Överbrygga klyftan med konversation

ALLA människor talar, och därför är konversation något lätt, inte sant? Detta är inte sant! I själva verket är det så att enbart tanken på konversation, i synnerhet med en främling, ofta orsakar förlägenhet. En ängslig ström av frågor kommer framrusande: ”Hur bryter jag isen? Vad skall vi tala om? Och med mitt uttal?” Dessa och många andra frågor ansätter den försagde konversatören. Vad är lösningen?

Antag att du står och väntar på en buss. Det är kväll, och solen håller på att gå ned och kastar sina färgnyanser över staden. En främling, bara några få steg längre bort, är tydligen försjunken i tankar. Det är bara ni två där. Hur kommer det att gå — barriär eller förbindelse? Tystnad eller konversation?

”Somliga säger att staden är stor och kall, men den där solnedgången är lika vacker här som den var i den lilla stad där jag växte upp.”

Du har byggt det första brovalvet i förhållande till din nästa. I de flesta fall kommer han att ge gensvar, och klyftan har överbryggats. Det är naturligtvis så att inte alla vill tala. Men du har åtminstone erbjudit en möjlighet genom att använda en enkel gemensam grund — skönheten i en solnedgång. Detta har universell dragningskraft.

Men det finns en sak som du bör inskränka på i din konversation, och det är att tala om DIG SJÄLV. Eftersom samtalsämnet måste attrahera din lyssnare, får temat sällan vara DU. Någonting som belyser detta är historien om en egenkär filmstjärna, som tråkade ut sin värd under en timme med alla alldagligheter som han hade varit med om sedan de senast träffades och som sedan avslutade med att säga: ”Nej, nu är det nog sagt om mig. Säg mig, har du sett min senaste film?” Undvik det egocentriska tillvägagångssättet.

Låt därför inte samtalsämnet vara du som person och kanske inte ens vad du gjort, utan vad som hänt, vad som kommer att hända, nyheterna, vädret, världshändelser och hur de påverkar dig och din lyssnare.

Det är naturligtvis en sak att ha ett ämne som är av gemensamt intresse, men en annan sak är att framlägga det på ett tilltalande sätt. Din lyssnare måste få hjälp att se saker och ting lika levande och klart som du gör. Hur kan du åstadkomma detta? Genom att tala med entusiasm om någonting du tycker om. Om du finner att du ”hittat guld” och din samtalspartner delar din entusiasm, ställ då frågor. Få honom att tala. Utbytet kommer att gagna er båda.

”Jag talar med brytning”

Somliga anser att de aldrig kan bli goda konversatörer, därför att deras tal inte följer de godtagna mönstren för grammatik eller uttal. Människor födda i ett annat land upplever ibland saken på detta sätt och säger: ”Det är så att jag talar med brytning, och det kan hända att folk inte förstår mig så bra.” I själva verket är det så att många uppskattar en ovanlig brytning. Som exempel på detta yttrade sig en brittisk medborgare, som bott många år i Spanien och Portugal, på följande sätt: ”Trots att jag var medveten om min brytning, när jag talade spanska eller portugisiska, hjälpte detta faktiskt till att hålla intresset vid liv vid många tillfällen. Ibland kunde det hända att det tog ett eller två ögonblick för någon att uppfatta vad jag sade, men efter detta var de förtjusta över att man hade lärt sig deras språk.”

I många länder är en utländsk brytning en vanlig företeelse. Det får inte ens någon att höja på ögonbrynen. Låt därför inte din brytning hindra dig. I stället är det så att det förhållandet att du kommer från ett annat land kan ge dig en oerhörd reservoar av samtalsämnen och erfarenheter.

I de flesta länder existerar det i alla fall olika brytningar och dialekter. Dessa är alla en del av den fascinerande variation som finns inom den mänskliga familjen. Ibland är det så att människor från ”storstaden” tycker om att lyssna till det ”särpräglade” talet hos människor från landsbygden, medan de å andra sidan är omedvetna om att det ”konstiga” stadsspråket väcker intresse hos landsbygdens folk! Det som är av verklig betydelse är att de samtalar.

Är det svårt att lyssna?

Att lyssna är den andra halvan av god konversation och är lika betydelsefull som att tala. Problemet är att somliga i själva verket inte lyssnar. De planerar enbart sin nästa tankebana och väntar på att kunna falla den andre i talet — ofta hoppar de över till ett annat ämne eller en annan sinnesstämning. På detta sätt förvandlas konversationen till två osammanhängande monologer. Hur träffande är då inte följande råd: ”Var alltid redo till att lyssna men var sen till att tala.” — Jakob 1:19, Hedegård.

Att vara en god lyssnare tyder på gott uppförande. En sådan lyssnare begrundar med ett öppet sinne de synpunkter som läggs fram och tänker efter hur dessa kan påverka aktuella uppfattningar. Sann uppriktighet kommer då till synes. Försöker lyssnaren till varje pris hålla fast vid en synpunkt? Eller urskiljer han när ett vägande argument lagts fram? Ja, uppriktighet och smidighet bidrar till god konversation.

Inte någonstans är vikten av att man lyssnar uppriktigt mera betydelsefull än inom äktenskapet. Har du gjort den erfarenheten att tala till din make eller hustru bara för att finna, av det intetsägande svar du fått, att inte ett ord uppfattats? Detta kan verkligen vara irriterande. Men för att äktenskapet skall kunna ha framgång är det väsentligt med kommunikation. Det måste finnas ett pålitligt band av förtroende och tillit baserat på ett meningsfullt utbyte av tankar och förtroliga ting.

Sorgligt att säga finns det somliga som sällan eller aldrig finner någon glädje i sådant förtroligt tal. De har en vass tunga och lindar in förolämpningar i spetsfundiga formuleringar. Människor känner sig obehagliga till mods i deras närhet, eftersom de aldrig vet när de kommer att få känna på den vassa tungan. Bibeln uttrycker detta på följande sätt: ”Mången talar i obetänksamhet ord som stinger liksom svärd.” Hur mycket bättre är det då inte att följa detta råd: ”Låt ert tal alltid vara fyllt av ljuvt behag, kryddat med salt, så att ni vet hur ni bör ge svar åt var och en.” Ja, behaglig konversation kommer aldrig någonsin att i onödan såra en annan persons känslor eller undergräva dennes värdighet. — Ordspråksboken 12:18; Kolosserna 4:6.

Var därför konversatör. Var inte rädd för att bryta ner barriärer och överbrygga klyftor. Kom ihåg att konversation har beskrivits som ”en ljuvlig festmåltid för sinnet”, ”en intellektuell njutning och ett själens flöde”. Låt därför din ”själ flöda” genom att lära känna människor och låta dem lära känna dig. Och bara en sak till — dränk inte din lyssnare i ord — var medveten om när du skall sluta!