Varför rädda regnskogarna?

EN STOR skara människor tittar på en spännande fotbollsmatch. Hejaramsorna skallar, och de önskar att matchen aldrig skall ta slut. Men så börjar de skjuta spelarna. Den ene efter den andre bärs död bort från planen. Publiken blir mycket upprörd när spelet mattas av.

Det förhåller sig på ungefär samma sätt med skogsskövlingen. Människor gläder sig åt skogarna, ja, de är faktiskt beroende av dem. Men de fortsätter att döda deras ”spelare” — de individuella växt- och djurarter vars invecklade samspel håller skogen vid liv. Detta är emellertid mycket allvarligare än en fotbollsmatch. Skogsskövlingen berör dig. Den berör din livskvalitet, även om du aldrig har sett en regnskog.

Många menar att det är den biologiska mångfalden, den oerhörda rikedomen på levande varelser, som är regnskogens största tillgång. En halv kvadratkilometer malaysisk regnskog kan innehålla cirka 835 olika trädarter, fler än vad som finns i Förenta staterna och Canada tillsammans.

Men detta myller av liv är ett bräckligt system. En forskare jämförde de enskilda arterna med nitarna på ett flygplan. Ju fler nitar som lossnar, desto svårare har de återstående att bära den ökade påfrestningen. Om den jämförelsen är adekvat, är vår planet verkligen ett utsatt ”flygplan”. Allteftersom regnskogarna krymper, beräknar somliga forskare att tio tusen växt- och djurarter går förlorade varje år och att utrotningstakten nu är omkring 400 gånger högre än den någonsin varit i jordens historia.

Vetenskapsmännen beklagar också all den kunskap som går förlorad genom den minskade artrikedomen. De säger att det är som att bränna upp ett bibliotek innan man har läst böckerna. Men det finns också mer påtagliga förluster. Omkring 25 procent av alla läkemedel som ordineras i Förenta staterna framställs av tropiska växter. En sådan medicin ökade överlevnadsfrekvensen vid leukemi hos barn från 20 procent på 1960-talet till 80 procent år 1985. Världsnaturfonden hävdar således att regnskogarna ”utgör ett gigantiskt apotek”. Dessutom finns det otaliga växter som ännu inte upptäckts av människan, än mindre utvärderats för medicinskt bruk.

De flesta av oss tänker kanske inte heller på hur många av våra födoämnen som kommer från växter som ursprungligen påträffats i regnskogen. (Se rutan på sidan 11.) Än i denna dag använder forskarna gener från de härdiga, vilda varieteterna av dessa växter för att göra deras ömtåligare avkomlingar, de odlade grödorna, mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Vetenskapsmän har sparat in hundratals miljoner kronor åt odlare på detta sätt.

Dessutom vet vi inte hur många av regnskogens ätbara produkter som kan komma att vinna internationell popularitet. De flesta nordamerikaner vet inte att deras förfäder för bara hundra år sedan betraktade bananen som en egendomlig, exotisk frukt och betalade två dollar för en enda banan, inslagen i papper.

Ett globalt hot

Den som ytterst får lida när skogarna skövlas är människan själv. Verkningarna sprider sig som ringar på vattnet tills de omfattar hela jorden. På vilket sätt? Låt oss på nytt betrakta en typisk regnskog. Som framgår av namnet är regnrikedomen dess mest karakteristiska drag. Det kan falla mer än 200 millimeter regn om dagen — över 9.000 millimeter om året! Regnskogen är perfekt utformad för att klara av dessa ymniga skyfall.

Det täta lövvalvet dämpar kraften hos vattendropparna, så att de inte spolar bort jorden. Många blad är spetsiga i änden, vilket gör att de tunga regndropparna bryts upp i mindre. De häftiga regnen förvandlas på så sätt till ett ständigt droppande, som sakta sipprar ner i marken. De spetsiga bladen gör också att vattnet snabbt rinner av, så att bladen kan börja avge vattenånga till atmosfären igen. Rotsystemet tar upp 95 procent av det vatten som når marken. Som helhet betraktad suger således skogen åt sig regnet som en gigantisk svamp och avger det sedan långsamt.

Men när skogen är borta, störtar regnet direkt ner på den oskyddade marken och spolar bort tonvis med jord. Ett hektar svagt sluttande tropisk regnskog i Côte d’Ivoire (Elfenbenskusten) i Västafrika förlorar till exempel bara 0,03 ton jord per år. Motsvarande areal avverkad skogsmark förlorar 90 ton jord per år om den är uppodlad; om den ligger helt kal förlorar den 138 ton.

Denna form av jorderosion gör inte bara marken otjänlig för jordbruk och boskapsuppfödning. Dammar, som i sig själva är orsak till att enorma arealer skog går förlorade, blir ironiskt nog också förstörda därigenom. På grund av de bortspolade jordmassor som floderna för med sig från de avverkade områdena slammar dammarna snart igen och blir oanvändbara. Kustvatten och lekplatser för fiskar blir också nedsmutsade av slammassorna.

Skogsskövlingens verkningar på regn- och väderleksmönster är ännu mer katastrofala. Floder som rinner genom tropiska regnskogar är i regel bräddfulla året runt. Men när skogarna inte längre reglerar vattenståndet i floderna, svämmar de över vid plötsliga skyfall och torkar sedan ut. Resultatet blir ett kretslopp av översvämningar och torrperioder. Nederbördsmönstret kan påverkas tusentals kilometer därifrån, eftersom avdunstningen från en regnskog bidrar med uppemot hälften av luftfuktigheten i dessa trakter. Skogsskövlingen kan följaktligen ha bidragit både till översvämningarna i Bangladesh och till torkan i Etiopien, som dödat så många människor under det senaste decenniet.

Men skogsskövlingen kan också komma att påverka klimatet på hela vår planet. Regnskogarna har kallats för jordens gröna lunga, eftersom de tar upp koldioxid ur luften och använder kolet till att bygga upp trädens stammar, grenar och bark. När skogen bränns ner, spys allt detta kol ut i atmosfären. Problemet är att människan nu dumpar så mycket koldioxid i atmosfären (både genom förbränning av fossila bränslen och genom skogsavverkning) att hon redan kan ha utlöst en global uppvärmning som kallas drivhuseffekten och som hotar att smälta polarisarna, höja havsnivån och översvämma många kustregioner.a

Det är därför inte så underligt att människor världen utöver börjar engagera sig i detta problem. Gör de något för att avhjälpa krisen? Har de någon lösning att komma med? Finns det något hopp om att vi skall komma ur denna dystra situation?

[Fotnot]

[Ruta på sidan 11]

Regnskogens rikedomar

Bor du i närheten av en tropisk regnskog? Många populära födoämnen kommer ursprungligen från världens regnskogar: ris, majs, potatis, maniok (kassava eller tapioka), rörsocker, bananer, apelsiner, kaffe, tomater, kakao, ananas, avokado, vanilj, grapefrukt, många olika sorters nötter, kryddor och te. Drygt hälften av världens grödor kommer från växter som härstammar från regnskogarna! Och detta är bara en del av de födoämnen som kommer från dessa skogar.

Tänk också på alla läkemedel som kommer därifrån: alkaloider från vissa klängväxter används som muskelavslappande medel före operationer. Och de aktiva beståndsdelarna hydrokortison, som används för att häva inflammationer, kinin för bekämpning av malaria, digitalis för behandling av hjärtsvikt, diosgenin i p-piller och ipecacuanha, som används för att framkalla kräkningar, kommer alla från växter som finns i regnskogen. Andra växtpreparat har också gett mycket lovande resultat vid behandling av aids och cancer, såväl som diarré, febersjukdomar, ormbett samt bindehinnekatarr och andra ögonsjukdomar. Vi vet inte vilka andra medicinalväxter som ännu finns att upptäcka. Mindre än 1 procent av regnskogens alla växtarter har närmare undersökts av vetenskapsmän. Som en botanist klagande sade: ”Vi förstör saker som vi inte ens visste existerade.”

Men vi hämtar ännu fler produkter från de krympande skogarna: latex, hartser, vaxer, syror, alkoholer, smakämnen, sötningsmedel, färgämnen, fibrer som används i flytvästar, det gummi som används i tuggummi, bambu och rotting — varor som ligger till grund för en enorm, världsomfattande industri.

[Diagram/Bild på sidan 9]

(För formaterad text, se publikationen)

Skogens roll

[Bild på sidan 10]

Skogsskövlingens verkningar