Skogsdöden — ett problem som berör dig också!
ÄR DU bra på att gissa gåtor? Försök då att gissa den här: Jag är hundratals år äldre än du men riskerar nu att dö en förtidig död. Även om jag är en, består jag av många, som sorgligt nog blir allt färre. Och trots att jag är grön, kallas jag svart. Vad är jag?
Om ditt svar är Schwarzwald (”Svarta skogen”) i Tyskland, gissade du rätt. Den mörka, täta granskog som en gång täckte dess bergssluttningar och gav den dess namn håller sorgligt nog på att förgöras av en tyst dråpare. Men det är inte allt!
”Från Italien till Danmark, ja, över hela Europa håller skogarna på att dö”, sade skogsvårdsexperten professor Peter Schütt vid universitetet i München år 1983. Med tanke på att det nu finns otvetydiga bevis för att problemet har spritt sig längre norrut, till Skandinavien, har hans ord sedan dess fått ännu större aktualitet.
I Nordamerika, och i synnerhet i Canada, brottas man också med detta problem, men ingenstans har det antagit så oroväckande proportioner som i Europa. Och eftersom de tyska skogarna, som täcker 29 procent av landets totala areal, har spelat en så framträdande roll i landets historia och sägner, förefaller det lämpligt att man på många platser har lånat in ett tyskt ord — Waldsterben — för att beskriva problemet med ”skogsdöd”.
Hur skogsdöden påverkar dig
Tycker du om att ta dig en skogspromenad då och då? Blir du varm om hjärtat när du ser barnens hänförelse över att få se rådjur och andra vilda djur i deras naturliga omgivningar? Tänk på att utan skogar blir det inga fler sådana promenader, inga vilda djur, ingen uppfriskande skogsluft.
Tänk också på vilka negativa verkningar i nationalekonomiskt avseende det skulle få för sådana virkesproducerande länder som Sverige och Canada, om skogsdöden skulle fortsätta. Hela världsekonomin skulle faktiskt bli lidande. Försök att föreställa dig hur dyra träprodukter av olika slag skulle kunna bli, inklusive papper.
Bristen på skog skulle också kunna leda till katastrof i bergstrakterna. I en undersökning som nyligen publicerades i München sägs det att hälften av byarna i det bayerska alpförlandet hotas av ”nedfallande stenblock, laviner och översvämningar” som skulle kunna göra ”vägarna mellan byarna oframkomliga”. Situationen sägs vara likartad i andra alpregioner.
Men det allra största hotet, säger professor Schütt varnande, är det faktum att ”våra skogars ekosystem kommer att bryta samman inom de närmaste tio eller tjugo åren”, om inte någonting görs snart. Ett sådant sammanbrott skulle leda till en minskning av antalet växt- och djurarter. Det skulle påverka klimatet och leda till temperaturförändringar i hela världen. Det skulle också förändra nederbördsmönstret och därigenom äventyra vattenförråd och skördar.
Och hur är det då med vår hälsa? Kan vi förvänta att människor utan hälsofara skall kunna andas samma förorenade luft som tydligtvis dödar våra träd? I en tysk undersökning hävdas det att man har upptäckt ett samband mellan skogsdödens spridning och omfattning och förekomsten och omfattningen av sjukdomar i människans andningsorgan. En doktor vid University of California uppges ha sagt att ”om inget botemedel för cancer upptäcks inom de närmaste 45 åren, så kommer många människor att bli lidande, men om vi inte kommer på något sätt att bevara naturen inom de närmaste 75 åren, kommer alla att bli lidande”.
Doktor Albert Hofmann i Schweiz säger att ”om det inte är någon grundläggande skillnad i fråga om det sätt varpå skogsträd och fruktträd eller andra ätliga växter, spannmål etc. assimilerar koldioxid”, vilket det uppenbarligen inte är, ”då måste det betraktas som mycket möjligt att andra växter som människan använder till föda också kommer att börja dö inom överskådlig framtid”. Han säger avslutningsvis: ”När våra skogar dör, utsätts själva grunden för allt liv på jorden för allvarlig fara.”
Med tanke på situationens allvar är det sannerligen inte någon överdrift när det sägs i boken Unser Wald Muss Leben (Vår skog måste leva) att våra döende skogar ställer oss inför ”den största utmaningen i vår tid”.
Det har med visst fog sagts: ”Först dör skogarna, sedan människorna.” Kan man göra något åt saken?
[Ruta på sidan 3]
Inte bara ett tyskt problem
Schweiz: Enligt en nyligen avslutad undersökning beräknas andelen sjuka träd ha stigit till 46 procent, en 10-procentig ökning under det senaste året.
Österrike: Chefen för Skogsvetenskapliga fakulteten vid lantbruksuniversitetet i Wien säger att hälften av träden i landet uppvisar påtagliga sjukdomssymptom. Han förklarar: ”Det finns inte ett enda träd kvar i hela Österrike som inte lider av latenta skador.”
Jugoslavien: Påtagliga sjukdomssymptom kan observeras hos olika typer av gran.
Frankrike: Förekomsten av skogsdöd förnekades så sent som 1983, men nu finns det tydliga tecken på att träden har börjat angripas.
Luxemburg: År 1984 kom de första rapporterna om skadade skogar.
Tjeckoslovakien: I Erzgebirge, som ligger i gränstrakterna mellan DDR och Tjeckoslovakien, uppges över 50.000 hektar skog redan ha dött.
Belgien: Omkring 70 procent av skogarna i östra delen av landet uppges vara skadade.
England och Skottland: Den brittiska skogskommissionen meddelade år 1984 att skadeverkningarna på träden i södra och västra Skottland och i nordvästra England var ”nya och tämligen utbredda hos ett antal arter”.
Sverige: ”Luftföroreningarna är alltså ett reellt och allvarligt hot mot våra skogsekosystem och den framtida virkesproduktionen, om vi inte snabbt minskar utsläppen.” — Lantbruksuniversitetets rapport om skogsskadeinventeringen.