Kampen mot en obeveklig fiende

”DET var den värsta pärsen i mitt liv”, sade Elizabeth. ”Det är underbart att vara på benen igen. Det känns som om jag har fått nytt liv. Nu känner jag till och med rosornas doft!” Denna 42-åriga kvinna hade övervunnit en fiende som anses förorsaka mer lidande än några andra psykiska problem — depression.

Trettiotreårige Alexander var inte lika lyckligt lottad. Han blev mycket deprimerad, förlorade aptiten och ville bara vara för sig själv. ”Han kände det som om hela världen hade rasat samman och tyckte att han inte längre hade något att leva för”, förklarade hans hustru, Esther. ”Han kände sig helt värdelös.” Övertygad om att han aldrig skulle bli bättre tog han livet av sig genom att hoppa ut genom ett fönster.

Elizabeth och Alexander hörde till de cirka 100.000.000 människor över hela världen som årligen uppges drabbas av kliniskt definierbar depression. Var fjärde amerikan och var femte kanadensare genomgår en svårare depression någon gång under sin livstid. Depression uppges också vara en vanlig åkomma i Afrika, och den ökar även i Västtyskland. Det är därför mycket möjligt att någon av dina vänner eller släktingar har eller har haft denna sjukdom.

Alexanders hustru, som gjorde allt hon kunde för att hjälpa sin man, säger varnande: ”När någon talar om att han är deprimerad och känner sig värdelös, ta det då på allvar.” Svår depression är således inte bara en övergående sinnesstämning eller en tillfällig nedstämdhet. Den kan vara en dråpare, en obeveklig fiende som kan förlama och krossa en människas livsmod. Att kunna urskilja symptomen kan betyda skillnaden mellan liv och död.

”Sjuk i hjärnan”

Alla drabbas vi ibland av smärtsamma förluster, besvikelser och missräkningar. Man varvar ner i känslomässigt avseende, slickar sina sår och börjar så småningom ta itu med den nya situationen. Man hoppas att det skall bli bättre dag för dag och börjar snart glädja sig åt livet igen. Men när det gäller svår depression är det annorlunda.

”I åtta månader kunde ingen shoppingrunda, ingenting, få mig att känna mig bättre”, sade Elizabeth. En annan deprimerad person, Carol, tillade: ”Det var som om jag var sjuk i hjärnan, som om ett fruktansvärt moln hängde över mitt huvud. Om du så gav mig en miljon, så skulle det inte ta bort den där hemska känslan.” En man sade: ”Det känns som om man har satt på sig rökfärgade glasögon — allting ser trist ut. Glasögonen förstorar också upp omvärlden, så att varje litet problem verkar överväldigande.”

Depression är ett brett spektrum av känslor som varierar från nedstämdhet till hopplöshet och självmordstankar. (Se rutan på sidan 4.) Antalet symptom, deras intensitet och deras varaktighet är faktorer som kan vara till hjälp när det gäller att avgöra när nedstämdheten övergår i svår depression.

Inte alltid lätt att diagnostisera

Depression är en sjukdom som inte alltid är så lätt att diagnostisera, eftersom patienten ofta också har fysiska symptom. ”Jag hade en stickande smärta i benen, och ibland värkte det överallt. Jag gick till många läkare”, sade Elizabeth. ”Jag var övertygad om att jag hade någon organisk sjukdom som de inte kunde upptäcka och trodde att jag skulle dö.” Av de deprimerade personer som söker medicinsk hjälp är det omkring 50 procent som, i likhet med Elizabeth, klagar över fysiska symptom snarare än psykiska.

”Vanligtvis klagar de över huvudvärk, sömnlöshet, aptitlöshet, förstoppning eller kronisk trötthet”, skriver dr Samuel Guze, föreståndare för psykiatriska institutionen vid Washington University i St. Louis, ”men nämner ingenting om att de känner sig nedstämda, förtvivlade eller modfällda. ... Somliga deprimerade personer tycks vara omedvetna om sin depression.” Kroniska smärtor, viktökning eller viktminskning och minskad sexualdrift är också klassiska symptom.

Doktor E. B. L. Ovuga vid Umzimkulu Hospital i Transkei i Sydafrika uppger att deprimerade afrikaner sällan talar om att de hyser skuldkänslor eller känner sig värdelösa men att de däremot ofta klagar över rastlöshet, tillbakadragenhet och fysiska smärtor. År 1983 publicerade Världshälsoorganisationen en rapport som visade att det stora flertalet av de deprimerade personer som varit föremål för studium i Schweiz, Iran, Canada och Japan alla uppvisade samma grundläggande symptom: glädjelöshet, oro, brist på energi och känslor av otillräcklighet.

Sexuell promiskuitet och missbruk av alkohol och narkotika är bara några av de sätt varpå somliga försöker döva sina deprimerade känslor. Men ”mitt under skrattet kan hjärtat sörja”. (Ordspråksboken 14:13) Detta gäller i synnerhet ungdomar. ”Man ser på vuxna att de är deprimerade, men om ett deprimerat barn kommer in i ett rum, märker man ingenting”, förklarade dr Donald McKnew vid NIMH (National Institute of Mental Health) i USA i en intervju med en av medarbetarna vid redaktionen för Vakna!:s moderupplaga, Awake! ”Det är därför depressioner hos barn förblev oupptäckta så länge. Men så snart man talar med dem om deras depression, utgjuter de vanligen sitt hjärta.”

Under 1980-talet har man emellertid gjort betydande framsteg när det gäller att förstå och behandla depression. Gåtorna kring hjärnans kemi håller på att lösas. Man har fått fram olika tester, med vars hjälp man kan identifiera vissa typer av depression. Kampen har också underlättats genom bruket av antidepressiva läkemedel och näringsämnen, till exempel vissa aminosyror. Man har dessutom gjort bruk av samtalsterapi under kortare perioder med goda resultat. Enligt forskare vid NIMH kan mellan 80 och 90 procent av alla deprimerade personer bli avsevärt bättre med lämplig behandling.

Men vad är det då som förorsakar dessa förlamande känslomässiga störningar?

[Tabell på sidan 4]

Depressionens faser

Lättare depression Svårare depression

Sinnesstämning

Nedstämdhet, normal sorg Överväldigande hopplöshet

Självömkan, modlöshet Känslor av värdelöshet

Tankemönster

Samvetskval eller ånger Självmordstankar

Koncentrationssvårigheter

Varaktighet

Fysiska symptom

Långsammare tal och rörelser