Den grafiska revolutionen drar in i åttiotalet
FÅ UPPFINNINGAR har haft sådant inflytande på historien som Johann Gutenbergs tryckpress har haft. Det var han som omkring år 1450 utvecklade boktryckarkonsten med hjälp av lösa typer.
Det tryckta ordet medverkade till att Martin Luther inte förblev en ensam kritiker av den katolska kyrkan, utan kom att bli ledare för reformationen. Det bidrog också till utvecklingen av de moderna språken i Europa, vilka gav inspiration till nationella rörelser under de följande århundradena.
Är Gutenbergs revolution över? Inte alls! Som en auktoritet uttrycker det: ”Under årtiondena efter andra världskriget introducerades fler förändringar inom tryckkonsten än under de 500 år som följde på Gutenbergs uppfinning.” — Encyclopedia Americana, 1977, band 22, sid. 604.
Skulle du vilja veta mera om dessa förändringar?
Högtryckets begränsningar
Gutenbergs ursprungliga press, som troligen var en ombyggd ost- eller vinpress, baserade sig på principen att man kunde färga in upphöjda bokstäver och pressa dessa mot papper för att göra avtryck. Denna tryckmetod, som kallas högtryck eller boktryck, var den dominerande i världen under 500 år.
Naturligtvis har man förbättrat tryckpressen mycket sedan Gutenbergs tid. Med hans press kunde man trycka ett enda ark åt gången. I moderna rullrotationspressar för högtryck använder man böjda tryckplattor, som man monterar på roterande cylindrar. I dessa pressar trycker man på en så kallad pappersbana, dvs. papper från en rulle, som passerar mellan cylindrarna, då dessa roterar. (Se bilden.) Medan Gutenberg kunde trycka bara 300 till 500 ark om dagen, kan moderna rullrotationspressar framställa 60.000 tryck i timmen, och varje tryck omfattar många sidor!
Men högtrycket har sina begränsningar. De böjda tryckplattor som man använder är vanligen gjutna i blylegering, s. k. sättmetall, och är mycket tunga. Mängden av små detaljer som dessa tryckplattor av bly kan rymma är begränsad. Att tillverka tryckplattor är en komplicerad uppgift, som kräver dyrbar gjutningsutrustning och mycket yrkesskickliga arbetare. När tryckplattorna slutligen är insatta i pressen, måste man ägna mycket tid åt det precisionskrävande arbete som kallas lappning, innan produktionen kan börja.
Tills helt nyligen var högtryck likväl det bästa sättet att trycka kvalitetsmaterial i stora kvantiteter till en låg kostnad. Så nyligen som år 1960 trycktes nästan alla tidningar i högtryck. Sedan hände något genomgripande.
Offsetrevolutionen
Vad som hände var den explosionsartade utvecklingen av en tryckmetod som grundar sig på en princip som skiljer sig från Gutenbergs, nämligen offsetlitografi. Det är som industritidskriften Graphic Arts Monthly uttryckte det: ”Så sent som år 1929 ... var litografiskt tryck den där ’snabba och smutsiga’ processen, som man använde om man inte behövde boktryckets höga kvalitet.” Men efter andra världskriget gynnades offsettrycket av en lång rad av teknologiska framsteg, medan boktrycket genomgick få förändringar. Vad blev resultatet? Offset blev en respektabel och konkurrenskraftig tryckmetod.
I dag är det svårt att finna en populär tidskrift som helt trycks i högtryck, och 70 procent av Amerikas dagstidningar trycks i offsetlitografi. Varför blev offset plötsligt så eftersträvansvärt?
Kameror och datorer
De flesta tryckplattor som man använder i högtryckspressar är tjocka, tunga och gjutna i formar. Offsettryckplåten är däremot tunn och lätt, och texten och bilderna överförs till den på fotomekanisk väg. Både kameror och offsetplåtar har förbättrats under de senaste åren.
På 1950-talet började man på en del tryckerier titta närmare på offsetmetoden. En stor fördel man kunde lägga märke till gällde fotografier. På de flesta tryckerier där man använder högtryck är man tvungen att låta kemigrafer göra klichéer på bilderna. Men med offsetplåtar kunde man till och med på små tryckerier själv framställa bilder tillsammans med resten av tryckplåten. Man sparade tid och pengar och kontrollerade själv kvaliteten. Detta var viktigt på grund av att konkurrensen från televisionen gjorde att bilderna blev viktigare inom den grafiska industrin.
Eftersom det var lättare för nya tidningsföretag att installera kameror än tunga blygjutningsmaskiner och sättmaskiner, var det inte förvånande att dessa mindre tidningar började gå över till offset under 1960-talet. Dessa nya tidningar började ”stjäla” läsare och lokal reklam från de stora dagstidningarna. Kvaliteten på offsettrycket förbättrades ständigt, och offsetplåtarna kunde man tillverka snabbt utan att man behövde anlita mycket yrkesskickliga arbetare.
Det var svårare för de stora tidningarna att göra denna förändring. Många tryckeriarbetare skulle behöva bli omskolade för att sköta de nya maskinerna. Dessutom hade de stora tidningarna redan sina sättmaskiner, sin gjutningsutrustning och sina dyrbara tryckpressar. Eftersom man kan smälta ner sättmetallen och använda den om och om igen, verkade högtrycket under någon tid vara mera ekonomiskt.
De stora tidningarna var likväl tvungna att göra någonting. Deras omkostnader steg snabbt. De behövde skära ner arbetskostnaderna och gå in för att trycka snabbare, och de skulle också behöva göra upplagorna mera lokalbetonade, så att annonseringen blev mera verkningsfull. Vad var lösningen? Datorer!
Under 1970-talet gick de stora dagstidningarna över till att använda datorer — för distribuering, bokföring och sättning — så snabbt att det var som Anthony Smith, en expert på massmedier, uttryckte det: ”Tidningsindustrin är i en viss bemärkelse duvan som sändes ut från det mekaniska samhällets ark för att pröva datoriseringens vatten. Den är den första av de traditionella, större industrierna som börjar med fullständig övergång till datoriserade metoder.”
”Bly är dött”
Att kombinera datoriserad sättning med högtryck är inte så lätt gjort. Datoriserad sättning bygger på fotografiska principer som är idealiskt lämpade för offsetplåttillverkning och offsettryck. Detta betyder att de flesta av de tryckerier som redan har gått över till fotosättning nu ersätter sina högtryckspressar med offsetpressar så fort som det är praktiskt och ekonomiskt möjligt.
Allt detta påverkar olika leverantörer till den grafiska industrin. Under 1970-talet höjdes ropet att ”bly är dött”, och det blev svårare att få tag på reservdelar och annan utrustning som var nödvändig för blysättning och högtryck. Det blev också ont om mässingsgjutformar, s. k. matriser, och matrispapp av asbest för tillverkningen av tryckplattor, då leverantörerna slutade med tillverkningen.
”Att äga en högtrycksutrustning är ungefär som att äga en radio med elektronrör”, sade en inköpschef i ett stort tryckeriföretag. ”Radion fungerar fortfarande utmärkt, men det är svårare att få tag på dessa rör i dag. Våra högtryckspressar fungerar fortfarande, men det är svårare att få tag på de delar vi behöver.” Inget tryckeri är immunt mot dessa påtryckningar, ”som sliter hårt på högtryckets livlina”, som en expert uttryckte det.
Sällskapet Vakttornet vidtar förändringar
Ett stort tryckeri för biblar och kristen litteratur är Watchtower Bible and Tract Society of New York (Bibel- och Traktatsällskapet Vakttornet) i USA. Förra året framställde Vakttornets tryckeri i Brooklyn i New York ensamt mer än 27 millioner inbundna böcker och ytterligare 2,5 millioner biblar på flera språk. Brooklyntryckeriet och den därmed förbundna tryckerianläggningen i Wallkill i staten New York tryckte förra året tillsammans mer än 201 millioner tidskriftsexamplar liknande det du nu läser. Förutom i Förenta staterna trycker Sällskapet Vakttornet tidskrifter och böcker i flera länder runt om i världen.
Under flera år arbetade man på Sällskapet Vakttornets tryckerier enbart med högtryckspressar, även om man sedan år 1959 har använt arkmatade offsetpressar. Under 1970-talet insåg man behovet av att gå över till rulloffset och fotosättning. År 1978 installerade man två snabbgående rulloffsetpressar av märket Harris i Brooklyntryckeriet, och frivilliga arbetare lärde sig snabbt att sköta dem. Resultatet blev att man det året kunde framställa boken Min bok med bibliska berättelser i flerfärgstryck. På mindre än tre år har denna mycket populära bok blivit översatt till mer än 35 språk och tryckt i omkring 15 millioner exemplar!
Dessa nya pressar, som trycker på två pappersbanor samtidigt, kan framställa mer än dubbelt så många tryck i timmen som Sällskapet Vakttornets högtryckspressar. En av de nya offsetpressarna är redan utrustad för att trycka i fyra färger, och den andra pressen kommer att ges fyrfärgskapacitet ”så snart som vi kan plocka ner den för att göra de nödvändiga kompletteringarna”, enligt en av tryckeritillsyningsmännen. Tryckningen av tidskrifter såväl som efterfrågan på Min bok med bibliska berättelser, som för närvarande trycks i tre färger, gör att de som kör pressen för tillfället har fullt upp att göra.
Sedan år 1977 har Sällskapet Vakttornet slutat använda 13 gamla högtryckspressar, vars ålder varierar från 21 till 55 år, för att bereda rum för de nya offsetpressarna. Det finns inga köpare till dessa föråldrade pressar, men Sällskapet har haft stor nytta av dem. De återstående högtryckspressarna kan man inte ersätta omedelbart, eftersom nya offsetpressar är dyra och eftersom Sällskapet Vakttornet är en icke-kommersiell organisation, som finansieras genom frivilliga bidrag.
Vakttornets framtid i offset
Men så småningom kommer Sällskapet Vakttornet mer och mer att gå över till offset. På Sällskapet Vakttornets avdelningskontor i Canada, England, Finland, Japan och Västtyskland installerar man nya fyrfärgspressar. Den nya offsetpressen på avdelningskontoret i Japan har redan tryckt mer än 1 million inbundna böcker. På det sydafrikanska avdelningskontoret har man en tvåfärgs offsetpress, som trycker tidskrifter på de lokala språken. En tredje rulloffsetpress (med fyrfärgskapacitet) började man använda på Brooklyntryckeriet i november 1980. Dessa tre offsetpressar kan producera ungefär lika mycket som de nio högtryckspressar de ersätter. Det är inte bara så att dessa offsetpressar producerar mera när de är i gång, utan man spar också mycket tid i fråga om att förbereda offsetpressarna för nya tryckningar. Varför det? Det tidsödande lappningsarbetet, som är nödvändigt i samband med högtryckspressar, kan ibland ta en eller två dagar. När det gäller offsettryck behöver detta förberedelsearbete inte ta mer än några minuter. Timmar som man använde till att klippa papperslappar kan man nu använda i produktionen.
En fjärde rulloffsetpress, som man för närvarande installerar och provar i Brooklyn, ”är mycket speciell”, enligt en tryckeritillsyningsman. Hur så? ”Detta är en bibelpress. Den kommer att trycka biblar på fyra pappersbanor samtidigt, till skillnad från våra andra offsetpressar, som trycker på endast två pappersbanor.” Den nya pressen trycker 128 sidor av bibeln på en gång, i stället för 64 sidor som våra nuvarande pressar gör. Eftersom antalet biblar som trycktes i Brooklyn fördubblades förra året, är behovet av denna nya, högproduktiva offsetpress för biblar uppenbart. Ja, sedan år 1970 har man tryckt mer än 24 millioner biblar på 13 språk i den här anläggningen i Brooklyn. Detta är fler biblar än vad Sällskapet Vakttornet framställde under de föregående 40 åren! Vår förhoppning är att den nya pressen kommer att producera lika mycket som sex av de bibelpressar som vi för närvarande har. Den nya pressen bör också göra att arbetet i binderiet går snabbare, eftersom den trycker bibeln i färre, men större, delar, som sedan skall kollationeras och sys i binderiet.
Villiga arbetare
En av de mest anmärkningsvärda aspekterna i fråga om tryckningen vid Vakttornets tryckerier är arbetskraften. Även om de som har tillsynen över arbetet har varit i tryckeribranschen under flera årtionden, är de som arbetar i tryckeriet för det mesta unga män, som frivilligt står till tjänst och som i många fall stannar bara några år.
”Det tar fem år att verkligen lära sig sköta en offsetpress”, påpekade en av tryckeritillsyningsmännen. ”När man tänker på den bristande erfarenhet vi har av sådana pressar, är det överraskande vad vi kan åstadkomma. Men vi vill ändå förbättra kvaliteten på det vi trycker. Det råder därför ett stort behov av arbetare som är villiga att lära sig det här arbetet och sedan fortsätta med det.”
Vakttornets tryckerier, liksom andra stora tryckerier, har insett behovet av att gå över till datoriserad fotosättning. Detta skapar speciella utmaningar, på grund av de ovanliga behov som ett flerspråkigt, bibliskt undervisningssällskap har när det gäller tryckning. Det sätt på vilket man möter dessa utmaningar är en fascinerande berättelse i sig själv, som kommer att inflyta i ett senare nummer av Vakna!
[Diagram på sidan 12]
(För formaterad text, se publikationen)
Högtryck (Boktryck)
Otryckt papper
Tryckfärg
1 Färgvalsar anbringar färg på ovansidan av upphöjda bokstäver
Formcylinder
2 Tryckningen sker på en sida åt gången, när färg från ovansidan av de upphöjda bokstäverna pressas mot papperet (ungefär på samma sätt som i en skrivmaskin)
Tryckcylinder
3 Termen ”högtryck” kommer av att de upphöjda, infärgade ytorna pressas direkt mot papperet
Tryckt papper
[Diagram på sidan 13]
(För formaterad text, se publikationen)
Offsettryck
Vatten
1 Fuktvalsar lämnar ett tunt fuktskikt på de fuktabsorberande ytorna på tryckplåten. De feta text- och bildytorna förblir torra
Tryckfärg
2 Färgvalsar anbringar tryckfärg. De torra ytorna färgas in
Formcylinder
3 Färgen överförs från tryckplåten till gummicylindern
Gummicylinder
Otryckt papper
4 Tryckningen sker när färgen pressas mot papperet
Tryckt papper
Gummicylinder
Formcylinder
5 Samma process äger rum på papperets undersida, så att båda sidorna trycks på samma gång
6 Termen ”offsettryck” kommer av att de infärgade ytorna på tryckformen först överförs till gummicylindern och sedan avsätts (engelska: offset) på papperet