Skyhögt — och trygg!

Från ”Vakna!”:s korrespondent i Australien

ETT trafikflygplan destinerat till Los Angeles lyfte från startbanan på O’Hare — flygplatsen i Chicago. På omkring 150 meters höjd ovanför marken tappade det motorn på vänstra vingen, rollade över till vänster och störtade till marken, varvid alla 272 personerna ombord dödades.

Vid haveriundersökningen fann man att motorn hade lossnat, därför att man för att spara tid inte hade gjort på rätt sätt när man tog bort motorn och sedan monterade på den efter en översyn.

Sådana flygkatastrofer som denna förnyar de farhågor som somliga hyser beträffande hur säkert det egentligen är att flyga. För att mildra något av denna rädsla gjorde vi en inspektion bakom kulisserna hos ett internationellt flygbolag för att få reda på exakt hur mycket uppmärksamhet flygföretagen ägnar åt att du, som passagerare, skall kunna resa tryggt till ditt färdmål.

Säkerhetskontroller

De flesta flygresenärer är medvetna om att varje gång ett plan landar kommer specialistlag och utför något som kallas transitkontroll (mellanlandningskontroll) av planet. På två timmar kan man utföra en fullständig service av en jumbojet. Men om markuppehållet tar längre tid än fyra timmar, bogseras planet till en hangar, där en mera omfattande tillsyn utförs.

Trots att somliga flygplan kanske ser lite gamla ut, är det så att varje jetplan efter var tredje eller var fjärde månad, eller efter 1.400 flygtimmar, tas in på ”sjukhus” för att genomgå en grundöversyn. Vart femte år, eller efter omkring 20.000 flygtimmar, görs en fullständig upprustning av flygplansskrovet och dess motorer. Resultatet av detta blir ett flygplan som invändigt är praktiskt taget nytt.

Den uppmärksamhet som experter ägnar åt servicen av en jetmotor, som utvecklar en dragkraft av 23.000 kilopond, är till och med mera detaljerad än den uppmärksamhet som en känslig klocka får av en urmakare. Motorerna rengörs omsorgsfullt, innan de minutiöst undersöks med mikroskop, röntgenutrustning, sprickindikeringsutrustning, där man lägger på ett fluorescerande skikt som belyses med ultraviolett ljus, och magnetpartikelinstrument för att spåra defekter och sprickor som är för obetydliga för att det mänskliga ögat någonsin skall kunna se dem.

Den utomordentliga exakthet som man eftersträvar och uppnår återspeglas i maskinverkstaden, där maskinerna arbetar med toleranser på omkring tre hundratusendels millimeter. Tjockleken på papperet i denna tidskrift är drygt 3.000 gånger större än detta mått, så mycket som omkring åtta hundradels millimeter!

Navigationssystem

De gyroinstrument som används för att hålla planet på kurs är så exakt avstämda att avdriften är mindre än 0,1 grad per timme. Detta innebär att ett flygplan efter en tio timmars flygning (Sydney till Honolulu), utan några kontroller eller någon hjälp utifrån under flygfärden av något annat styrsystem, som mest skulle befinna sig bara 11 kilometer vid sidan av målet efter att ha flugit en sträcka på 8.000 kilometer. Dessutom finns det inte bara ett styrsystem som är i funktion, utan två andra som arbetar parallellt i den händelse något av dem skulle strejka.

De höga prestanda som man fordrar av de känsliga navigationssystemen skulle kunna nedsättas av minsta dammförorening, som kan komma in i samband med tillsynen. Som en försäkran mot sådana föroreningar har verkstaden vid jetplansbasen ganska passande fått benämningen ”hygienrummet”. Varje hemmafru eller sjukhuskirurg skulle kunna avundas dess renlighetsstandard.

Arbetarna skrubbas rena innan de går in, och de förses med speciella kläder, som till och med täcker håret och fötterna. Risken att föroreningar skall komma in, när ingångsdörren öppnas, begränsas till ett minimum genom att arbetarna, när de går in i rummet, möts av en svag utgående luftström med en hastighet av omkring 2 kilometer i timmen.

Elektronisk utrustning filtrerar varje luftutrymme och tillåter inte mer än tre och en halv förorenande luftburen partikel, ner till en storlek på 0,5 mikrometer, i varje liter luft (ett hårstrå från ditt huvud är så grovt som 100 mikrometer). En högkänslig apparat övervakar mängden luftburna föroreningar i ”hygienrummet”. Ideala förhållanden ger ett nollvärde på sifferindikatorn.

I början, när verkstaden skaffat sig denna apparat, tvivlade teknikerna lite grann på att den fungerade ordentligt, eftersom den visade ett konstant nollvärde eller ett värde som låg nära noll. Man gjorde ett enkelt test genom att föra ut apparaten utanför ”hygienrummets” luftmiljö till en angränsande korridor. Inom några sekunder rusade räknaren upp till ett mätvärde på hundratusentals partiklar, vilket belyser hur fullständigt rent deras rum verkligen var.

Datorernas betydelse

Datorer som är en produkt av rymdålderns teknologi har tagits i tjänst i samband med säkerhet och underhåll inom flygtrafiken. Ett datorminne innehåller alla identitetskort som de anställda vid jetplansbasen är skyldiga att uppvisa för att få komma in i basen. Den som försöker använda ett kort som är anmält som saknat får inte komma in.

Tjänstgöringslistorna över flygplansbesättningarna är också datorövervakade, för att man skall vara säker på att piloterna är erfarna. I synnerhet piloterna är underkastade datorns skärskådande öga. De måste ha färsk erfarenhet av att flyga den färdväg det är fråga om och ha genomfört en nattlandning var 90:e dag och en instrumentlandning var 45:e dag, och de måste uppfylla många andra krav, innan de tillåts vara piloter på flygplanet.

Din säkerhet har också ökats genom automatiserad färdplanering, som också görs av datorer. Flygplanet flygs den kortaste möjliga färdvägen — men runt dåligt väder — för att förbruka så lite bränsle som möjligt. Under enbart en enda flygning, från Sydney till Singapore, kan man spara ända upp till tre ton bränsle med hjälp av automatisk färdplanering med dator.

Flygpersonalens utbildning

Det ligger mera bakom kaptenens tillitsfulla röst än de flesta passagerare inser. Eftersom det fordras av de piloter och flygtekniker som utgör flygpersonalen att de skall utföra sina arbetsuppgifter felfritt, prövas deras färdigheter, hälsotillstånd och kompetens med jämna mellanrum under hela deras yrkesverksamma tid inom flyget.

Utbildningen av flygpersonal har tagit ett gigantiskt steg framåt i samband med introduktionen (och den ständigt pågående moderniseringen) av flygsimulatorer. Dessa är identiskt lika flygplanets verkliga förarkabin med all dess avionic och elektroniska kontrollsystem. Varje moment och i vissa fall varje rörelse som uppstår hos ett jetplan i luften kan åstadkommas i sådana simulatorer, trots att de aldrig lämnar marken. Piloten hör motorbullret, kabinljuden, känner stötarna från startbanan när han rullar framåt, ser startbanan försvinna under sig när han lyfter från marken, medan träd och flygplatsbyggnader rusar förbi, och han flyger genom flera skiftande väderlekstyper vid simulatorflygning än han normalt troligtvis kommer att träffa på. Han övas också i att identifiera flygplatser och deras omgivning under nattförhållanden, vilka åstadkoms i simulatorn, och han övas i att göra landningar nattetid. I simulatorn finns en instruktör som med hjälp av en dator kan frambringa vilken som helst av 350 nödsituationer — från systembortfall till extrema väderförhållanden — och även utsätta flygbesättningen för flera nödsituationer samtidigt. På så sätt kan flygbesättningen få övning som med god mån överstiger kraven vid normala förhållanden, innan de ger sig in på flygning i verkligheten.

Kabinpersonalen bestående av steward och flygvärdinnor utbildas på liknande sätt i att klara av allt som de kan tänkas behöva ta itu med under ett arbetspass och drillas och testas rigoröst i nödsituationer. I en modell av en Boeing 747 Jumbo, som aldrig lämnar marken, trimmas kabinpersonalen intensivt, från att blanda till en cocktail till att vara barnmorska, hur man evakuerar drygt 400 passagerare på mindre än 90 sekunder med utnyttjande av bara hälften av flygplanets tio nödutgångar och hur man går till väga vid nödlandning i havet.

Tid och oförutsedd händelse

Bibeln påminner oss i Predikaren 9:11 (NW) om att ”tid och oförutsedd händelse drabbar dem alla”, trots all kompetens och förberedelse. Av denna anledning påverkar omständigheter som ligger utanför det programmerade tekniska området säkerheten vid flygning. Trötthet, hjärtattacker och rena bedömningsfel har alla krävt sin tribut.

Start- och landningsbanornas ljus lockar till sig insekter och spindlar, vilket i sin tur lockar till sig fåglar. Olyckor där flygplan kolliderat med fåglar har kostat många millioner kronor i form av skador och dessutom medfört förlust av människoliv.

Alltsedan ökad säkerhet påbjöds år 1973 har drygt 2.500 millioner passagerare och 4.000 millioner handbagagekollin passerat USA:s säkerhetskontroller. Drygt 19.000 skjutvapen har upptäckts under denna tidsperiod, vilket har resulterat i drygt 7.000 arresteringar. Endast i ett fall, år 1979, kunde en flygplanskapare smuggla ombord ett skjutvapen på ett flygplan. I alla andra fall har flygplanskapare enbart påstått sig vara beväpnade.

Människans ambitioner att med framgång och säkerhet flyga en maskin som är tyngre än luft har uppnått ett anmärkningsvärt mått av framgång. Att ha lite mera kunskap om vad som försiggår bakom kulisserna för att garantera vår säkerhet gör att vi verkligen känner oss lugnare. Vår flygresa är den säkraste som 1900-talets teknologi kan åstadkomma.

[Infälld text på sidan 14]

Var tredje eller fjärde månad, eller efter 1.400 flygtimmar, tas varje jetplan in på ”sjukhus” för att genomgå en grundöversyn

[Infälld text på sidan 15]

Din säkerhet ökas genom automatiserad färdplanering, som också görs med datorer

[Infälld text på sidan 15]

Utbildningen av flygpersonalen har tagit ett gigantiskt steg framåt med introduktionen av flygsimulatorer