Kan denna allmänna praxis att köpa på kredit vara till nackdel för familjen? Ja, i synnerhet för dem som måste handskas mycket försiktigt med sina tillgångar. Kreditköp är förbundet med höga kreditkostnader, med frestelsen att köpa onödiga eller alltför dyrbara produkter och med risken att skuldsätta sig alltför djupt. Enbart i Förenta staterna har flera millioner familjer, däribland många unga familjer, fått problem med sina skulder.

Var alltså försiktig med konsumentkrediten, och du kommer att få mer för dina pengar.

Läs annonserna

Om du känner till hur du skall läsa realisationsannonser i tidningarna, kan du också få dina pengar att räcka till mer. Tänk på att en del realisationer är ”riktiga” realisationer, men många är det inte. Här följer några tips om hur du kan utnyttja dem på bästa sätt:

Håll utkik efter säsongsrealisationer. På många håll minskar försäljningen efter julrushen, och därför realiserar affärerna i januari. Försäljningen av sommar- och vinterkläder minskar också mitt i säsongen, dvs. januari — februari och juni — juli. Det är då man skall leta efter realisationer. En del varor kan vara butiksskadade, och urvalet är kanske inte så stort. Men ofta kan du spara pengar, om du letar och väljer omsorgsfullt vid sådana tillfällen.

En ”affären upphör”-rea kan vara en verklig, regelrätt realisation, men var försiktig. I en del affärer tycks skylten ”affären upphör” aldrig tas ner.

Ge akt på vad annonserna egentligen säger. ”Reguljärt pris 99:95, nu 59:95” skulle — förutsatt att man talar sanning — innebära att priset efter realisationen återigen är kr. 99:95. ”Jämförbar med den som kostar 99:95” säger inte mycket. Affären påstår att den utannonserade varan kan jämställas med en vara som betingar ett högre pris, men den jämförelsen existerar kanske bara i affärsägarens fantasi. ”Katalogpris 99:95” kan säga ännu mindre. Det kan vara det pris som står tryckt i fabrikantens katalog eller på kartongen. Det har kanske föga samband med verkligheten och kan ha satts överdrivet högt, så att det verkar som om affärerna realiserar, då man sätter ett lägre pris.

”Under inköpspriset” väcker fler frågor. Till exempel: Varför? Var varan svårsåld? Har man upphört att tillverka den? Finns det inte längre några reservdelar?

”Spara!” Tänk på att det i regel finns bara ett enda syfte med detta ord som fångar ögat — att få dig att slösa bort pengarna. Sådana ord som ”Extrapris!”, ”Nedsatt pris!” och ”Lagerrensning!” innebär uppenbarligen varken mer eller mindre än vad affärsägaren vill att de skall innebära. Också i affärer med gott renommé har det hänt i USA att anställda blivit instruerade: ”Sätt 79:50, så kan vi sätta ner priset nästa vecka till 65:00.”

Vi faller ofta offer för sådana knep, därför att vi vill göra ett fynd. Du kan skydda dig genom att känna till priser och kvalitet. Ta reda på vad saker och ting kostar. Och tänk på att ingenting är ett fynd, om du inte behöver det. Även om du faktiskt skulle kunna spara 50 procent genom att köpa det, skulle du spara 100 procent genom att inte köpa det!

Jämför priserna i olika affärer

Rapporter visar att det är mera sannolikt att medlemmar av familjer bland låginkomsttagare (som ju framför allt skulle behöva spara) gör sina inköp i en och samma affär, under det att de som kommer från mera välbärgade familjer inte gör det.

Kan du spara genom att jämföra priserna i olika butiker? Naturligtvis! En konsumentförening i Förenta staterna fann att priset på en och samma hushållsmaskin varierade från 259 dollar till 370 dollar i olika affärer.

Skär ner matkontot

Man har beräknat att många husmödrar skulle kunna skära ner matkostnaderna med så mycket som 25 procent genom förståndigare inköp. Maten är en stor utgiftspost för familjen. Hur kan du nedbringa matkostnaderna? Vad säger experterna?

Först och främst bör du planera dina inköp. Du kan spara genom att handla bara en gång i veckan, i stället för varje dag. Titta efter förmånserbjudanden, och köp matvaror när de har säsong och är billigare än under andra tider på året.

En inköpslista kan vara till stor hjälp. Sådana affärer, som bjuder ut varor till lågpris, s. k. lockvaror, för att dra till sig kunder, hoppas att du skall köpa många andra varor, så att man får kompensation för de billiga. Noggrant beräknade åtgärder vidtas för att få dig att köpa varor med större vinstmarginal, medan du ändå är i affären.

Utställda varor, som staplats upp eller placerats i början och slutet av gångarna eller på särskilda bord mitt i gångarna eller nära kassorna — sådana arrangemang kan fresta dig att köpa artiklar som inte stod på din lista. Snabbköpsägare vet att affärens lönsamhet beror på hur väl de lyckas stimulera till sådana impulsköp. Leland J. Gordon och Stewart M. Lee säger i Economics for Consumers: ”Konsumenternas benägenhet att göra impulsköp utnyttjas av affärsmännen — de drar fördel av den. Impulsköpen ökar när männen handlar, och de stiger våldsamt när barnen är med. Men en sparsam husmor, som är medveten om impulsköpsfällorna, handlar bara det som står på hennes inköpslista — och inget annat.”

Andra sätt att spara

Inom livsmedelsbranschen förekommer det många knep med förpackningar och med färdiglagad mat. Förr i tiden, när man köpte ett halvt kilo socker eller ett kilo ris, vägdes varorna upp medan man såg på. Nu kommer de i förpackningar, som kan vara bedrägliga. En del större förpackningar är långt ifrån fulla. En flaska med handbalsam var utformad så att den skulle se större ut än konkurrentens flaska, som innehöll dubbelt så mycket. Förpackningens utseende kan få dig att tro att du får mer för pengarna, medan du i verkligheten får mindre.

En enkel metod är att jämföra. Läs viktangivelsen, innan du köper förpackningen.

Förberedda grönsaker säljs i bekväma förpackningar, och ost säljs skivad eller portionsförpackad. Men du betalar — ibland mer än du tror — för sådan bekvämlighet. Det är inte bara så att färdigmat kostar mer — den kan också ha mindre näringsvärde än vad du räknar med. Tillsatser, utdrygningsmedel och även vatten ersätter några av näringsämnena i färdiglagade rätter.

Regeln är enkel: Ju mer den mat du köper har förberetts, desto mindre kommer du förmodligen att få för pengarna.

Hur du skyddar dig

Att gå ut och handla är en ansvarsfull uppgift, och den som är sparsam och försiktig inser det och får så mycket som möjligt för pengarna. På föregående sida finns en lista med viktiga punkter, som du bör komma ihåg för att få mer för de pengar du ger ut.

Att du följer dessa förslag medför naturligtvis inte att priserna går ner, men dina pengar kommer att räcka till mer, när du är medveten om vart de tar vägen. Då vet du också att du gjorde vad du kunde för att slippa betala mer än som var absolut nödvändigt.

[Ruta på sidan 20]

Tips till den som gör inköp

□ Använd en inköpslista; undvik impulsköp.

□ Se upp med lågpriser som är otroligt låga.

□ Titta efter säsongsrealisationer.

□ Ge akt på vad vågen visar, när dina varor vägs upp.

[Ruta på sidan 21]

Religion och dina pengar

Människor skänker mycket pengar till religiösa ändamål. I Förenta staterna uppgår sådana donationer till omkring 18.000.000.000 dollar per år.

En stor del av pengarna används utan tvivel till det ändamål som angetts. Men är alla tillfredsställda med det sätt varpå deras bidrag till religiösa grupper används? I ett brev till National Catholic Reporter skrev en man i USA för någon tid sedan: ”Ända sedan jag var en ung tonåring har jag hyst obegränsad tro och tillit till dessa organisationer.” Men ”nu”, fortsatte han, ”har min tro och tillit slagits i spillror”.

Mannen var besviken till följd av de skandaler som förekommit i förbindelse med donationer. Han nämnde ”Fader Flanagans pojkstad” och även en munkorden, ”The Pallottine Fathers”, som lyckades samla in millioner dollar genom en massiv vädjan om hjälp till svältande, föräldralösa barn i andra länder. Men ledaren för denna munkorden måste inför rätta erkänna sig skyldig till ”förskingring” av penningmedel. Mannen hänvisade också till undersökningen av ”The Pauline Fathers”, som påstods ha förslösat så mycket som 20 millioner dollar på överdådigt leverne och dåliga fastighetsaffärer.

Protestantiska evangelister vädjar i amerikansk radio och TV om bidrag och inhöstar årligen många millioner dollar från lyssnarna. Evangelisterna erbjuder sig kanske att kostnadsfritt sända en billig, religiös artikel av något slag. Men ”när du en gång har svarat, så är ditt namn i hans data”, säger tidskriften Presbyterian Survey, och du kommer att bombarderas med brev som tigger om pengar.

En före detta tjänsteman vid en radiostation, knuten till sydstatsbaptisterna, förklarar att en stor del av pengarna används till att köpa mer sändningstid för att få mer pengar till att köpa mer sändningstid. Vidare säger han att eftersom evangelisterna utsätts ”för ständig granskning av [skattemyndigheterna]”, kan de ”grunda ett universitet och utnämna sig själva till rektor, [så att] de kan betala stora summor pengar till sig själva utan granskning av IRS [skatteverket]”.

Det är berömvärt att man skänker pengar för att hjälpa andra. Och varje vädjan om bidrag är naturligtvis inte bedräglig. Men tydligtvis är det förståndigt att tänka sig för både en och två gånger innan man lämnar bidrag, även då en vädjan framförs i religionens namn.

[Bild på sidan 19]

”Sätt upp priset en aning, så kan vi sätta ner det nästa vecka för snabb utförsäljning”