”En enda standardiserad livslängd” — utom för människan
”SMÅ DÄGGDJUR tickar fort, brinner hastigt och lever endast en kort tid; stora djur lever länge och i värdig takt”, säger Harvardprofessorn Jay Gould. ”Deras livslängd står i proportion till deras livstakt, och alla har ungefär lika lång biologisk tid på sig att leva.”
Goulds iakttagelser grundade sig på studiet av däggdjur som varierade i storlek från en mus till en elefant. När pulsen och andningstakten hos däggdjur av tilltagande storlek sattes i förhållande till deras kroppsvikt, fann man att båda frekvenserna avtog i samma takt. Man fann också att livslängden ökade med kroppsstorleken.
Man upptäckte att alla däggdjur, både stora och små, under hela sitt liv andades omkring 200 millioner gånger, och hjärtat slog omkring 800 millioner gånger. Enligt artikeln ”En enda standardiserad livslängd” i den brittiska tidskriften New Scientist innebär detta att ”alla däggdjur lever ungefär samma [biologiska] tid, om man mäter tiden efter deras eget hjärtas [takt] eller deras egen andningsrytm”.
Låt oss belysa saken: Näbbmöss tillhör de minsta av alla däggdjur, men deras livstakt är bland de allra högsta. De stressar omkring och äter varje dag omkring tre gånger så mycket mat som de själva väger. Och deras medellivslängd är bara omkring ett år. De bastanta elefanterna å andra sidan lunkar fram i sakta mak, men kan leva ända till 60—80 år.
Hur förhåller det sig då med människan? ”Homo sapiens träder fram som ett mycket egenartat djur”, heter det i New Scientist. ”Vi lever ungefär tre gånger så länge som däggdjur av vår kroppsstorlek borde göra.” Vi passar med andra ord inte in i detta för övrigt enhetliga mönster.
Vad beror skillnaden på? Bibeln visar intressant nog att våra första mänskliga föräldrar, men inte djuren, hade framtidsutsikten till ett liv utan slut. De underrättades om att de skulle dö, endast om de inte lydde Guds, deras Skapares, lag. (1 Mos. 2:9, 15—17) Biologer kanske menar att människans livslängd är hög i förhållande till hennes kroppsstorlek, men den är mycket lägre än vad den kunde ha varit. Bibeln ger emellertid människan hoppet att hennes livslängd återigen skall kunna utsträckas. Det heter nämligen: ”Samma ålder, som ett träd uppnår, skall man uppnå i mitt folk.” — Jes. 65:22.