Ungdomar frågar:

Varför blir jag så deprimerad?

● MELANIE hade alltid levt upp till sin mors ideal om det perfekta barnet — ända tills hon blev sjutton år. Då drog hon sig tillbaka från fritidsaktiviteterna i skolan, slutade upp att tacka ja till bjudningar och tycktes inte ens bry sig om att hennes betyg sjönk från femmor till treor. Hennes föräldrar lade märke till hennes dystra humör och brukade ibland vid måltiderna vänligt fråga vad som var på tok. Då rusade Melanie upp från bordet och sade: ”Låt mig vara i fred! Det är ingenting.”

● Vid fjorton års ålder var Mark impulsiv och vresig och hade ett fruktansvärt humör. I skolan var han orolig och störande. När han blev arg eller besviken, brukade han köra med rasande fart genom öknen på en motorcykel eller åka ner för branta backar på sin rullbräda. Hans föräldrar och lärare avfärdade hans oregerliga uppförande som barnslighet.

Det kanske förvånar dig att få veta att både Melanie och Mark led av depression. Medan alla vet att depression är en utbredd företeelse bland vuxna, är det inte förrän helt nyligen som experter har börjat inse att även unga människor blir deprimerade. Det kan även drabba dig.

En vanlig känsla

En undersökning som utförts av Nationalinstitutet för mental hälsa i USA hävdar att kanske en femtedel av alla ungdomar uppvisar depressiva symptom. Självmord bland ungdomar har i många länder beskrivits som en epidemi på senare tid. Depression är den vanligaste orsaken till självmord bland unga människor. Kanske du känner till någon av dina vänner som blivit deprimerad och försökt att ta sitt liv. Men du behöver förmodligen inte någon statistik för att veta att depression kan beröra ditt liv. Vem som helst kan ju ibland känna sig deppig under några timmar eller dagar — eller till och med veckor. Detta är bara något naturligt i livet. Men många ungdomar i tonåren har särskilt lätt att känna sig nere. Varför det?

Dessa år är förmodligen bland de svåraste du någonsin kommer att få brottas med. De inre påfrestningar som orsakas av pubertetens inträde kan medföra stora bekymmer och svängningar i humöret. Du befinner dig i en övergångsperiod — du är inte längre ett barn, men inte heller riktigt vuxen. Nedtyngd av alla nya, och ofta motstridiga, förväntningar från föräldrar, lärare och kamrater känner du dig misslyckad, när du ibland inte kan leva upp till dessa. På grund av bristande erfarenhet är du inte förtrogen med livets alla skiften, vilket bara gör saken ännu värre. Det är inte att undra på att somliga ungdomar ibland känner sig sorgligt missmodiga.

Är min nedstämdhet normal?

Men det finns ändå olika grader av depression. En ung person kan känna sig missmodig på grund av någon uppskakande erfarenhet: ett misslyckat prov i skolan, en kär anförvants död, arbetslöshet eller andra påfrestande situationer. När förhållandena ändras, försvinner sådana depressioner vanligen på relativt kort tid.

Om emellertid nedstämdheten håller i sig och personen i fråga har en allmänt negativ känsla och känner sig värdelös, orolig och upphetsad, kan detta utveckla sig till en lättare kronisk depression (depressiv neuros). Symptomen kan vara mycket varierande. En ung person kanske får ångestattacker. En annan kanske känner sig ständigt trött, har dålig aptit, har sömnsvårigheter eller går ner i vikt. Ibland kanske till och med en rad olyckshändelser kan utgöra en varning. Lägg märke till rutan på sidan 23. Om du svarar ja på de flesta av frågorna där, är det risk för att din depression har blivit kronisk. Det är mycket viktigt att känna igen symptomen på denna typ av depression, för om den inte behandlas kommer den att utveckla sig till en svår depression, en allvarlig störning som vanligen kräver professionell hjälp.a

En del ungdomar döljer sin depression bakom ett helt annat slag av uppförande: genom ständiga fester, sexuell promiskuitet, vandalism eller omåttligt drickande. ”Jag vet faktiskt inte varför jag måste vara ute och roa mig hela tiden”, erkände en fjortonårig pojke. ”Jag vet bara att om jag är för mig själv, ensam, då inser jag hur dålig jag egentligen känner mig.” Det är precis som bibeln beskriver det: ”Mitt under skrattet kan hjärtat sörja, och slutet på glädjen blir bedrövelse.” (Ordspråksboken 14:13) Nöjesjakt kan alltså tyda på att en person har verkliga problem.

Är det ett organiskt problem som ligger bakom?

Marie hade just påbörjat sina högskolestudier och kände sig känslomässigt omtumlad de första månaderna. Hon hade svårt att sova. Hon tappade intresset för mat, för sina studier och för sina vänner. Lyckligtvis remitterade en skarpsynt kurator henne till en läkare för hälsokontroll. Och vad var då orsaken till problemet? Anemi på grund av järnbrist. Med lämplig behandling kände hon sig bättre till mods och fick tillbaka sina krafter.

Ja, ibland finns det biologiska orsaker till en depression. Infektioner, endokrina eller hormonella rubbningar, cancerösa tillstånd, hypoglykemi (låg blodsockerhalt) och blodsjukdomar — alla dessa problem kan ge upphov åt depression. Äter du mycket ”skräpmat”? Näringsmässiga brister till följd av en obalanserad diet kan orsaka depression, och det kan också vissa mediciner, liksom även allergiska reaktioner.

Depression bland ungdomar har emellertid oftast en annan orsak.

”Jag gör aldrig någonting rätt”

Donald tyckte att han måste vara bäst i skolan för att vara något värd. Hans föräldrar var vetenskapsmän, och han kände att de hade höga förväntningar på honom. Hans flickvän, däremot, accepterade honom trots hans medelmåttiga studieresultat. Men så började förhållandet mellan dem störas av ideliga gräl. Han blev deprimerad och funderade på självmord. ”Jag gör aldrig någonting rätt. Jag har alltid gjort andra besvikna”, klagade Donald för en terapeut.

Att en känsla av misslyckande kan framkalla depression framgår av vad som hände en biblisk gestalt som hette Epafroditus. Under det första århundradet skickades denne trogne kristne av sin hemförsamling i väg på ett särskilt uppdrag för att bistå den fängslade aposteln Paulus. Men när han kom fram till Paulus, blev han nästan genast sjuk, och det blev i stället Paulus som fick sköta om honom. Bibeln säger att Epafroditus efter sitt tillfrisknande blev ”nedstämd”, därför att församlingen fått höra talas om hans sjukdom. Du kan föreställa dig att han nog kände det så här: ”Jag är helt misslyckad! Alla litade på mig, och jag svek dem.” Tydligen förbisåg han allt det goda han uträttat innan han blev sjuk. En liknande känsla av misslyckande kan göra att du känner dig nedstämd. — Filipperna 2:25—30.

Den form av underhållning du väljer kan också inverka på hur du upplever besvikelser och kan förstärka känslan av misslyckande. Tidskriften Discover citerar psykoterapeuten Margery Fridstein, som har behandlat många deprimerade ungdomar i Chicagos ”självmordsdistrikt”. Enligt henne gör TV-filmer med snabba, ytliga och lyckliga slut unga människor en otjänst. Hon sade: ”Ungar gillar inte att läsa böcker — de ser hellre på TV, så att de snabbt får se slutet på historien — och därför kan de inte klara av långvarig besvikelse. När någonting tråkigt plötsligt inträffar, har de inte det inbyggda tålamod som gör att de kan finna sig i situationen.” Genom att förvänta att alla problem skall lösas på ett lättvindigt sätt eller genom att jämföra dig med en bekymmerslös TV-gestalt som ”aldrig blir deprimerad” kan du skapa känslor av otillräcklighet. Filmer, TV-program och litteratur som lägger tonvikten vid deprimerande ting kan också försätta dig i en liknande sinnesstämning.

Det är alltså många olika saker som kan göra dig nedstämd. Du kan förmodligen räkna upp ännu fler, till exempel att inte ha en nära vän, att känna att ingen bryr sig om en, överdrivna skuldkänslor på grund av någon brist i ens personlighet, att ett nära förhållande till någon upplöses eller till och med att bli retad av skolkamrater. Att känna till orsaken kan vara till hjälp när du känner dig nere, eftersom du då kan analysera var felet ligger. Allt detta kan visserligen vara till hjälp — men det du verkligen vill veta är: ”Vad kan jag i praktiken göra för att övervinna min depression?” En del förslag som har visat sig effektiva kommer att dryftas i ett senare nummer av Vakna!

[Fotnoter]

[Ruta på sidan 23]

Lider du av lättare kronisk depression?

1. Du som är ung, är du nästan ständigt trött, trots att du har fått tillräckligt med sömn?

2. Är du ständigt orolig?

3. Har du tappat intresset för nästan allting — skolan, familjen och dina vänner?

4. Har du svårt att fatta beslut, även i relativt små ting?

5. Blir du ofta arg eller stött?

6. Får du ångestattacker, då du känner det som om någonting fruktansvärt skulle hända?

7. Är du en som ständigt klagar?

8. Har du självmordstankar?

9. Är du överdrivet kritisk mot dig själv och känner dig underlägsen eller otillräcklig?

10. Tillbringar du ovanligt stor del av din tid med dagdrömmar?

11. Har du ständigt växlande humör, så att du känner dig ”uppåt” den ena veckan och ”nere” den andra?

(Delvis grundat på The Book of Hope av Helen DeRosis och Victoria Pellegrino.)