FN — en mans dröm

ALBERTINA, ett fyrmotorigt DC-6B-plan, flög på låg höjd in över den afrikanska buschen. Det hade just gjort en överflygning över flygfältet i Ndola i Nord-Rhodesia (nu Zambia). Bland de 16 passagerarna fanns en av världens mest betydande män på den tiden.

I nattens mörker gjorde piloten en sväng för att påbörja inflygningen mot Ndola. ”Några ögonblick senare skar propellrarna genom trädtopparna. ... Vingspetsen slets av, och sekunderna efter rycktes mer och mer av vingen bort. ... Mer än två hundra mardrömslika meter efter den första tuschen mot trädtopparna träffade Albertinas vänstra vingstump foten av en termitstack. Planet slog runt åt vänster tills det befann sig rätt emot färdriktningen och uppslukades sedan av lågor.”

När räddningsmanskapet till sist kom fram till planet, fann de däri kropparna av 14 personer som hade bränts till döds. Den ende överlevande dog efter fem dagar. Några meter från vraket låg den döda kroppen av Förenta nationernas generalsekreterare — Dag Hammarskjöld. Världens främste ämbetsman, ”Mr. FN”, som somliga kallade honom, var död. — Arthur L. Gavshon: The Mysterious Death of Dag Hammarskjold.

FN och kyrkorna

Dag Hammarskjölds död överrumplade världen. Somliga undrade hur FN skulle kunna fungera utan denne reserverade, intelligente man, som hade satt sin personliga prägel på generalsekreterarens roll.

Hammarskjöld har beskrivits som en kristen mystiker. Hans skrifter ger en antydan om att han trodde att han var kallad av Gud till sin bestämmelse som Förenta nationernas generalsekreterare. I tal till kyrkliga grupper sade han att tron på Gud och på FN skulle gå hand i hand. Vid ett tillfälle förklarade han: ”Organisationen och kyrkorna arbetar sida vid sida i de strävanden som alla människor av en god vilja, oavsett tro eller gudsdyrkan, måste göra för att upprätta fred på jorden.” Han hävdade också: ”Trots alla olikheter i fråga om karaktär och ansvar har kyrkorna och Förenta nationerna ett gemensamt mål och ett verksamhetsområde där de arbetar sida vid sida.”

Hammarskjöld gjorde också utkastet till det meditationsrum som finns i FN-byggnadens bottenvåning. Det färdigställdes med hjälp av medel som insamlats av en grupp bestående av muhammedaner, judar, katoliker och protestanter. Mitt i detta spartanskt möblerade rum finns ett stort block av polerad järnmalm som lyses upp av en smal ljusstrimma.

Hur betraktade Hammarskjöld detta block av järnmalm? Han skrev: ”Det är det tomma altaret, tomt, inte för att det inte finns någon Gud, utan tomt därför, att det är vigt åt den Gud som människan dyrkar under många namn och i så många former. Stenen mitt i rummet är altaret åt allas Gud.”

Milliarder människor tror på Gud. Många av dem har sett hur påvarna Johannes XXIII, Paul VI och Johannes Paulus II såväl som det protestantiska prästerskapet har gett fredsorganisationen sitt stöd och sin välsignelse. Vatikanen har till och med en permanent observatör i FN. På grund av detta stöd från religiöst håll tror somliga att FN kanske i själva verket är Guds sätt att åstadkomma fred och säkerhet på jorden. Och nu ser de fram emot år 1986 som det av FN proklamerade ”Internationella Fredsåret”.

Tror du att FN verkligen är Guds sätt att upprätta fred på jorden? Tycker du att denna organisations 40-åriga historia ger bevis för att den har Guds välsignelse? Har FN verkligen förenat nationerna i fred?

[Bild på sidan 3]

Dag Hammarskjöld ville att kyrkorna skulle ge FN sitt stöd

[Bildkälla]

Foto: FN