Blindhet från floden
Från ”Vakna!”:s korrespondent på Elfenbenskusten
”ONCHOCERCOSIS! Vilket ord! Jag har aldrig hört talas om det förut. Vad betyder det?” frågade Jerry, min europeiske vän.
”Blindhet”, var mitt enkla svar. ”Blindhet från floden. Det vill säga, den orsakas av en fluga som lever i en del tropiska floder.” Jerry lyssnade uppmärksamt när jag förklarade.
”Wayen, till exempel, är en liten, till hälften övergiven by, som ligger ungefär 70 kilometer väster om Ouagadougou, huvudstaden i det västafrikanska landet Övre Volta. Den ligger i närheten av Vita Volta, ett av de mest smittdrabbade flodområdena. De flesta av dess invånare är hemsökta av denna sjukdom; de är antingen blinda eller har gravt nedsatt syn.”
”Har du varit i Wayen?” frågade Jerry.
”Många gånger. Under mitt senaste besök träffade jag Moussa. Han är bara en av de 70.000 blinda människorna i Sahelbältet i Västafrika. Det finns uppskattningsvis 1.000.000 offer som, trots att de ännu inte blivit blinda, på ett eller annat sätt lider av onchocercosis.
Moussa är i själva verket inte en gammal man, som man skulle kunna tro när man ser hans rynkiga hud. Han är bara omkring 40 år, och under normala omständigheter skulle han fortfarande vara i verksam ålder. Men nu har han åldrats i förtid, och hans hud är fruktansvärt förtjockad och rynkig. Jag kunde se att pigmenteringen på hans skenben var bortnött av mycket kliande, och där syntes skära fläckar som skiftade i en sjuklig, gråaktig ton.
Han är gift och har fyra barn. Men de lever i ohygglig fattigdom. Det äldsta barnet har lämnat byn. Han flydde, innan han blev blind. Jag såg hans bröder bland de andra barnen där, med sand och skrovliga stenar i händerna, klösande sina kliande armar och ben. De är ännu endast lätt infekterade. De har inte förlorat synen än. Därför tjänar de som vägvisare åt sina gamla och blinda föräldrar. Med tiden kommer också de att bli blinda, för blindheten har blivit ett levnadssätt för dem.”
Hur smittan sprids
Jag förklarade för Jerry hur sjukdomen sprids från den ena människan till den andra genom den lilla simuliumflugan, som experterna kallar Simulium damnosum. Den lägger sina ägg i strida floder och älvar och livnär sig på blod från människor. Sjukdomen är inte begränsad till det tropiska Afrika, utan förekommer även i Jemen och Mexico samt i Central- och Sydamerika.
I Moussas fall drabbade sjukdomen honom redan i hans späda barndom. En smittad honfluga bet honom och förde in i hans kropp den maskliknande parasiten Onchocerca volvulus. Eftersom den unge Moussa bodde i ett mycket smittdrabbat område, blev han biten om och om igen.
När Onchocerca volvulus en gång kommit in i en människas kropp, undergår offret en långsam nedbrytningsprocess. Ju mer han blir biten, desto fler maskar ackumuleras i hans kropp. Under de följande femton åren eller så kommer mängder av hon- och hanmaskar att ringla ihop sig som små nystan under hans hud och bilda synliga knölar på ryggen, höfterna, skinkorna, runt knäna och i somliga fall även på huvudet. De fortplantar sig inne i hans kropp och frambringar mellan 50 och 200 millioner ”maskbarn”. Dessa angriper kroppen och når till sist ögat. Då de dör i hornhinnan, äger en cellreaktion rum; det bildas en ogenomskinlig fläck, och blindhet blir följden.
”Säg mig”, fortsätter Jerry, ”leder sjukdomen till döden?”
”Onchocercosis leder inte till döden”, sade jag. ”På sin höjd framkallar den åldrande och minskar utsikten till ett långt liv. Den medför emellertid stora ekonomiska problem. När de flesta män mellan 25 och 45 år — den aktiva, arbetande befolkningen — är blinda, medför det att ekonomin lamslås. Det är av den anledningen människor i somliga områden kring floden Volta i Västafrika har övergett bördiga floddalar och bosatt sig på mycket torftigare mark, bara för att komma ifrån flugorna.”
Medicinsk behandling och bekämpningsmetoder
”Vad har läkarvetenskapen att erbjuda för att hjälpa dessa stackars människor, som drabbats av ’blindhet från floden’?” undrar Jerry.
Mitt svar är inte så värst uppmuntrande. ”Forskning bedrivs nu sedan någon tid tillbaka. Hittills har två preparat utvecklats, suramin och dietylcarbamazin. Båda dessa preparat har emellertid allvarliga biverkningar och kan bara ges under noggrann läkarkontroll. De är alltså inte lämpliga för behandling av stora befolkningsgrupper.”
”Kan man inte avlägsna maskknölarna på kirurgisk väg?”
”Det kan tyckas vara en praktisk lösning. Det har faktiskt praktiserats i Centralamerika. Men denna lösning tycks inte fungera i Voltaområdet, där infektionsrisken är så stor att man genom att avlägsna knölarna bara skapar bättre utrymme för nya maskar.
Den enda genomförbara och effektiva metoden tycks för närvarande vara att bespruta simuliumflugans förekomstorter med insektsdödande medel. Det är vad Vector Control Unit of the Onchocerciasis Control Programme (ett projekt för bekämpning av onchocercosis) har gjort varje vecka med hjälp av helikoptrar och mindre flygplan i trakterna kring floden Volta sedan år 1974.
Detta projekt har organiserats av Världshälsoorganisationen (WHO) inom Förenta nationerna och stöds finansiellt genom frivilliga bidrag från andra länder och från de deltagande länderna själva. Dessa sju länder, Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Mali, Niger, Togo och Övre Volta, hoppas att bördiga landområden skall kunna återhämta sig från sjukdomen, så att deras invånare åter kan bosätta sig utmed floderna. Bekämpningsprojektet har satt som mål att åstadkomma detta inom 20 år. Till dags dato har över 46 millioner dollar getts ut i kampen mot simuliumflugan.”
”Vilka framsteg har gjorts hittills?”
”Sjukdomens spridning har hejdats i vissa områden. En del av de folkgrupper som hade gett sig av har redan börjat flytta tillbaka till de ’framgångsrikt’ kontrollerade floddalarna. Men som en tjänsteman inom bekämpningsprojektet en gång uttryckte det: ’Detta innebär långt ifrån att utrota sjukdomen. Vi kan bara tala om att kanske nedbringa den till ett absolut minimum.’”
Onchocercosis är naturligtvis bara en av de många sjukdomar som utkräver sin hemska tribut bland människorna. Mänskliga hjälpaktioner är begränsade och kortvariga. Vilken glädje kommer det inte att bli när de som drabbats av denna sjukdom inte bara kan få se sin hud ”återvända till sin ungdomskrafts dagar”, utan också få vara med när ”de blindas ögon öppnas”! — Job 33:25, NW; Jes. 35:5.