Regnskogen — till stor nytta för människan

ÅR 1844 fick den tyske teologen och språkforskaren Constantin von Tischendorf syn på 129 ark av en gammal pergamenthandskrift i en skräpkorg i ett kloster. Tischendorf lade beslag på de ovärderliga arken, och de utgör nu en del av Codex Sinaiticus — en av världens mest kända bibelhandskrifter.

Denna skatt räddades i tid, men regnskogarna — vars verkliga värde många också är ovetande om — har sällan sådan tur. Varje år under den torra årstiden kan man se tusentals bränder som anlagts av boskapsuppfödare och svedjebönder lysa upp den tropiska natthimlen. Den amerikanske vicepresidenten Al Gore, som en gång bevittnade en sådan storbrand i Amazonas, sade: ”Förödelsen är obeskrivlig. Det är en av de största tragedierna i mänsklighetens historia.”

Människor bränner sällan upp något som de vet är värdefullt, men det tragiska med regnskogarna är att de förstörs innan vi inser deras värde, innan vi förstår hur de fungerar och innan vi ens vet vad de innehåller. Att sätta eld på en regnskog är som att elda upp ett bibliotek för att värma upp ett hem — utan att ens kontrollera böckernas innehåll.

På senare år har forskare börjat studera dessa ”böcker”, de enorma mängder information som regnskogen gömmer. De utgör verkligen fascinerande ”läsning”.

En unik skog

”Träden på dessa indiska öar är obeskrivliga i sin mångfald”, utropade den spanske krönikören Gonzalo Fernández de Oviedo år 1526. Hans ord är lika aktuella i dag, närmare fem århundraden senare. Författaren Cynthia Russ Ramsay skriver: ”Regnskogen är det mest mångskiftande, det mest komplicerade och det minst förstådda ekosystemet på jorden.”

En expert på tropiska växter och djur, Seymour Sohmer, förklarar: ”Vi får aldrig glömma att vi knappast vet någonting om de flesta tropiska regnskogars uppbyggnad och funktion, för att inte tala om de växt- och djurarter som de innehåller.” Det stora antalet arter och det komplicerade samspelet dem emellan gör att forskarna står inför en överväldigande uppgift.

Tempererade skogar innehåller ofta bara en handfull trädslag per hektar. I regnskogen däremot kan ett hektar innehålla över 80 olika arter, trots att det sammanlagda antalet träd per hektar i regel inte uppgår till mer än 700. Eftersom det är en svår och mödosam uppgift att klassificera en sådan mångfald arter, är det sällan ett regnskogsområde på mer än ett hektar har varit föremål för noggrann analys. De analyser som har gjorts har emellertid gett förbluffande resultat.

Det rika urvalet träd erbjuder oräkneliga ekologiska nischer för en mängd olika djurarter — långt fler än någon hade föreställt sig. Enligt den amerikanska vetenskapsakademin hyser ett tio kvadratkilometer stort område orörd regnskog i genomsnitt 125 olika däggdjursarter, 100 kräldjursarter, 400 fågelarter och 150 fjärilsarter. Som jämförelse kan nämnas att hela den nordamerikanska kontinenten har mindre än 1.000 fågelarter, flyttfåglar inräknade.

Även om en del av alla dessa växt- eller djurarter förekommer i stora delar av regnskogen, finns det andra vars förekomst är begränsad till ett enda bergsområde. Det är det som gör dem så sårbara. När en bergås i Ecuador kalhöggs för några år sedan, utrotades 90 endemiska arter.

En amerikansk expertgrupp som sysslar med frågor som rör den tropiska regnskogen säger varnande med tanke på sådana tragedier: ”Världens nationer måste snarast vidta skyndsamma och samordnade åtgärder för att lösa problemet, om dessa grovt underskattade och förmodligen oersättliga naturresurser inte skall vara praktiskt taget utrotade i början av nästa sekel.”

Men någon kanske undrar: Är dessa naturtillgångar verkligen så värdefulla? Skulle våra liv påverkas i någon större utsträckning om regnskogarna försvann?

Mat, frisk luft och mediciner

Börjar du dagen med en tallrik cornflakes, kanske ett kokt ägg och en kopp kaffe? Om du gör det, skördar du indirekt frukterna av den tropiska regnskogen. Majsen, kaffebönorna, hönan som lade ägget och till och med kon som producerade mjölken hade alla sitt ursprung i den tropiska regnskogens flora och fauna. Majsplantan kommer ursprungligen från Sydamerika, kaffebusken kommer från Etiopien, tamhöns har avlats fram från en asiatisk djungelfågel, och mjölkkor härstammar från den utrotningshotade bantengen i sydöstra Asien. ”Minst 80 procent av den mat vi äter har sitt ursprung i tropikerna”, sägs det i boken Tropical Rainforest.

Vi människor har inte råd att ignorera ursprunget till vår livsmedelsförsörjning. Både grödor och husdjur kan bli försvagade av alltför mycket inavel. Regnskogen med dess enorma mångfald arter kan tillhandahålla den genetiska variation som behövs för att stärka dessa växter och djur. Den mexikanske botanisten Rafael Guzmán upptäckte till exempel för en del år sedan en ny gräsart som är släkt med den moderna majsen. Hans upptäckt har väckt stort intresse bland jordbrukare, eftersom detta gräs (Zea diploperennis) är resistent mot fem av de sju allvarliga sjukdomar som kan ödelägga hela majsskördar. Forskare hoppas kunna använda den nya arten för att utveckla sjukdomsresistenta varieteter av majs.

År 1987 fridlyste den mexikanska staten det bergsområde där denna vilda majs hade påträffats. Men eftersom så mycket regnskog förstörs varje år, går utan tvivel andra ovärderliga växt- och djurarter förlorade innan de ens upptäcks. I skogarna i sydöstra Asien finns flera arter av vildoxar som skulle kunna stärka de tama kreatursstammarna. Men alla dessa arter är nu utrotningshotade, därför att deras naturliga miljö skövlas.

Frisk luft är lika viktig som maten vi äter. Som alla som tycker om en uppfriskande skogspromenad säkert har lagt märke till utför träd ett ovärderligt arbete genom att tillföra atmosfären syre. Men när de bränns, frigörs i stället kol i form av koldioxid och koloxid. Båda dessa gaser ställer till problem.

Enligt vissa beräkningar har människan genom sitt agerande redan fördubblat mängden koldioxid i jordens atmosfär. Visserligen anses industriföroreningar vara den största boven i dramat, men svedjebränning av regnskogen sägs dock svara för över 35 procent av den totala mängden koldioxidutsläpp. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären ger upphov till den så kallade växthuseffekten, som många forskare tror kan komma att resultera i en global uppvärmning.

Koloxiden är ännu farligare. Denna dödliga gas är en av de viktigaste ingredienserna i den smog som är ett plågoris för många storstadsområden. Forskaren James Greenberg fann emellertid till sin förvåning att det fanns ”lika mycket koloxid över Amazonas’ djungler som över förorterna till amerikanska storstäder”. Den tanklösa nedbränningen av Amazonas’ regnskogar hade förorenat den atmosfär som träden var avsedda att rena!

Förutom att regnskogen är en källa till mat och ren luft kan den också vara ett veritabelt apotek. En fjärdedel av alla mediciner som läkare skriver ut kommer ursprungligen från växter som förekommer i tropiska regnskogar. Från Andernas bergsregnskogar kommer kinin, som används för att bekämpa malaria; från Amazonas kommer curare, som används som muskelavslappnande medel före operationer, och från Madagaskar kommer en blomma med det latinska namnet Catharanthus roseus, ur vilken man utvinner vissa alkaloider som på ett dramatiskt sätt har förlängt livet på många leukemipatienter. Trots dessa imponerande resultat är det bara cirka 7 procent av alla tropiska växter som har undersökts med tanke på eventuella farmaceutiska egenskaper. Och snart kan det vara för sent. En representant för Amerikanska cancerinstitutet säger varnande att ”den omfattande förstöringen av de tropiska regnskogarna kan visa sig innebära ett allvarligt bakslag i kampen mot cancer”.

Regnskogarna fyller också andra viktiga funktioner — även om detta sällan uppskattas förrän skogarna är borta. De tjänar till exempel till att reglera nederbörden och temperaturen och utgör ett skydd mot jorderosion. ”De tropiska skogarnas rikedomar är långt större än vi i dag kan föreställa oss”, förklarar boken The Emerald Realm: Earth’s Precious Rain Forests och tillägger: ”Men redan nu vet vi att de är ovärderliga.”

”Vi bevarar bara det vi uppskattar”

Att förstöra naturtillgångar som kan vara till så stor nytta för oss är verkligen höjden av dårskap. För över 3.000 år sedan uppmanade Gud israeliterna att inte fördärva fruktträden när de intog en fiendestad. Skälet var uppenbart: ”De förser dig med föda.” Gud tillade: ”Träden på fältet är ju inte människor, så att du skulle belägra dem.” (5 Moseboken 20:19, 20, The New English Bible) Samma sak kan sägas om den hotade tropiska regnskogen.

I likhet med fruktträd är regnskogarna uppenbarligen mycket värdefullare när de står kvar än när de huggs ner. Men i dagens värld ser människor ofta mer till de kortsiktiga vinsterna än till fördelarna på längre sikt. Inställningen kan emellertid förändras genom upplysning. Som den senegalesiske ekologen Baba Dioum uttrycker det: ”Vi bevarar bara det vi uppskattar, vi uppskattar bara det vi förstår, och vi förstår bara det vi har fått lära oss.”

Tischendorf stal de där arken i Sinaiöknen därför att han verkligen uppskattade gamla handskrifter och ville bevara dem. Kommer tillräckligt många människor att lära sig att uppskatta regnskogarna innan det är för sent att rädda dem?

[Infälld text på sidan 11]

Att sätta eld på en regnskog är som att elda upp ett bibliotek för att värma upp ett hem — utan att ens kontrollera böckernas innehåll

[Ruta/Bild på sidorna 8, 9]

Att rädda regnskogens invånare

JESÚS ELÁ jagade gorillor och andra djur i den afrikanska regnskogen i omkring 15 år. Men det gör han inte längre. Han har blivit parkvakt i ett naturreservat som hyser 750 slättlandsgorillor i Ekvatorialguinea.

”Jag uppskattar regnskogen ännu mer nu när jag inte jagar”, förklarar Jesús. ”Skogen är som ett hem för mig, för jag känner mig trygg här, och den förser mig med allting jag behöver. Vi måste göra allt vi kan för att bevara dessa skogar åt våra barn.”

Jesús, som är ivrig att förmedla sin uppskattning av regnskogen till andra, är lyckligt lottad. Han tjänar mer pengar på att skydda gorillor än han gjorde på att jaga dem. Eftersom turister gärna betalar en slant för privilegiet att få se sådana djur i vilt tillstånd, kan naturparker skapa arbetstillfällen för lokalbefolkningen och ge besökare en minnesvärd inblick i ett rikt växt- och djurliv. Men för att kunna bevara denna fascinerande ”livets väv” krävs det, enligt boken Tropical Rainforest, ”vidsträckta naturreservat, som helst skall omfatta hela avrinningsområden”.a

Varför behöver naturparkerna vara så stora för att erbjuda fullgott skydd? John Terborgh beräknar i sin bok Diversity and the Tropical Rain Forest att en livskraftig population av jaguarer (omkring 300 fortplantningsdugliga djur) behöver cirka 7.500 kvadratkilometer. ”Enligt detta kriterium är det bara ett fåtal naturreservat på jorden som är tillräckligt stora för jaguarer”, konstaterar Terborgh. Tigrar är förmodligen ännu mer utrymmeskrävande. En livsduglig population av tigrar (400 djur) kan behöva ett område på 40.000 kvadratkilometer.

Genom att man avsätter tillräckligt stora naturreservat för sådana rovdjur kan också hela regnskogsområden bevaras. Ett annat stort plus är att dessa djur spelar en mycket viktig roll för balansen i djurvärlden.

[Fotnoter]

[Ruta/Bild på sidorna 8, 9]

Stora och små skapelser

1. Många gräshoppor i regnskogen har bjärta färger. Andra insekter har en så effektiv kamouflagemålning att de är svåra att urskilja

2. Fjärilar är regnskogens skiraste och mest iögonenfallande invånare

3. En grupp apor som hoppar från gren till gren är en av regnskogens största muntrationer

4. Trots att jaguaren är de amerikanska regnskogarnas obestridde kung, är det få forskare som har sett den i vilt tillstånd

5. Utsökta orkidéer smyckar de dimskogar som täcker tropiska bergsområden

6. Det finns nu mindre än 5.000 tigrar kvar i vilt tillstånd

7. Denna herkulesbagge från det tropiska Amerika har skräckinjagande horn men är helt ofarlig

8. Trots att gorillor är fridlysta, kan man fortfarande köpa gorillakött på afrikanska marknader. Dessa fridsamma jättar är vegetarianer och strövar omkring i skogen i familjegrupper

9. Ozeloten är nästan utrotad på grund av sin vackra päls

10. Papegojor hör till skogens sällskapligaste och mest högljudda fåglar

11. Som ögonens storlek antyder är galagoer eller ögonmakier utpräglade nattdjur

[Bildkälla]

Foto: Zoo de Baños

Foto: Zoo de la Casa de Campo, Madrid ▸

[Bildkälla]

Foto: Zoo de Baños

[Bilder på sidan 7]

Regnskogen ger oss 1) kakao, 2) ”Catharanthus roseus”, som används vid behandling av leukemi, 3) palmolja. 4) Kalhuggning ger upphov till förödande jordskred