Har du någonsin undrat:
Varför finns det så många religioner?
EN UNDERSÖKNING som gjordes för någon tid sedan visade att det enbart i Förenta staterna finns omkring 1.200 olika religioner. En annan rapport avslöjade att det finns mer än 6.000 i Afrika. Det behöver inte påpekas att det finns många religiösa uppfattningar i världen. En sådan mångfald av religiösa trosuppfattningar har orsakat stridigheter och till och med våld. Varje religion har visserligen sitt eget namn, men är olikheterna verkligen så stora?
ÄR DE VERKLIGEN SÅ OLIKA?
Alla religioner är först och främst hjälpmedel genom vilka människor ger ära åt en högre makt, en gudom. Men förutom detta finns det en del andra slående likheter bland många av de olika religionerna. Överste J. Garnier, som har undersökt många olika religioner, skrev i sitt verk The Worship of the Dead (Dyrkan av de döda): ”Överallt finner vi den mest häpnadsväckande överensstämmelse i riter, ceremonier, seder och traditioner, och i deras respektive gudars och gudinnors namn och förhållanden i övrigt.”
Likheterna har fått somliga att instämma i det som författaren G. B. Shaw sade: ”Det finns bara en religion, även om det finns hundratals versioner av den.”
VARFÖR SÅ MÅNGA LIKHETER?
Många historiker tror att de flesta religiösa sedvänjor kommer från samma källa. Överste Garnier granskade den forskning som ett antal framträdande vetenskapsmän gjort i forntida historia och kom till den slutsatsen att dessa ”har obestridligen bevisat ... att inte bara egyptierna, kaldéerna, fenicierna, grekerna och romarna, utan också hinduerna, buddisterna i Kina och Tibet, goterna, anglo-saxarna, druiderna, mexikanerna och peruanerna, urinvånarna i Australien och till och med vildarna på Söderhavsöarna måste allesammans ha fått sina religiösa uppfattningar från en gemensam källa och ett gemensamt centrum”.
Men var fanns denna ”gemensamma källa”? Var någonstans var ursprunget till de religiösa trosuppfattningar som påverkade hela den forntida världen? ”Babylon”, framhåller Garnier, var ”det centrum från vilket den forntida hedendomen härrörde”. Andra instämmer i detta, sådana som Morris Jastrow, professor i forntida språk, som skriver om det ”djupa intryck som gjordes på den forntida världen” genom ”religiöst tänkande i Babylonien”.
Samma slutledning skrevs ner för tusentals år sedan i bibeln. Den redogör för byggandet av en stad, inbegripet ett mycket högt torn, som så småningom kom att kallas Babylon. Det forntida Babylon, som var beläget österut, var känt för sin omfattande religiösa kultur. Men den religion som utövades där misshagade den allsmäktige Guden. Han förbistrade därför deras språk och ”spridde ... dem därifrån ut över hela jorden”. — 1 Moseboken 11:1—9.
Som en följd av detta spred sig Babylons religiösa sedvänjor och trosuppfattningar ut över hela jorden. Och alldeles som de nya språken vidarebefordrades från generation till generation, fördes också det forntida Babylons religion vidare. Detta förklarar de grundläggande likheterna i de forntida och i många av de nutida religionerna. Men bibeln visar också att den religion som behagade Jehova Gud överlevde, och för 2.000 år sedan var den representerad i Jesu Kristi läror.
VARFÖR ÄR DE KRISTNA RELIGIONERNA SÖNDRADE?
Om kristendomen var den rena formen av tillbedjan — skild från de religioner som kom från Babylon — varför finner vi då så många olika former av den? En amerikansk indianhövding frågade en kristen missionär som kom tillsammans med några vita nybyggare: ”Om det finns bara en religion — varför har ni vita så olika uppfattningar om den? Varför är ni inte överens, då ni alla kan läsa ’Boken’?”
Hövdingen rörde vid en av de grundläggande orsakerna till meningsskiljaktigheterna, nämligen underlåtenheten att läsa ”Boken”. Många som bekänner sig vara kristna är helt enkelt okunniga om Kristi läror såsom de finns nerskrivna i bibeln. Det finns emellertid andra som förvränger och förvänder det som står i bibeln. De talar ”förvända ting för att dra bort lärjungarna efter sig”. Detta frambringar likaså en mängd olika religiösa sekter som alla påstår sig vara kristna. Men mitt i denna förvirring av olika religioner fortsätter den rena tillbedjan fram till denna dag. — Apostlagärningarna 20:29, 30; 2 Petrus 3:16.
HUR KAN MAN IDENTIFIERA DEN SANNA RELIGIONEN?
Jesus sade: ”Av deras frukter skall ni känna igen dem.” (Matteus 7:16) Med andra ord: De skulle kännas igen genom sina gärningar. I rutan på denna sida anges några av de bibliska kännetecknen på den sanna religionen. Du får där veta om din religion uppfyller de bibliska normerna eller inte. Aposteln Paulus gav rådet: ”Förvissa er om allt; håll fast vid det goda.” — 1 Tessalonikerna 5:21.
Den religiösa förvirringen i världen har varit en kraft som orsakat fördärv, men den sanna tillbedjan medför välsignelse. Den hjälper oss att lära känna Gud. Den lotsar oss förbi livets fallgropar och ger oss ett fast hopp samt avlägsnar många av våra dagars spänningar. Det är sannerligen värt besväret att söka efter den sanna tillbedjan. Utgivarna av denna tidskrift kommer att med glädje hjälpa dig att göra detta.
[Ruta på sidan 24]
KÄNNETECKEN PÅ SANN RELIGION
DE HAR VERKLIG KÄRLEK INBÖRDES. ”Av detta skall alla veta att ni är mina lärjungar”, sade Jesus Kristus, ”om ni har kärlek inbördes.” — Johannes 13:35.
DE HAR RESPEKT FÖR GUDS ORD. ”Ditt ord är sanning”, sade Jesus i bön till sin himmelske Fader. — Johannes 17:17.
DE HELGAR GUDS NAMN. Jesus lärde sina sanna efterföljare att bedja: ”Vår Fader i himmelen, må ditt namn hållas heligt.” (Matteus 6:9, The Jerusalem Bible) Jesus sade också i en bön: ”Jag har gjort ditt namn känt för dem [lärjungarna] och skall göra det känt.” (Johannes 17:26) Han gjorde sannerligen det heliga namnet Jehova känt. — Psalm 83:19.
DE KUNGÖR GUDS RIKE. Jesus förutsade att hans lärjungar skulle uppfylla denna profetiska befallning: ”Och dessa goda nyheter om riket skall bli predikade på hela den bebodda jorden till ett vittnesbörd för alla nationerna; och sedan skall slutet komma.” — Matteus 24:14.
DE HÅLLER SIG AVSKILDA FRÅN VÄRLDEN OCH ÄR NEUTRALA I DESS POLITISKA ANGELÄGENHETER. ”Den form av gudsdyrkan som är ren och obesudlad från vår Guds och Faders ståndpunkt är denna: ... att bevara sig utan fläck från världen.” — Jakob 1:27.