Barnen — skilsmässornas oskyldiga offer

Vad är lösningen?

”NÄR pappa hade flyttat hemifrån, började mamma arbeta, och mina bröder och jag fick i stor utsträckning klara oss på egen hand. Vi blev vana vid att komma hem till en tom lägenhet. Vi tog faktiskt med oss våra kompisar hem efter skolan för att bli ’höga’. När jag blev äldre, funderade jag på att gifta mig, men jag hade inte den blekaste aning om vad det är som gör att ett äktenskap lyckas eller misslyckas.” — Rob (hans föräldrar skildes när han var nio år).

”Pappa försökte uppfostra oss och försökte vara sträng, men han förstod sig inte på att tala med oss, och han var vanligtvis alltför trött för att ens försöka. Sexualundervisning fick jag skaffa mig på egen hand. Jag gifte mig när jag var 17 år och skilde mig några år senare, och då hade jag en liten baby. Min man och jag kunde inte alls tala med varandra.” — Marya (hennes föräldrar skildes när hon var sju år).

Så här säger två personer som i sin barndom blev offer för en världsvid våg av upplösta äktenskap. I Sovjetunionen misslyckas 30 av 100 äktenskap. I Japan är det i medeltal en skilsmässa var fjärde minut. I Storbritannien är det nu fem gånger fler som ansöker om skilsmässa än det var år 1961. I Förenta staterna slutar omkring hälften av alla äktenskap med skilsmässa.

Olyckliga kontrahenter kanske betraktar skilsmässa som ett sätt att lösa sina problem, men hur inverkar den på deras barn?

Man får allt fler belägg för att olyckliga familjeförhållanden orsakar känslomässiga problem hos barnen, alltifrån sängvätning och dåliga betyg till allvarlig depression. I Storbritannien, där varje år 200.000 barn ser sina föräldrar skiljas, säger en lärare: ”Jag har ännu inte träffat en problemelev som inte har upplevt en orolig familjemiljö.”

Men hur är det då om man och hustru alltid bråkar? Vore det då inte bättre för barnen om föräldrarna skildes?

Tidskriften Psychology Today svarar att en nyligen avslutad femårig undersökning av över 100 ”skilsmässobarn” avslöjade att skilsmässa inte är bra för barnen. Inte ens barn i mycket olyckliga hem önskade att deras föräldrar skulle skiljas. Fem år efter skilsmässan var faktiskt flertalet av de här barnen fortfarande olyckliga, och över en tredjedel var allvarligt deprimerade. Varför?

Experter är överens om att när ett barn ser sin familj splittras, ”tycker det att hela dess värld rasar samman”. Små barn kan rentav dra den slutsatsen att alltsammans är deras fel, att pappa gav sig i väg därför att de hade varit elaka. Detta kan ge upphov till allvarliga känslomässiga problem. ”Jag tänkte att jag kanske hade varit stygg mot min mamma och min syster och att jag blev straffad av Gud”, sade en liten flicka angående sina föräldrars skilsmässa.

Skilsmässa skapar nästan alltid en ekonomisk börda, särskilt för den förälder som har vårdnaden om barnen. Situationen blir ännu värre om föräldern måste flytta och barnet — förutom att det förlorar den ena föräldern — också plötsligt förlorar sina kamrater och sin omgivning. De problem, som barnen har vid den här tiden, kan påverka dem många år senare.

”Jag bodde hos mamma en tid efter skilsmässan”, säger Mary. ”Men hon måste arbeta på kvällarna för att kunna försörja oss. Hon försökte vara en bra mor, men många gånger kunde hon bara ge mig lite pengar till att köpa snask åt mina bröder och min syster, och sedan fick vi sköta oss själva. Vet du, det var ungefär så som jag till slut kom att behandla min lilla dotter. Jag tänkte antagligen att hade jag överlevt, så skulle hon också göra det.”

Mary menar att det sätt varpå hon, som skilsmässobarn, blev behandlad har kommit att längre fram påverka henne som hustru och mor. Är detta något ovanligt? Tydligtvis inte.

Om en skilsmässa i sig själv kan få ett barns värld att rasa samman, vad händer då när man inför domstol söker föra i bevis att det har förekommit öppna fientligheter mellan föräldrarna?

”Jag skulle önska att vi finge bort skilsmässorna från rättegångssystemet”, säger en domare i Atlanta i USA. ”När väl en skilsmässa kommer inför domstol, ser advokaterna varandra som antagonister och önskar bara kämpa.” Sådana strider kan skapa onödig bitterhet hos föräldrar och barn.

En kvinna skrev: ”Min advokat vill att jag skall stämma min man för att få ut honom ur huset ... och att jag skall byta ut alla dörrlås och påstå att min man är farlig och våldsam. Min man är faktiskt inte sådan, men min advokat säger att jag skulle ligga bättre till vid den slutliga uppgörelsen, om jag gjorde detta. Han säger att detta är mycket vanligt. Jag vet att mina barn skulle ta mycket illa vid sig, om jag gjorde det.”

Det är naturligtvis inte alla advokater som ger sådana råd. Men som domaren påpekade uppmuntrar själva den ”antagonistiska” anda, som uppkommer vid många domstolar, till sådana metoder. Därför vägrar en advokat i Atlanta helt enkelt att dra skilsmässor inför domstol — han erbjuder sig i stället att tjänstgöra som medlare — men han är ett undantag.

Hur är det då med de nya lagarna, enligt vilka ingen av parterna lastas för äktenskapets upplösning? Var de inte avsedda att göra slut på alla stridigheter i samband med skilsmässa? Men så blev det inte. I stället för att strida om vem som orsakade att äktenskapet sprack strider advokater nu om pengar och om barnen.

Om barn blir pressade eller mutade till att ta parti i vårdnadstvister, så kan de ta allvarlig skada. När rätten lät en 13-årig flicka välja vilken förälder hon ville bo hos, så blev hon ”fullständigt konfys”. De uppskattningsvis 25.000 barn som årligen kidnappas av sina egna föräldrar i samband med vårdnadstvister befinner sig i en ännu värre situation. Sådana föräldrar kanske ”går under jorden” med sina barn, och de kanske inte ens låter dem gå i skolan av rädsla för att åka fast för kidnapping.

Somliga menar att gemensam vårdnad är lösningen, men enligt en brittisk skoltjänsteman leder detta många gånger till att barnen ”kastas” från det ena hemmet till det andra, och detta gör att de till slut inte vet var de hör hemma. Tjänstemannen tillade: ”Jag är övertygad om att detta upprör barnet mer än den tidigare skilsmässoproceduren.”

Om barnen har svårt att anpassa sig till sina nya förhållanden, kan man då lösa detta genom att ta med dem till en rådgivare eller psykolog? En professor vid universitetet i Rochester i USA, Christopher Lasch, skriver i en nyutkommen bok att uppkomsten av sådana ”hjälpyrken” har gjort mer skada än nytta — de har tilldelat familjen rollen av passiv ”rådkonsument”. Han säger att ”den enda lösningen är att övertyga människor om att de faktiskt kan lösa sina problem själva”.

Fallet med en klinisk psykolog i staden New York som också är frånskild far belyser faran med några av de gängse psykologiska teorierna. När hans före detta fru, som hade vårdnaden om deras son, gifte om sig, försvann fadern ur sonens liv. Varför? Denne psykologs teorier gick ut på att det var bättre för pojken om det inte förekom någon inblandning från faderns sida, eftersom pojken då inte skulle råka i konflikt på grund av kluven lojalitet. Vad blev resultatet? ”Trots ingående forskning i facklitteraturen har min missriktade oegennytta tydligen förvärrat situationen avsevärt”, säger han. Hans son blev arresterad för bilstöld.

Vad den pojken egentligen behövde var en far som visade verkligt intresse för honom. Om den här experten hade ägnat mer av sin forskning åt mänsklighetens äldsta och mest spridda vägledning angående mänskligt beteende, hade han kanske kommit att läsa följande: ”En son är vis, där det förekommer en faders tuktan, men bespottaren är en som inte har lyssnat till förebråelse.” — Ords. 13:1, NW.

De här orden finner man i bibeln. Antingen du tror att bibeln är Guds ord eller ej, så vet du antagligen att man i tusentals år har vänt sig till den för att få råd angående familjelivet. Teorier om äktenskap och skilsmässa har skiftat många gånger under årens lopp, men bibeln fortsätter att ge människor praktiska lösningar för varje situation i livet.

Du kanske alltid har betraktat bibeln som en ”verklighetsfrämmande” bok för religiösa människor. Du kanske blir förvånad över att höra den beskrivas som en vägledning i mänskligt beteende eller som en praktisk handbok i äktenskapliga frågor, men varför inte ta och undersöka den själv? Det är vad ”skilsmässobarnen” Rob och Mary — liksom tusentals andra — har gjort. ”Bibeln har gett mig en ofantlig insikt i hur man kan få ett äktenskap att fungera”, säger Rob. ”Den har gett mig all den tillförsikt jag tidigare saknade.”

Vad är det då bibeln säger som är så annorlunda?

Goda råd angående äktenskap och skilsmässa

Den syn på äktenskapet som bibeln ger människor kan till exempel hjälpa dem att undvika skilsmässa helt och hållet. Den säger tydligt att Gud är äktenskapets upphovsman och att han betraktar det som något som är värt att bevara. — 1 Mos. 2:21—25; Matt. 19:3—6.

Moderna ”experter” å sin sida talar ofta om äktenskapet som en anordning som är fördelaktig i samhället. En sådan psykolog som själv är frånskild förklarade: ”Så länge som två människor finner förnöjsamhet grundad på ett lyckligt förhållande, är de villiga att bevara saker och ting som de är. Men när den här känslan har förändrats, därför att förhållandet är otillfredsställande och inte längre leder till lycka, produktivitet och tillfredsställande barnuppfostran, då kan jag inte inse att det skulle vara fel att upplösa äktenskapet.” Vilken frukt har den här uppfattningen burit?

”Min förste man och jag arbetade aldrig riktigt på att hålla ihop vårt äktenskap”, medger Mary. ”Vi kunde aldrig resonera igenom saker och ting. När det dök upp problem, var det så lätt för mig att bara tänka på att ta ut skilsmässa i stället för att kämpa för att rädda äktenskapet.” Efter att ha studerat bibeln tillsammans med Jehovas vittnen gifte Mary om sig, men nu hade hon en annan inställning. ”Jag är oerhört lycklig i mitt äktenskap”, säger hon, och det syns i hennes ansikte. ”Både min man och jag har gjort ett fint familjeliv till ett av våra främsta mål i livet. Visst krävs det arbete, men eftersom vi vet hur Gud ser på vårt äktenskap, vill vi hålla det i gott skick, och det är det som gör skillnaden.”

Kan bibeln hjälpa dig?

Det finns många millioner människor som är olyckliga i sina äktenskap och som just nu funderar på skilsmässa. De ser skilsmässa som den enda lösningen på sina problem, det enda sättet att komma ur en olycklig livsstil. Men är det det?

Nej, det finns ett bättre sätt. Ett sätt som leder till bestående lycka både för äktenskapskontrahenterna och för deras barn — utan en skilsmässas komplicerade problem och svåra biverkningar. Vad är det?

Det är att tillämpa bibelns råd för att rädda äktenskapet.

Du kanske inte tror att detta är möjligt, men som Jesus Kristus sade: ”För Gud är ... alla ting möjliga.” (Mark. 10:27) Jehovas vittnen ger gärna kostnadsfritt på bibeln grundad hjälp till människor av alla slag som har äktenskapsproblem. De kan anföra otaliga exempel på äktenskap som höll på att gå i kvav men som räddades med hjälp av råd från bibeln. Om man har en rätt syn på äktenskapet och om man tillämpar de praktiska råd bibeln ger om familjelivet, är det faktiskt möjligt att göra ett sådant äktenskap till en framgångsrik verklighet. Varför inte, om du har problem i ditt äktenskap, kontakta Jehovas vittnen och ge Guds ord en chans att hjälpa dig?

[Fotnoter]

[Infälld text på sidan 18]

När ett barn ser sin familj splittras, tycker det att hela dess värld rasar samman

[Infälld text på sidan 19]

Om barn blir pressade eller mutade till att ta parti i vårdnadsmål, kan de ta allvarlig skada

[Ruta på sidan 20]

ÄKTENSKAP SOM GRUNDAR SIG PÅ DET HÄR SLAGET AV KÄRLEK KAN INTE MISSLYCKAS

”Kärleken är långmodig och omtänksam. Kärleken är inte svartsjuk, den skrävlar inte, blir inte uppblåst, bär sig inte oanständigt åt, söker inte sina egna intressen, blir inte uppretad. Den för inte räkenskap över oförrätten. Den gläder sig inte över orättfärdigheten, men den gläder sig med sanningen. Den fördrar allting, tror allting, hoppas allting, uthärdar allting. Kärleken tryter aldrig.” — 1 Kor. 13:4—8.