Från våra läsare
Den homosexuella livsstilen
Jag vill tacka er så mycket för att ni har publicerat artikeln ”Den homosexuella livsstilen — Hur fri och sorglös är den egentligen?” (22 mars 1986) Jag kan ärligt säga, eftersom jag en gång tagit del i den livsstilen, att den inte bara var allt annat än fri och sorglös, utan att den också var förknippad med mycket smärta. Det var en kamp för mig att förändra mitt tänkesätt och min livsföring, men genom att följa maningen i Jesaja 48:17, 18 och den uppmuntran som ges i 1 Korintierna 6:9—11, förutom att jag hade en önskan att behaga Jehova Gud och kände hat mot det som är ont (och inte mot mig själv), fick jag hjälp att frigöra mig. Vem som helst som har en sådan livsstil kan bli ”botad”, under förutsättning att han förlitar sig på Jehova och vill göra det som är rätt i hans ögon.
C. G., Kalifornien, USA
Jag har homosexuella känslor som är i strid med vad Jehova godkänner. Jag har sökt upp specialister, så kallade kristna likaväl som icke-kristna. De kan inte förstå att jag inte bara ger efter för mina begär. Svaret är enkelt — jag älskar Jehova. Att komma till rätta med dessa begär är mycket svårt — ibland verkar det nästan omöjligt — men det går. Den fråga som jag måste ställa mig själv var: ”Vem älskar jag mest — Jehova eller mig själv?” Jag valde Jehova. (Matteus 22:37) Jag är lyckligare nu, när jag har bevarat min kärlek till Jehova och min lojalitet mot honom, än då jag älskade mig själv mer. Mitt budskap till dem som kämpar med sådana här känslor är detta: Om du verkligen älskar Gud som du ständigt säger att du gör, kommer du att lära dig att förlita dig på hans kärlek och styrka och inte på din kärlek till nöjen.
C. J., Montana, USA
Ett hjärtligt tack för er artikel ”Den homosexuella livsstilen — Hur fri och sorglös är den egentligen?” Nu tjänar jag Jehova och har ett rent samvete och oroar mig inte mer för de skadliga verkningar och den osäkerhet som jag för några år sedan kände fruktan för. Er artikel försäkrade mig ännu en gång om att den homosexuella livsstilen inte är så fri och sorglös och att sann lycka är något som man kan finna genom att tjäna Jehova Gud.
A. G., Kalifornien, USA
När någon dör
Jag har just läst igenom ”Från våra läsare” över ämnet ”När någon du älskar dör”. (8 augusti 1986) Min son tog livet av sig för ett år sedan, och jag kan tala om att själva artikeln (8 mars 1986) och också det gensvar som era läsare gett har varit till stor hjälp för mig att reparera skadorna i mitt hjärta. När jag läste artikeln i numret för 8 mars 1986 brast fördämningarna — och så de brast! Jag hade försökt hålla skenet uppe, så att säga, för att visa att min tro på Gud var stark! Vilket misstag! I sin stora kärlek och barmhärtighet visade han mig, genom era artiklar, att det förhöll sig så. Jag är övertygad om att han uppmanade mig att gråta ut. Tack skall ni ha!
H. T., England
Frid i familjen
Jag skriver för att tacka för artikeln ”’Det är hans fel!’ — Fridsamma förhållanden trots meningsskiljaktigheter”. (8 januari 1986) Min man läser er tidskrift, trots att han inte delar min trosuppfattning. Sedan han läst den här artikeln kände han sig tvungen att klargöra en fråga som hade gjort förhållandena mellan oss lite spända, och han omfamnade mig ömt. Detta hände tack vare era artiklar som tar upp aktuella ting och ger råd som rör hjärtat.
M. P., Italien