Tio millioner flyktingar — vem vill ta emot dem?
TRAN hade varit matematiklärare. Nu kämpade han — tillsammans med 1.900 andra — för att överleva i ett överfyllt flyktingläger i Thailand. ”Bristen på mat och sanitära anordningar är vårt största problem”, säger den 27-årige före detta läraren.
Alan var en flykting av ett annat slag. En vacklande ekonomi och en förtryckande regim hade fått honom att ge sig av från sitt hem på en av de karibiska öarna. Den över 1.000 kilometer långa resan till Förenta staterna var en fruktansvärd mardröm som slutade i ett interneringsläger.
Sedan andra världskriget har betydligt mer än 40 millioner människor delat dessa flyktingars öde. De har mödosamt vandrat genom brännheta öknar, huggit sig fram genom djungler och kastats omkring på upprörda hav i sina små bräckliga båtar. Tusentals har dött innan de nått sitt mål. Tusentals andra har fått utstå skymfen att packas samman i förläggningar som varit skrämmande lika andra världskrigets koncentrationsläger. Myndigheterna uppskattar att det år 1982 fanns betydligt över tio millioner flyktingar världen utöver!
Världens gensvar på denna bistra verklighet har hittills knappast varit överväldigande. Knappa resurser och politiska realiteter har i hög grad lamslagit hjälpverksamheten. Och medan deklarationen om de mänskliga rättigheterna visserligen ger människor rätt att ”söka och åtnjuta asyl”, finns det ingen garanti för att det land dit de flyr verkligen kommer att ge dem det.
Alla betraktas inte heller som flyktingar i egentlig mening. Den termen begränsas vanligen till personer som har flytt från sitt hemland av politiska skäl eller på grund av ras- eller religionsförföljelse. Denna definition gör emellertid att de som flytt på grund av fattigdom eller naturkatastrofer ofta inte erhåller flyktingstatus, utan får den föraktade stämpeln ”illegal invandrare”.
Vilka vill då ta emot världens hemlösa? Inte många. Att integrera dem i ett främmande land med främmande språk och kultur kan vara en chockartad upplevelse för alla berörda. Ofta har flyktingar inte heller den yrkesskicklighet som krävs för att finna ett arbete. De som har det anklagas ofta för att stjäla arbetstillfällen från landets egna invånare. Därför föredrar många att helt enkelt betrakta flyktingproblemet som något som bara angår regeringarnas byråkrater. Men som vi kommer att se är detta problem inte något som kan ignoreras.