Handelskrig — hur den enskilde påverkas
EN AMERIKANSK missionär i Japan fick 2.000 dollar från sin mor i november 1985 för att kunna resa hem under semestern följande sommar. Om han hade växlat pengarna omedelbart, skulle han ha fått 400.000 yen, enligt dåvarande dollarkurs på 200 yen. I stället beslöt han att vänta tills han skulle köpa flygbiljetten i juli 1986. Vid det laget hade dollarkursen sjunkit till 160 yen, vilket gjorde att hans pengar var värda bara 320.000 yen. Han förlorade 80.000 yen (omkring 3.500 kronor) bara för att han behöll pengarna i sju månader. Vad som skulle ha räckt till flygbiljett för både honom och hans hustru visade sig nu vara för lite.
Utlandsresenärer är inte de enda som påverkas av den sjunkande USA-dollarn. Amerikaner som köper importvaror från Japan eller Västeuropa har också känt av nedgången. Undersökningar visar att importerade bilar, kameror, klockor och till och med viner och ostar har ökat i pris med mellan 10 och 20 procent det senaste året. En japansk kvalitetskamera, till exempel, som såldes för 400 dollar i oktober 1985 kostade i juni 1986 450 dollar, en prisökning på 12,5 procent. ”Ytterligare valutakursförändringar kommer antagligen att leda till fler prisökningar än vad vi fått känna på av det som hänt hittills”, säger en finansanalytiker i USA.
Högre konsumentpriser är dock bara en sida av saken. Industrier i Japan och Västtyskland är hårt pressade av denna ekonomiska omsvängning. Trots att priset på den förut nämnda kameran gick upp från 400 till 450 dollar i USA på några få månader, sjönk den i själva verket i pris från 98.000 yen till 78.000 yen i Japan. Det rapporteras att en av de största tillverkarna av elektronikprodukter i Japan förlorar 30 miljoner dollar varje gång dollarkursen går ner en yen. Effekterna blir ungefär desamma för bilindustrin, stålindustrin, textilindustrin och andra exportbaserade industrier.
För att kunna förbli konkurrenskraftiga har industrijättarna fått lov att göra stora nedskärningar i sina omkostnader och minska vinstmarginalerna. Mindre företag som inte kunnat bära förlusten har gått i konkurs. Tokyos största dagstidning, Mainichi Shimbun, rapporterade att 292 firmor gick omkull mellan oktober 1985 och augusti 1986. Till följd av det fick de japanska arbetarna i fjol den minsta löneökningen på 31 år — i genomsnitt 4,5 procent. Arbetslösheten kom upp i 2,9 procent av den arbetsföra befolkningen, den högsta siffran sedan 1953. Man fruktar att siffrorna ”kan förvärras och nå upp till 7—8 %”, enligt ordföranden i japanska arbetsgivarföreningen.
Resultatet av obalansen i handeln
Men varför sjönk dollarkursen? Enkelt uttryckt berodde det på handelskrig i den mycket konkurrensbetonade internationella affärsvärlden. Vissa nationer lyckas exportera mer varor än de importerar, vilket resulterar i ett handelsöverskott. Canada, till exempel, hade för något år sedan ett handelsöverskott på 18,6 miljarder dollar, och Japan exporterade varor för 82,7 miljarder dollar mer än man importerade år 1986.
Å andra sidan importerar länder som Förenta staterna nu långt mer varor än de exporterar. Det är lätt att förstå vad detta kan föra med sig för ett lands ekonomi. Det handelsunderskott som blir följden skapar allvarliga arbetslöshetsproblem och blir ett hårt slag för landets ekonomiska stabilitet.
Eftersom man inser att världsekonomin till stor del är beroende av att USA:s ekonomi är stabil, sammanträffade finansministrar och bankmagnater från de fem ledande industrinationerna i september 1985 och kom överens om att skriva ner USA-dollarn gentemot de ledande valutorna i världen. Tanken var att en lägre dollarkurs skulle göra amerikanska varor billigare och mer konkurrenskraftiga i andra länder. Detta skulle hjälpa upp exporten i USA. På hemmamarknaden skulle efterfrågan på importerade varor minska, eftersom dessa nu skulle bli dyrare. Nettoeffekten skulle, teoretiskt sett, då bli att USA:s handelsunderskott minskades.
Sedan planen sattes i verket har värdet av USA-dollarn minskat med omkring 20 procent gentemot marken, yenen, francen och andra ledande valutor. Men har detta medfört en omsvängning i fråga om obalansen i handeln? ”Trots justeringarna i valutakurserna kommer det ömsesidiga handelsunderskottet inte att kunna minskas i år”, sade Malcolm Baldridge, USA:s handelsminister, i ett tal till Japans främsta företagsledare och regeringsrepresentanter förra året.
I själva verket fortsätter importvaror att vara lika efterfrågade bland USA:s konsumenter som någonsin. Så till exempel visar rapporter att i stort sett lika många japanska bilar importerades av USA år 1986 som 1985. Eftersom priset per bil gick upp samtidigt som det totala antalet importerade bilar förblev i stort sett oförändrat, blev nettoeffekten av det hela att det sammanlagda värdet av importen i dollar fortsatte att stiga i stället för att sjunka. USA:s handelsunderskott steg från 118 miljarder dollar år 1985 till rekordnoteringen 175 miljarder dollar år 1986, och omkring en tredjedel av detta enorma underskott berodde på handeln med Japan.
Det som händer i Japan och Förenta staterna händer också i andra delar av världen. Handelskriget påverkar oss allihop. Vad är orsaken till det? Vad kan man göra åt det? Och finns det någon varaktig lösning?
[Bild på sidan 3]
Varför ökade priset på en japansk kvalitetskamera från 400 dollar till 450 dollar, inom bara några få månader?