Var försiktig med kredit!

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Sydafrika

IZAK och Mabel betraktade sovrumsmöbeln i skyltfönstret. Mabels ögon tindrade, när hon såg det eleganta överkastet och det vackra toalettbordet. Men hon blev lång i ansiktet, när hon såg priset — 555:55 Rands.a För Izak, som är kontorsstädare, och Mabel, som är hembiträde, var det alldeles för mycket. De skulle aldrig kunna spara ihop så mycket.

Mabel tänkte just gå, när hon såg en annan skylt. Där stod det: ”10 % i handpenning — 25 Rands i månaden”. Hon började räkna på det. ”Bara 25 Rands i månaden! Nog skulle vi kunna klara det, om vi sparade in på ett och annat eller tog något extraarbete. Kanske vi skulle kunna få den här sovrumsmöbeln nu, utan att först behöva spara ihop till den.”

Medan hon tänkte på saken, kom en leende försäljare fram till dem. Izak och Mabel visades in i butiken.

Mabel frågade: ”Hur länge skulle vi behöva betala 25 Rands i månaden?”

”I två år”, sade försäljaren.

Mabel räknade långsamt ut det på papperet: 25 Rands i månaden i 24 månader. Summa — 600 Rands. Handpenningen var 55:55 Rands. Alltså skulle sovrumsmöbeln kosta dem 655:55 Rands i stället för 555:55.

”Varför blir det 100 Rands extra?” frågade hon.

”Det är den summa ni betalar i ränta, eftersom ni köper på kredit.”

”Det låter mycket”, anmärkte Izak.

”Nej”, förklarade försäljaren, ”det är bara tio procent om året. Tio procent av 500 Rands är 50 Rands. Det blir 100 Rands på två år.”

Izak tänkte igenom det. Mabel var tydligen angelägen om att få möbeln nu. Han var nöjd.

Men borde han ha varit det? Visserligen verkar tio procents årlig ränta inte så mycket, men i verkligheten fick han betala mycket högre ränta. Hur hänger det ihop?

Försäljaren hade för Izak nämnt det som kallas ”rak” ränta. Denna beräknas på hela den summa skulden omfattar vid köptillfället. Men Izak skulle ju inte vara skyldig hela denna summa under hela tvåårsperioden. Skulden skulle minska med varje månadsavbetalning. Men han skulle betala ränta som om han var skyldig hela beloppet 500 Rands hela tiden under de två åren. Beräknad på den summa han i verkligheten var skyldig varje månad skulle den ränta han fick betala belöpa sig till mer än 18 procent om året, inte 10 procent. I många länder är räntan vid avbetalningsköp mycket hög.

Om du alltså köper på kredit genom någon form av avbetalning, fråga då vad den ”raka” respektive ”effektiva” räntan är i ditt land. Vanligen är den ”effektiva” räntan den ränta du i själva verket skulle ha betalt om du lånat pengarna i en bank.

Kontant eller kredit?

Det är tydligt att man får betala mer, om man köper på kredit. Skulle Izak och Mabel ha kunnat tjäna ännu mer på att vänta tills de hade kontanter?

Affärsinnehavaren kan lägga på 100 procent på sina varor, eller ännu mer. Det betyder att en vara som han köper in för 100 Rands skulle kosta 200 Rands i butiken. Men med så stora bruttovinster kan affärsinnehavaren, för att få sälja sina varor, ibland vara villig att ge bra rabatt vid kontantköp.

Om alltså Izak och Mabel hade kunnat erbjuda kontant betalning för sovrumsmöbeln, skulle de kanske ha kunnat göra upp med affärsinnehavaren om en rabatt på 10 procent eller kanske till och med 20 procent på priset och därigenom sparat över 50 eller 100 Rands.

Följaktligen borde Izak och Mabel, innan de köpte möbeln på avbetalning, ha tagit med i beräkningen inte bara 1) den höga ränta de skulle bli tvungna att betala, utan också 2) förlusten av den rabatt de skulle ha kunnat få genom att betala kontant.

Är det då fel att köpa på kredit? Inte nödvändigtvis. Det är en personlig fråga. Det är inte många familjer som kan köpa sådana saker som en villa, eller ens en bil, utan kredit. När det gäller en bil kan visserligen somliga tycka att de hellre skulle vilja spara ihop pengar först och sedan betala kontant. Men i somliga fall skulle detta ta flera år. Vid det laget skulle inflationen troligen ha gjort att priset hade ökat avsevärt, och därigenom skulle hela, eller en stor del av, den besparing de kunde ha gjort genom att inte köpa på kredit elimineras.

Somliga kan därför anse att det finns vissa fördelar med att köpa på kredit, till exempel: 1) att omedelbart få tillgång till varan; 2) ingen prishöjning på grund av inflationen; 3) reklamationer blir ofta snabbare åtgärdade, eftersom goda relationer önskas med kunden, då han fortfarande är skyldig pengar; 4) månatliga avbetalningar kan tas som ett slags obligatoriskt sparande.

Mindre kostsamma kreditformer

Förutom avbetalningsköp som inbegriper räntebetalning finns det i vissa länder kreditformer som är mindre kostsamma.

1) Månatliga betalningsavtal som betraktas som kontantköp. Vissa butiker låter kunden betala det ursprungliga priset på månatlig basis över en tidrymd av, låt oss säga, sex månader. Inga kredittillägg görs. Detta är den minst kostsamma formen av kreditköp. Vanligtvis finns det emellertid inga möjligheter till rabatter.

2) Checkkredit. Om du har goda kontakter med någon bank, kan du på vissa platser få låna pengar för kreditköp genom att ta ut mer pengar än du har innestående på ditt konto — med bankens medgivande, naturligtvis. I Sydafrika är för närvarande räntan vid checkkredit lägre än avbetalningsräntan. Du betalar ränta bara på det belopp du verkligen är skyldig. Om du kan betala av skulden snabbare, betalar du lägre ränta.

3) Kreditkort, till exempel bankkreditkort. Kreditkort är främst avsedda att användas för varor och tjänster som betalas följande månad. Men med många kreditkort är det möjligt att göra större inköp, där betalningen utsträcks över ett eller två år. De månatliga betalningarna inkluderar en avsevärd ränta. Om man kan betala av skulden snabbare, blir ränteavgiften lägre, precis som i fallet med checkkredit. Men också när man använder kreditkort är det svårt att utverka några rabatter.

Var försiktig med kredit

Innan man skaffar sig ett kreditkort, är det klokt att fråga sig: ”Skulle det kunna innebära en fara för mig att ha ett sådant kort och göra mitt liv mer stressfyllt?” Många har funnit att kreditkort uppmuntrar till onödiga impulsköp, som leder till ekonomiska problem och bekymmer.

En sådan varning kan riktas inte bara mot kreditkort utan mot alla former av kreditköp. Det har visat sig att ingen form av kredit är billig — den ökar kostnaderna och underblåser inflationen. Shakespeare sade: ”Tag icke själv, ej heller giv ett lån.” Före honom hade den inspirerade bibelskribenten varnande sagt: ”Låntagaren blir långivarens träl.” — Ordspråksboken 22:7.

Det skulle vara mycket bra om man kunde gå genom livet utan några skulder. Detta är emellertid inte alltid möjligt i världen av i dag. Men man bör vara försiktig och tänka på att kredit är pengar. Din förmåga att betala tillbaka begränsas av din disponibla inkomst, det vill säga det som blir över av din inkomst sedan alla andra utgifter betalts.

Om dina avbetalningar för kreditköp tillsammantagna överskrider din disponibla inkomst, kommer du att få erfara sorger och problem. I Charles Dickens’ roman David Copperfield förklarade Wilkins Micawber: ”Om en man tjänar tjugo pund om året, men ger ut bara nitton pund, nitton shilling och sex pence, så blir han lycklig — men om han ger ut tjugo pund och en shilling, så slutar han i olycka.” Ja, skillnaden mellan lycka och olycka kan ligga i att spendera en shilling för mycket!

I synnerhet är det oförståndigt att begagna sig av långsiktiga kreditformer för onödiga lyxartiklar av förgänglig natur, där varan förbrukats långt innan den är betald. Även om inflationen tas med i beräkningen, är det ofta billigare och mer tillfredsställande att spara ihop till en sak och sedan betala för den. Det innebär också mycket mindre bekymmer.

Om du, liksom Izak och Mabel, bestämmer dig för kreditköp, använd det då för varaktiga konsumtionsvaror som du verkligen behöver. Ta reda på vilka kreditformer som finns tillgängliga. Välj den minst kostsamma. Kort sagt: var försiktig med kredit!

[Fotnoter]

[Tabell på sidan 14]

Besparing vid kontantköp, summa 150:00

[Tabell på sidan 15]

Kreditavbetalningar bör inte överstiga din DISPONIBLA inkomst