Från våra läsare
Cancer — kan den besegras?
Jag skulle vilja tacka er för era artiklar över temat ”Cancer — kan den besegras?” (8 oktober 1986) När jag fick detta nummer av tidskriften hade jag ingen aning om att jag två veckor senare skulle komma att ställas inför det faktum att jag hade denna ”fruktansvärda” sjukdom. Men jag är ung och diagnosen gjordes på ett tidigt stadium, vilket förklarar att jag har 90 procents chans att bli helt återställd. Tack vare era artiklar förstår jag mycket mer om cancer än jag förmodligen någonsin skulle ha gjort, och jag visste också vilka frågor jag skulle ställa till mina läkare.
L. F., Förenta staterna
Tack så mycket för era artiklar om cancer. Jag är säker på att många som lider av denna förskräckliga sjukdom kommer att finna artiklarna uppmuntrande. Det är trevligt att för omväxlings skull få läsa korrekta upplysningar angående ämnet. Tidningarna låter nästan aldrig trycka några sensationsartiklar om de tusentals människor som har övervunnit cancer, men det exklusiva fåtal som blir dess offer ger upphov till stora rubriker. Detta är till stor skada för de cancersjuka, eftersom vi lever på hoppet.
J. W., England
Vilken uppfriskande och stärkande artikel det var om cancer. Jag fick tidskriften bara två dagar efter det att jag hade varit på sjukhuset och besökt en kär vän som hade fått sitt ben amputerat på grund av cancer. Jag ville ha några uppmuntrande ord att säga vid nästa besök hos honom. Era artiklar innehöll allt jag behövde, och jag spelade in dem på band så att han kunde lyssna på dem när han låg i sängen. Allting var intressant, men det som gjorde särskilt intryck på mig var det som står på sidan 12 under rubriken ”En klar syn på cancerbehandling”.
A. M., Dominikanska republiken
Att övervinna stamning
Jag kan inte annat än av hela mitt hjärta instämma i de upplysningar som ges i artikeln ”Hur man kan förstå en stammares svårigheter”. (8 november 1986) Jag har själv länge fått kämpa med detta talfel. Jag skulle vilja tillägga att stammare alltid bör få avsluta det som de har börjat säga, oavsett hur lång tid det tar. Det har alltid retat mig när den person jag har talat med har avslutat meningen åt mig, och ofta har de då avslutat med att säga saker som jag inte hade tänkt säga. Detta är särskilt viktigt när stammaren är ett barn. Sedan jag blev ett Jehovas vittne har jag gjort stora framsteg i att övervinna stamningen. Att tala med andra i predikoarbetet tvingar mig till att koncentrera mig på deras problem och deras tankar, och detta gör att jag inte har tid att oroa mig över mitt talproblem. Det har varit till stor hjälp.
B. Z., Västtyskland
Jag har haft stor nytta av artikeln ”Hur man kan förstå en stammares svårigheter”. Den har hjälpt mig att förstå mitt barn som har stammat sedan det var sex år gammalt. Jag hoppas att alla föräldrar till sådana barn kommer att läsa denna artikel, eftersom den verkligen hjälper oss att kunna kommunicera med våra barn. Jag vill verkligen uppmuntra alla föräldrar till att inte avbryta sina barn när de försöker tala.
J. K., Malta
Jag vill tacka er för artikeln om stamning. Den har hjälpt mig att förstå att det också finns andra som har detta problem. Det verkar otroligt, men jag håller på att komma över min stamning genom att följa en behandling som kallas ”Rytm mot stamning”. Man använder en apparat som sänder ut rytmiska ljudimpulser genom ett par hörlurar. Detta tjänar som vägledning för att uttala orden, stavelse för stavelse.
D. C., Spanien