Du kan bli en bättre läsare!
INGEN skulle vara nöjd med en bil som bara har en fungerande växel. Om bilen bara hade en låg växel, skulle den inte kunna köra fort på raka, fina landsvägar. Om den bara hade en hög växel, skulle det bli problem i branta motlut. För att vara en god läsare måste du också kunna ”lägga i olika växlar”.
Du skulle inte läsa bibeln eller Shakespeare med samma hastighet som du skulle läsa en dagstidning eller ett seriemagasin, eller hur? Men du kanske bara läser för nöjes skull, utan att bry dig om hastigheten. Om så är fallet, kanske du kan jämföras med en ”söndagsbilist”, som inte bryr sig om vart han åker eller när han kommer fram.
Att köra på det sättet kan vara mycket trevligt, men det är ju inte söndag var dag. Inte heller är all vår läsning bara avkoppling. En del kan vara för vår utbildning, för vårt arbete eller för att vidga våra vyer. För att undvika slöseri med tid måste vi kunna byta ”växel”. Låt oss börja med ”högsta växeln”.
Skumningsläsning — att läsa ”på högsta växel”
Att skumma är att få ut kontentan av stoffet utan att läsa det ord för ord. Man låter ögonen snabbt glida över en sida och stannar upp här och där för att finna huvudtankarna.
Enbart skumningsläsning kommer emellertid aldrig att göra det möjligt för dig att uppleva nyanser och stämningar och den glädje god litteratur kan skänka. Alltför mycket går förlorat. Inte heller kommer sådan läsning att förbättra ditt minne, eftersom sinnet inte får någon chans att smälta stoffet. Men det mesta av det som är skrivet hör inte till den stora litteraturen och behöver inte läggas på minnet. En affärsman kan till exempel bespara sig många timmars arbete varje vecka bara genom skumningsläsning.
Skulle en kurs i snabbläsning kunna hjälpa dig att hinna med all nödvändig läsning? Med hjälp av sådana kurser har vissa personer fördubblat eller tredubblat sin läshastighet — somliga påstår att de kan läsa tusentals ord per minut. De lär sig att läsa ordgrupper och fraser (inte ord för ord) och lägger sällan märke till ”den”, ”det”, ”en”, ”var” och andra småord. Men när någon påstår sig kunna läsa tusentals ord per minut, hoppar han över mer än bara detaljer.
Detta påminner om en erfarenhet i tidskriften Across the Board om en läsinstruktör vid Columbia University i USA. Han gjorde i ordning ett lästest bestående av en textsida för en grupp ”snabbläsare”. Förvånansvärt nog var deras läshastighet nära 6.000 ord per minut. För att förvissa sig om att de förstod vad de läste, bad han dem läsa det en gång till, och sedan ännu en gång. Deras hastighet sjönk till 1.700 ord per minut — fortfarande imponerande. Sedan avslöjade läraren: Texten de hade läst var helt utan mening och bestod bara av slumpvis utvalda rader från olika tidningsartiklar.
Vilken lärdom kan vi dra av detta? Bry dig inte alltför mycket om läshastigheten. Som Mortimer Adler skrev: ”Hög läshastighet är en tvivelaktig prestation; den är av värde endast om det man läser inte är värt att läsa.”
Översiktsläsning — en nyckel till effektiv läsning
Det finns en metod som förbättrar läsförståelsen och minnesförmågan och som utnyttjar skumningstekniken. Den kallas översiktsläsning.
Varje upptäcktsresande vet att det är klokt att skaffa sig en överblick över området från någon högt belägen plats och titta på kartan, innan man ger sig ut i okänd terräng. På liknande sätt kommer den läsare som bekantar sig med sin ”terräng” genom att först skaffa en överblick av den att rikta blicken åt rätt håll, finna höjdpunkterna och undvika att gå vilse i en labyrint av ord.
Hur gör man detta om stoffet är rikt på detaljer? En metod presenteras i korthet i rutan på denna sida. Denna översiktsläsning bör bara ta en eller ett par minuter, men det är väl använd tid.
Låt oss gå över till vanlig läsning, en ”lägre växel”, så att säga.
Läs aktivt!
”Det bästa sättet att komma ihåg vad man läser är att läsa konstruktivt och försöka få grepp om den systematiska utvecklingen av författarens tankar”, heter det i boken The Art of Book Reading (Konsten att läsa böcker). Om man kan följa författarens tankegångar bidrar det utan tvekan till bättre läsförståelse. Förståelsen, i sin tur, kommer att öka minnesförmågan.
Öva dig att skilja mellan huvudpunkter och underordnade punkter och detaljer. Försök att hitta de temabärande meningar som oftast finns i varje stycke. Som en läsexpert uttryckte det kommer du snart att kunna ”se nyckelmeningarna som om de stod upp från sidan i högrelief”. Lär dig också att i förväg tänka dig vad du kan komma att läsa härnäst och att sammanfatta det du redan läst. Kort sagt, var en aktiv läsare!
Om du använder dig av den s. k. frågemetoden, kan detta hjälpa dig att göra dig en föreställning om vad texten kommer att innehålla och förbättra din läsförståelse. Hur går den till?
Faktatexter är vanligtvis uppdelade i avdelningar som inleds med kapitelrubriker och underrubriker. Varje gång du kommer till en ny rubrik, formulera då om den till en fråga. När du sedan läser, försök då hitta svaret.
Om dina frågor är meningsfulla, kommer de flesta huvudpunkter att inbegripas i dina svar. Om du ägnar särskild uppmärksamhet åt huvudpunkterna, kommer du också att minnas detaljerna bättre än om du behandlar alla meningar som lika betydelsefulla.
Att du verkligen föresätter dig att minnas kommer också att förbättra din läsning. Elever som vet att de kommer att bli förhörda på det de läser kommer till exempel alltid ihåg mer än de som vet att de inte kommer att bli det. I överensstämmelse med detta finns det en annan ”växel” som du kan byta till när du vill göra din läsning ännu mer effektiv. Den kan liknas vid ”backen” på en bil.
Självförhör — en hjälp att minnas
Om du skall minnas vad du läser, räcker det inte att du förstår texten. Du behöver ”gå tillbaka” och rikta uppmärksamheten på de viktigaste punkterna i din läsning. Betyder det att du bör läsa igenom stoffet en gång till? Ibland. Men det finns ett bättre sätt — att genast göra en återblick på det lästa.
För att demonstrera hur verkningsfull denna metod är ombads en grupp studenter återge fakta från en text omedelbart efter det de läst den. Sju dagar senare kom de fortfarande ihåg 83 procent av vad de hade lärt. Men när en annan grupp fick repetera dessa fakta en dag efter det att de läst texten, kunde de bara minnas 45 procent efter sju dagar. Vilken slutledning kan vi dra av detta? Det är bäst att repetera det man läser omedelbart efter läsningen, ja, till och med under själva läsningen.
Att använda sig av självförhör, till exempel den metod som beskrivs i rutan på denna sida, är så effektivt att man kan minnas mer efter två månader än vad man i vanliga fall minns efter en dag utan repetition, enligt en undersökning. I en annan undersökning demonstrerade en universitetsprofessor att en minuts repetition fördubblar minnesbehållningen. Det är det värt, eller hur?
Här följer några andra tips: Försök att komma ihåg tankar, inte ord. Skriv ner en kort sammanfattning av huvudpunkterna. Repetera sedan det lästa vid flera olika tillfällen i stället för att försöka lära dig allt på en gång.
Man behöver naturligtvis inte minnas allt man läser. Som det så träffande har sagts: ”Somliga böcker är att smaka på, andra att sväljas hela, och några få kan tuggas och smältas.” Om du vill få ut det mesta av din läsning, måste du vara selektiv. Utveckla din lust att läsa djupare litteratur, och inte bara lättare förströelselitteratur. Låt i synnerhet bibeln regelbundet utgöra en väsentlig del av din läsning.
Det finns många läsfärdigheter du kan ha nytta av. Att lära sig bemästra dem kräver en smula ansträngning. Du behöver övning. Men du kan bli en bättre läsare!
[Ruta på sidan 9]
Översiktsläsning av faktatexter
1. Formulera om rubrikerna till frågor som tar upp det du väntar dig att artikeln eller kapitlet skall behandla.
2. Läs de inledande styckena eller paragraferna.
3. Läs sedan underrubrikerna.
4. Läs också den första meningen i varje stycke. När du gör det, var då vaken för ord i kursiv stil eller fetstil.
5. Studera illustrationer, tabeller, diagram, numrerade meningar och andra framträdande detaljer.
6. Fråga nu dig själv: Vilka huvudpunkter framhåller författaren? Hur är stoffet ordnat?
[Ruta på sidan 10]
Självförhör och repetition
1. När du läst ett avsnitt, fråga då dig själv: Vad är huvudpunkten? Berätta för dig själv vad du minns. Endast om du inte kan svara tillfredsställande bör du gå tillbaka i texten.
2. När du sedan fullbordat din läsning, bör du förhöra dig själv på hela artikeln eller kapitlet. Återberätta huvudpunkterna, ett avsnitt i taget. Gå tillbaka bara om du inte kan minnas.
[Tabell på sidan 10]
(För formaterad text, se publikationen)
HUR MYCKET MINNS MAN?
MINNESBEHÅLLNING
Med repetition omedelbart efter läsningen
Med repetition efter en dag
Utan repetition
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0 %
Dagar
1
7
14
21
[Bild på sidan 8]
Med tanke på hur mycket som finns att läsa i våra dagar, hur skall man klara av allt detta? Här följer några förslag